Fliselisan skrev 2018-02-09 20:39:38 följande:
Så osmidigt sagt av barnmorskan. Innebär det att du måste ha planläge när förlossningen börjar? Borde du inte få fler kontroller, ultraljud, och verkligen se hur det ligger till? Törs man fråga varför du förlorar ett tidigare barn?
Hur påverkar det att bebisen har större skallmått, är det därför han inte sjunkit ner?
Förlåt, många frågor, du kanske inte orkar svara just nu. Har inte så många tips att komma med, annat än att du såklart ringer ambulans och tar med dig dina andra barn i ambulansen. Det finns ju plats för dom, 1 i fram och 1 inne i bak i ambulansen. Sen ordnar det sig på sjukhuset, då tar personalen hand om dom tills dina anhöriga kommer. Prata med barnen och försök förbereda dom.
Ringde igår och pratade med förlossningen det var en jätte rar barnmorska som pratade med mig bättre än hon jag går på kontroller hos. Jag har försökt planera så väskor står färdiga det är hyfsat i ordning i lägenheten dygnet runt om den blir stående ett tag. Förberett alla telenr planerat så sjukresor kan prioritera mig (jätte snäll kvinna som hjälpt mig där) om nu inte ambulans blir aktuellt. Hoppas jag slipper ambulans då jag vill välja sjukhus och de kör mig dit jag inte vill föda vid akut skede.
Missfallet upptäcktes i v 19 hittades ingen förklaring trots prover etc. När jag födde fram den lilla i dec 2016 så gjorde de lite vårdfel som ex dokumenterade fel blodgrupp som blev en konsekvens till onödigt tjafs. Samma sjukhus gav mig besked att min bebis i nuvarande graviditet är kraftigt missbildad i v19 men svårt att bedöma hur allvarligt men skada i hjärna och ryggraden dock lite velande på vilken hjärnhalva som förvirrade oss plus att hon glömde kolla ryggen först när jag frågade som hon tror sig hittat ännu en missbildning. Föreslog abort och kunde ordna detta snabbt. Min man blev osäker på henne och hela sätter undersökningen gick till och krävde second opinion jag grät bara.
Efter typ 4 dagar åkte vi till Linköping där på fosterdiagnostiska centret haft konferens av bilderna på bebisen somskickats till dem av begärd second opinion. Läkaren sa innan undersökning att de förstår inte vad det är de ska se och var förvirrade men sa att självklart undersöker de mig, de kollade hela anatomin 3 gånger och hittade inte heller då ens tecken till misstankar om NÅT.
Inte hört av från läkaren som gjorde första bedömningen trots personligt besök i receptionen och brev från mig hon föreslog abort liksom. Hennes ord ekar i huvudet varje dag och natt vill ha återkoppling. Minsta grej i magen reagerar jag på jag mår skit och önskar en rejäl undersökning innan förlossning är livrädd att nåt ändå är fel trots Linköpings positiva bedömning, har 1000 känslor och oro. Livrädd att förlora detta barn, oron med skallmåttet förstärkte min oro att det är vattenskalle då första läkaren sa att det är avvikelse i ena hjärnhalvan/ventrikel men Linköping sa att de enbart var 1 mm skillnad (krävt ut deras journal så jag kunnat plugga hemma).
Långt inlägg jag vet men är så mycket som hänt
