Hur var det att leva på 70-talet?
Det jag minns från 70-talet är den sexuella frigörelsen. Liksom mottot kunde vara bland helt vanliga tjejer att "vem tackar en för att man är pryd"!
Inlägg från: Anonym (född -55)
|
-
-
När på 60-talet är du född? eller är det bara en signatur?sextiotalist skrev 2017-12-13 08:54:30 följande:Oj, det har jag inget minne av, däremot var det mycket snack och lite trädgård många gånger.
-
Minns den UNDERBARA "I can help" med Billy Swan. Vilken låt. På den tiden skramlade man inte bara med instrumenten och sjöng "take me tonight" 47 gånger.
-
Lappskojs HERREGUD så gott. På vår skola kunde det t om vara alla barns favorit(?) spagetti och köttfärssås och då gick det aldrig att få påfyllning...................! Märkligt att jag inte minns ett dugg av dagarna när det var äcklig mat............skolkade väl.Anonym (Marc) skrev 2017-12-14 14:46:02 följande:Vi åt mycket av maten som visades i historieätarna.
I skolan serverades sådana läckerheter som pölsa, tunga, leverbiff, lappskojs, fiskbullar, stekt sill, stekt fläsk, rotmos, ärtsoppa mm och då fanns det inte några alternativ så mycket hårt bröd blev det många dagar -
Vår familj bodde i Stockholms innerstad när jag var tonåring på 70-talet MEN jag minns inte ett DUGG av snabbmatställen. De måste ju ha funnits då? Man var smal som en speta och att äta var liksom av underordnad betydelse och så var det för mina kompisar också. Liksom Man ÅT inte hela tiden! eller var det bara jag/vi?
-
Googlar och ser att den första Mc-Donalds-restaurangen öppnade -73 i Stockholm. Inte konstigt att man inte hittade dit i förstone. En märklig tid med dagens ögon kan man tycka(?) eftersom ätande inte var prio ett. Inga stora muggar läsk eller energidryck utan man pysslade med helt andra saker.Stårschan skrev 2017-12-14 15:52:25 följande:Det var väl mer korvkiosker, eller finrestauranger eller vägkrogar.
-
Jag minns High Chaparall och hur jag älskade den gamle Buck! Liksom jag var en ung flicka men SOM jag dyrkade denne gamle gubbe!.....skrämmande.vallakra skrev 2017-12-14 16:11:18 följande:Ja Gud vilka bra serier det var! Har skaffat flera av dem på DVD. Albert och Herberts julkalender kom hem från cdon i förrgår så nu ska här njutas... De vanliga säsongerna hoppas jag ska ligga under granen på julafton
.
En serie som jag inte fick se var Rötter. Mamma ansåg att den inte var lämplig för barn. Men vårt hus var ganska stort och när reprisen gick dagen efter smög jag upp på övervåningen och såg första avsnittet i smyg. Hu vad otäckt det var, jag var ledsen i flera dagar men kunde ju inte prata med mamma om det. Det gjorde jag inte om
. -
Nu minns jag plötsligt de här "lappskorna" som väldigt många av oss hade på vintern! Förekommer dom på barn och unga idag?
-
Nä jag menar inte näbbstövlar. Liksom "lappskorna" var helt i skinn med färggrann snörning. En imitation av samers skor. Som jag minns det satt de på varannan unge och man kunde glida flera meter på dem för de var super-hala. Kanske försvann de helt på 70-talet?Anonym (Hanna) skrev 2017-12-15 06:04:36 följande:Näbbstövlar med böj där fram? Vi kallade dem näverstövlar fast de ju knappast var gjorda av näver...
Såna har jag inte sett på länge. -
"Såna" vilka då? Förekommer de i teatern?Stårschan skrev 2017-12-15 08:37:18 följande:Menar du såna här:Kommunistspöket som man inte skulle vara rädd för var med i Nationalteaterns "Kåldolmar och kalsipper"Anonym (66:a) skrev 2017-12-14 15:36:56 följande:
Böcker och TV-program skulle alltid vara socialrealistiska. Kanske därför jag älska fantasy idag.Minns att I ett barnprogram sa de att man inte skulle vara rädd för kommunistspöket..
-
Jo det beror ju på vem man frågar. Jag tänker att i ALLA tider så har välfungerande familjer med struktur och sammanhållning klarat sig jättebra. ÄVEN om livet levdes i en backstuga.Anonym (Man) skrev 2017-12-15 06:08:53 följande:
Jag har pratat med många människor i olika generationer. Allt från de födda tidigt 1900-tal. De är faktiskt rörande överens om att Sverige var som bäst på 60-80 talet. 60-talet nämns som särskilt positiv. Obefintlig arbetslöshet, låg kriminalitet, bra sjukvård, bra arbetsförhållanden, stabila familjeförhållanden, väldigt generöst välfärdssystem mm mm.
-
Och hur ser dina minnen av 70-talet ut?vallakra skrev 2017-12-15 09:55:38 följande:Du har så klart rätt! Jag är lite virrig när det gäller årtal. Jag är född 1971 och började sjuan 1984, helt riktigt. Det innebär ju alltså att jag kom i kontakt med bankomater och minuten-kort två år senare än jag först räknade ut.
Inte så dumt att upptäcka att man är något år yngre än man trodde
. -
Jag är som synes född -55. Vi var många syskon och vi gjorde "vad f..n vill ville". NOLL fostran och tillsyn. SOM jag önskade att ngn skulle säga en tid när jag skulle vara inne. Minns hur jag läste serietidningen "Dennis" och t om han som var ett äkta busfrö hade regler.......så avundsjuk jag var.sextiotalist skrev 2017-12-15 10:19:20 följande:Det är nog också olika, Mina föräldrar (och bland de jag känner) så var det ofta två eller tre i syskonskaran, mycket sällan mer än tre, även om det förekom.
Kläder ärvs väl en hel del fortfarande.
Men brevvänner hade man och vykorten, försökte förklara för sonen när han var på en längre utlandsresa vad vykort vad för något (tipsade att det skulle uppskattas väldigt mycket om den äldre generationen fick vykort då).
Ipad är något som kommit det senaste åren.
Personligen så gillar jag FB bättre än brevvänner när det gäller att hålla kontakten, betydligt enklare och smidigare, men brev är också roligt :).
Pussel lägger vi fortfarande, sonen och jag satt i somras och la pussel tillsammans. -
Okej! Ja det är mkt psykologi i barnuppfostran och det som skedde med oss ungar som helt saknade regler och struktur från de vuxna var att vi blev skiträdda! Ingen av oss gjorde ngt utöver det normala och absolut ingen skulle haft anledning att ge oss hurringar! Liksom en paradox. Vår man inte en struktur och grund att stå på så flyger man inte långt. Men det är ju OTsextiotalist skrev 2017-12-15 10:38:20 följande:Sambon är jämngammal med dig, de var fyra totalt och var den största syskonskaran bland hans kompisar, de fick inte göra vad de ville (men nog sjutton gjorde dom det), på den tiden var ju aga tillåtet och det var inte bara en gång de fick en hurring när de ställt till det.
Som jag skrivit innan, det var nog väldigt, väldigt olika -
*fårAnonym (född -55) skrev 2017-12-15 15:10:46 följande:Okej! Ja det är mkt psykologi i barnuppfostran och det som skedde med oss ungar som helt saknade regler och struktur från de vuxna var att vi blev skiträdda! Ingen av oss gjorde ngt utöver det normala och absolut ingen skulle haft anledning att ge oss hurringar! Liksom en paradox. Vår man inte en struktur och grund att stå på så flyger man inte långt. Men det är ju OT