BF September 2018
Vad det skrivs flitigt här inne. Jättekul för alla er som varit på ultraljud och fått se era små liv där inne. Nästa onsdag är vår tur.
Har dock inte haft ett enda symptom sen i fredagskväll hmm..
Vad det skrivs flitigt här inne. Jättekul för alla er som varit på ultraljud och fått se era små liv där inne. Nästa onsdag är vår tur.
Har dock inte haft ett enda symptom sen i fredagskväll hmm..
Tyvärr så var där inget levande foster, så nu väntar jag på att läkaren ska ringa mig med en tid till sjukhuset för att få tabletter och stöta ut det. Precis kommit till jobb så det känns som att det kan bli en lång dag idag.
Någon mer som inte har några symtom? Är i v 7 och mår som vanligt. Enda är väl att jag är lätt irriterad och att jag har lite svårt för att öppna kylen kl6 på morgonen utan att bli illamående
Vilken dag. Nu har jag passerat en milstolpe. Fick mf förra gången på 4+5 Men inget ännu. Men i ren panik ringde jag gyn. Fick en tid på måndag. Kändes så skönt att få möjlighet se med egna ögon. Har haft sådan ångest hela dagen och knappt vågat gå på toa. Nu inser jag att det är ju ingen mening att gå på måndag. Det kommer ju inte synas något och kommer inte att lugna mig. Jag var inte alls så här när jag väntade mina 2 barn. Det är ju så löjligt att ha denna dag som en milstolpe. Jag kan ju lika gärna få mf 4+6 eller 7+2.
Nu är jag helt slut. Har inte sovit i natt.
Alla ni som är vakna på natten, hur gör ni för att somna om?
Vid 04 brukar jag vakna o vara pigg. Ligger o vrider o vänder tills jag somnar om efter kanske en timme. Men nu är klockan 02.35 och jag har varit vaken i 40 min och är fortfarande så pigg. Får dock ont i benen av att ligga på sidan och kan inte ligga på rygg. Ska upp 05.44..
Hej igen på er! Fick ju en blödning i måndags kväll och tänkte att det var kört. Men det kom liksom inget mer, lite färgade flytningar dagen efter men inget mer färskt blod alls sedan den kvällen (och aldrig några klumpar eller så). Nu vet jag inte vad jag ska tro?? Har tid för VUL onsdag nästa vecka, men det känns ju långt dit... blir helt snurrig av det här! Ena stunden beställer jag hem bröllopsklänningar (vi ska ju egentligen gifta oss i slutet på augusti) och i nästa kollar jag mammakläder och googlar barnvagnar...
Tänk om man bara kunde se in i framtiden, hade varit väldigt trevligt!! ;)
Jag vägde ju de här kilona innan jag blev gravid och blev gravid väldigt lätt då. (Värre denna gången) och gick väl upp knappt 10 kilo varje graviditet.
Man fick höra många gånger att jag inte skulle satt mig i den situationen. Rabblade alla risker, komplikationer (mest var det sättet man så det på, sen var man väl känslig också)
Värst var rul på första då bm rakt ut i det blå så att om det inte varit så mycket fett i vägen hade man kunnat se lite vettigt. Och så tryckte hon hårdare och hårdare. Vi körde sedan två veckor senare 30 mil för privat ul och inte behövde man trycka för fina bilder och film...
Ja det hade varit fantastiskt!! Hade sålt bra ;) härligt med en morgontid! Jag har tid 15.30. Hur långt gången kommer du vara då tror du?
Åh jag känner igen mig. Jag börjar en ny anställning 1/3, då jag är i v 12. Ny chef, nya kollegor och en bemanning som redan går på knäna. Känns riktigt jobbigt att börja så, särskilt då tjänsten varit väldigt attraktiv med många sökanden och lång rekryteringsprocess. Jag tänker att de kommer tänka att de skulle valt nån annan.
Samtidigt ska jag på vul nästa v och är livrädd för ma. Skulle bli totalt knäckt om nåt är fel, tar 1000 ggr hellre en dålig start på jobbet och ett friskt barn än en toppenstart men ett ma/mf....
Ni som har barn sedan tidigare, när har ni tänkt berätta för dem om nya syskonet?