Anonym (Doe) skrev 2017-12-16 15:16:23 följande:
Uppmärksamheten var det enda som jag tyckte var kul med att ha en partner, resten var inte för mig. Jag kommer spendera resten av mitt liv som singel, jag gillar att bo ensam, ha en egen säng osv. Jag gillar att kunna vara helt för mig själv. Jag träffar gärna nya vänner och skulle gärna få en ny "bästis" någon dag, men det är inget jag känner att jag behöver.
Jag är rätt övertygad om att jag inte kommer förändras, vad skulle kunna få min hjärna att förändras nu när utvecklingen av hjärnan ska vara klar? Ett slag i huvudet? Jag väntar inte på något mirakel, och varför skulle jag? Det bästa och hjärtligaste stunderna jag har haft i mitt liv har varit med vänner, och vänner har jag.
Jag saknar inget, förutom kanske en katt då.
Jag är, till skillnad från dig, en optimist (och en gnutta realist). Jag har drömmar om framtiden, ingen av drömmarna involverar att hitta någon annan. Jag är liksom inte intresserad av det.
För att vara helt ärlig är jag glad över att jag är som jag är, de som blir kära och känner åtrå verkar ju stöta på massvis med problem, iaf om man ska tro det man läser på familjeliv.
Jag tycker din plan låter bra, djur är dessutom mysigare än människor.
Tycker det låter bra, och jag håller med om att det är på tok för ofta man hör om otrohetsaffärer från par eller så hjälper inte partnern/sambon till tillräckligt, eller så vill man göra totalt olika saker så man kanske ska vara glad att man slipper det. Ja, och en hund eller katt kommer alltid vara lojal också så man slipper att bli huggen i ryggen.