• felicityporter

    Har den ena föräldern rätt att ta barnet över natten utan att fråga?

    Hej!
    Jag och min sambo som jag älskar kopiöst mycket fortfarande, men som dessvärre inte verkar älska mig lika mycket gjorde en i mitt tycke otrolig ful sak i torsdags. Vi hade varit på familjerådgivning för första gången dagen innan och han tog över hela samtalet och ljög sig blå (det är inget nytt fenomen, han är gammal missbrukare så han ljuger hela tiden och förstår inte skillnaden mellan lögn och sanning). I alla fall, vi har haft det fantastiskt under tiden vi varit tillsammans, vi har varit ifrån varandra max ett eller två dygn på ett år eftersom vi inte vill vara ifrån varandra. På senare tid, ett par veckor innan jag skulle föda märkte jag dock att något inte stämde. Han ville inte ha sex längre (vi brukade ha sex nästan varje dag och ibland två gånger på en dag).
    Detta har blivit ännu sämre nu och han vill inte prata om det och påstår att han älskar mig fortfarande trots att jag märker stor skillnad mot vad det var förr, jag gråter varje dag men han bryr sig inte.

    Till saken nu, på familjerådgivningen tog han såklart kommandot som vanligt. Han sa att han fortfarande är i förälskelsefasen och att vi inte har några problem. Till slut ritade terapeuten upp JAG, VI och BARNET. Och sa att när förälskelsefasen är över är det viktigt att man har nån dag när man tar "jag-behovet". Först sa han att vi har ungefär samma intressen så det blir inga problem, sedan ställde han en udda fråga om hur han skulle säga att han ville vara ute utan mig utan att såra mig. Trots att han nyss sagt att han var i förälskelsefasen (vilket är bullshit) och att vi har samma intressen och vill alltid vara tillsammans. Terapeuten sa också att sex är väldigt viktigt, något som min sambo verkar glömt. Han sa också att man varje söndag ska låta var och en prata utan att avbryta och utvärdera veckan som gått och sedan planera nästa vecka.

    I torsdags var jag ledsen och sa att jag skulle gå och handla på ett köpcentra och skulle komma hem om ungefär en timme eftersom vi planerat att åka till fotografen och få våra bilder på vår son. Han skrek åt mig när jag gick och sa att jag var dum i huvudet som var ledsen. Väl på köpcentrat fick jag ett SMS där han skrev att han och vårt barn var på tåget på väg till hans mamma! Hon bor en och en halvtimma bort. Han påstod att det var barnets ide (han är två månader gammal...) Jag blev förstås upprörd och sa att vi hade ju andra planer och frågade om inte jag kunde följa med i såna fall. Men det fick jag inte för honom. Han ville vara ensam med honom. Jag ringde mina föräldrar och grät och de ringde upp honom och då sa han att han skulle sova över där(!) och att han hade frågat om jag ville följa med men jag sa nej. Vilket var en sån fet lögn!
    Jag funderade på att polisanmäla honom och önskar att jag gjorde det.

    Får man verkligen ta någons barn ifrån en utan att fråga/diskutera detta innan? Det blev förresten inte bara en natt, det blev två, han kom inte hem förrän idag (fredag). Dessutom skulle hans mamma komma hem till oss på fredagen och är här ofta, men nu kommer hon på lördag istället.
    Jag och min sambo har gemensam vårdnad. Vet ni vad som gäller rent juridiskt?

  • Svar på tråden Har den ena föräldern rätt att ta barnet över natten utan att fråga?
  • felicityporter
    Wolfie13 skrev 2017-12-10 00:53:28 följande:

    Dessutom verkar du bry dig 0 om din son utan vill bara tjafsa om din sambo. Barnet är det viktiga här, hur kommer barnet må hos er när ni visar er totalt instabila båda två?


    Jag är inte instabil och vill barnets bästa. Är barnets bästa att bli fråntagen sin mamma eftersom pappan helt plötsligt vill åka iväg med honom och sova över utan mig när vi inte diskuterat det innan? Ligger detta i min sons intresse?
    Min sambo är oerhört egoistisk och labil. Jag försöker lösa det hela med familjeterapi så att vi får det bättre, men sambon hör bara det han vill höra och stänger ute mig totalt.
    Jag tror ärligt talat att det bästa är att vi gör slut. Han är så egoistisk och tänker bara på sig själv, han ville inte ens göra en utvärdering av veckan utan att avbryta och planera nästa vecka utan att avbryta den andra - vilket jag tyckte var en mycket bra ide.

    Är jag labil eftersom jag blir förbannad och ledsen när han säger att han tagit vårt barn till tåget och är på väg en och en halvtimma bort utan att diskutera detta med mig?
  • felicityporter

    Min son är prio 1 i livet och jag vill inte att han ska behöva växa upp i en miljö där pappan helt plötsligt får för sig att åka iväg med honom utan sin mamma. Sådant skall planeras innan och det är viktigt att han får en så stabil tillvaro som möjligt.

  • felicityporter
    Anonym (Menmildamakter) skrev 2017-12-10 01:14:26 följande:

    Inte undra på att världen ser ut som den gör. Den det är synd om är barnet. Ni två däremot borde växa upp! Beter er som omogna barnungar båda två. Sluta grina och ta ditt ansvar som en vuxen med barn.


    Beter jag mig som en barnunge? Jag borde anmält till polisen direkt istället för att ringa mina föräldrar, det kan jag hålla med om. Men samtidigt vill man ju inte att pappan ska få för mycket skit om det går att lösa på annat vis.
  • felicityporter
    Wolfie13 skrev 2017-12-10 01:25:38 följande:
    Jamen snälla gör slut! Du kan inte hålla på och böla hela dagarna och ni kan inte bråka och skrika framför en spädis. Som mamma borde du veta vad han går för och skydda barnet varje sekund!! Hur kan du ens fråga om det är normalt typ? Jag hade åkt efter mina ungar på två röda!
    Jag ska göra slut, jag fick tipset om familjeterapi eftersom många småbarnsföräldrar har det jobbigt. Men tyvärr ger det inte min sambo någonting eftersom han är en klassisk "välja russinen ur kakan"-typ och lyssnar inte på det han borde lyssna på utan hör det han vill höra. Han är alldeles i fel stadie i livet för barn och jag önskar att jag insåg detta tidigare, tyvärr var jag totalt förblindad av kärlek då.

    Jag tänker göra slut idag när hans mamma kommer. Problemet är att hans mamma är labil också och ser inga som helst fel i hennes lilla "påg", jag är alltid den elaka och han är en ängel som inte har några som helst fel och brister. Det kommer bli två mot en och det är tufft. Hans mamma gapar och skriker lika mycket som min sambo. :(

    Jag vill bara att vår son ska ha en stabil uppväxt - det är allt. Jag och min sambo kan inte erbjuda honom det tillsammans. Vi måste sära på oss - tyvärr.
  • felicityporter
    Anonym (nja) skrev 2017-12-10 01:31:01 följande:
    Aldrig låta någon ta MITT barn olovligt.. ja men barnet är ju pappans också. 
    Det är inte bra det han gör och det kan se illa ut i en vårdnadstvist, men det är inte olagligt. Han är barnets vårdnadshavare. 
    felicityporter skrev 2017-12-10 01:18:36 följande:
    Beter jag mig som en barnunge? Jag borde anmält till polisen direkt istället för att ringa mina föräldrar, det kan jag hålla med om. Men samtidigt vill man ju inte att pappan ska få för mycket skit om det går att lösa på annat vis.
    Det finns ingenting du kan anmäla till polisen. Han är barnets vårdnadshavare och har rätt att resa med barnet. Självklart var det dåligt, men det var inte olagligt. 
    Tack för svaret! Då vet jag att jag kan ta med honom till en vän som längtar efter att träffa honom när det passar någon dag, självklart kommer jag planera detta innan så det inte kommer som en chock.

    Jag kommer också anteckna datum då min sambo tog vårt barn utan att säga något och utan att jag fick följa med och jag har flera vittnen vid en eventuell vårdnadstvist. Jag hoppas det går så smidigt som möjligt så att vi slipper bråka, det tjänar ingen på.
  • felicityporter
    Wolfie13 skrev 2017-12-10 01:37:36 följande:
    Bra! Uppenbarligen är detta inte en man som klarar av att vara en ansvarsfull pappa.

    Fattar ändå inte hur du klarade två nätter utan att veta hur det var med din son.
    Jag fick tvinga mig dit! Jag var inte välkommen, men min mamma resonerade med hans mamma och efter lite tjafs fick jag komma dit - trots att jag ville hem med honom.
  • felicityporter
    Anonym (Menmildamakter) skrev 2017-12-10 02:08:07 följande:
    Jo, det är ju mycket moget att göra slut med sambon med hans mamma involverad???! Det är inte så att det är lite drama Queen över dig? Tror knappast att du på allvar tänker göra slut utan mer på att du är arg och vill hämnas. Och visst stämmer det kanske att många småbarnsföräldrar har det jobbigt men..........så tidigt som 2 månader efter första barnet föds......? Nja knappast ...då har nog det jobbiga börjat betydligt tidigare än innan man blev småbarnsföräldrar.

    Vad du borde göra är att istället för att agera på ilska verkligen sitta ner och tänka igenom hur du vill att ditt barns uppväxt ska se ut och vad du kan göra för att se till att det ska bli en sådan uppväxt. Och om det innebär att ni bör separera så ska du genomföra det så vuxet och moget och lugnt som möjligt och det gör man knappast genom att starta ett drama med svärmor som vittne. Att bete sig som en tonåring och " göra slut " när man är upprörd och arg kommer knappast gagna ditt stackars barn ett dugg! Skrik och gap oavsett från vem av er ( misstänker att inte du heller är så dålig på att skrika ) tar barn skada av även om de är spädbarn.

    Bete dig istället moget och vänta till ni båda två är lugna och lägg fram det sakligt att du inte tror att ni tillsammans kan bli bra föräldrar och därför bör separera.

    Om det nu är det du verkligen vill och tänker göra?!
    Att jag tänker separera när hans mamma är här beror på att jag vet att om jag gör det när hon inte är här kommer han bara ringa hit henne och hon kommer komma ändå. Jag har faktiskt försökt avsluta förhållandet lugnt och stilla innan, men då har det slutat med gap och skrik från hans sida och han ringer mamma direkt och ber henne komma och tillrättavisa mig som om jag vore en hund. Det känns så sjukt.
  • felicityporter
    Seven Costanza skrev 2017-12-10 10:07:54 följande:
    Men då borde ju du också ha din mamma där eller någon annan som vittne på vad som sägs och görs - annars är ju de två mot en och om det stämmer att både din sambo och din svärmor är labila kan ju vad som helst hända. De kanske tar barnet igen och sticker, eller hittar på att du sagt en massa som du inte sagt. Är ni väldigt unga? Det låter inte normalt att behöva blanda in sina föräldrar i konflikter.
    Det är just det jag är rädd för, jag vet att båda två är lika labila och att hans mamma alltid håller honom bakom ryggen om han så injicerat någon olaglig substans som jag blir arg och ledsen över.
    Problemet är att jag inte vill behöva blanda in min mamma eller någon annan familjemedlem, det känns så otroligt barnsligt och om jag fick välja skulle vi sätta oss ner själva jag och min sambo och prata som två vuxna. Jag får väl spela in med mobilen eller något, för jag klarar inte av att var tillsammans med honom längre. Han tänker inte på barnets bästa, han tänker bara på att han har barn nu och att det är hans barn som han kan göra vad han vill med.

    Jag känner mig så dum då alla hans vänner och bekanta varnade mig för honom - precis alla. Ändå lyssnade jag på hans snack, nu får jag betala priset. Stackars lilla son som hamnar mitt emellan detta. :(
  • felicityporter
    Anonym (Svea) skrev 2017-12-10 10:31:48 följande:

    När ni separerat så får han ta med sig barnet vart han vill och till vem han vill när han har barnet hos sig. Tro inte något annat.


    Tar han med sig sin son till någon av sina pundarvänner när det är hans dagar att har honom kan jag garantera att jag kommer se till att detta kommer fram i rätten så att han bara har rätt till övervakade besök. Vår son ska inte behöva se sån skit.
  • felicityporter
    Seven Costanza skrev 2017-12-10 11:17:28 följande:
    Ja du har ju laglig rätt att spela in samtal som du själv deltar i men jag tänker att det ändå är tryggare för dig och för barnet att du också har någon med dig för du verkar ju behöva hjälp. Du skulle ju inte ha skrivit på för gemensam vårdnad utan du skulle ju ha behållit ensam vårdnad som du som ogift mor fått automatiskt vid födseln men det är lätt att vara efterklok. Om han fortfarande missbrukar ska du dock dokumentera detta och stämma för ensam vårdnad och övervakat umgänge.
    Han slutade missbruka när jag blev gravid, det var dealen för att vi skulle skaffa barn. Tyvärr har han tagit några återfall, men inte många och jag har försökt att ha överseende även om jag blivit så besviken och känt mig lurad. Nu har han börjat injicera igen, vilket hans mamma vet, men när jag tog upp det med henne säger hon bara "det är inte så farligt". Jag tror inte hon vill se att hennes favoritson gör fel och att det han gör är farligt.

    Jag fick precis reda på att hon inte kommer idag. Nu vet jag inte hur jag ska göra, han bara sover som vanligt och jag får ta hand om vår son utan att gråta trots att jag är så olycklig över hur det kunde bli så här när vi hade det så bra tillsammans innan och min sambo var så duktig som klarade sig drogfri så länge. Jag bryr mig ju fortfarande om min sambo såklart. Men vår son går först.
  • felicityporter
    Seven Costanza skrev 2017-12-10 11:17:28 följande:
    Ja du har ju laglig rätt att spela in samtal som du själv deltar i men jag tänker att det ändå är tryggare för dig och för barnet att du också har någon med dig för du verkar ju behöva hjälp. Du skulle ju inte ha skrivit på för gemensam vårdnad utan du skulle ju ha behållit ensam vårdnad som du som ogift mor fått automatiskt vid födseln men det är lätt att vara efterklok. Om han fortfarande missbrukar ska du dock dokumentera detta och stämma för ensam vårdnad och övervakat umgänge.
    Han slutade missbruka när jag blev gravid, det var dealen för att vi skulle skaffa barn. Tyvärr har han tagit några återfall, men inte många och jag har försökt att ha överseende även om jag blivit så besviken och känt mig lurad. Nu har han börjat injicera igen, vilket hans mamma vet, men när jag tog upp det med henne säger hon bara "det är inte så farligt". Jag tror inte hon vill se att hennes favoritson gör fel och att det han gör är farligt.

    Jag fick precis reda på att hon inte kommer idag. Nu vet jag inte hur jag ska göra, han bara sover som vanligt och jag får ta hand om vår son utan att gråta trots att jag är så olycklig över hur det kunde bli så här när vi hade det så bra tillsammans innan och min sambo var så duktig som klarade sig drogfri så länge. Jag bryr mig ju fortfarande om min sambo såklart. Men vår son går först.
  • felicityporter
    Anonym (Nix) skrev 2017-12-10 11:58:13 följande:
    Men det är ju märkligt hur dålig förälder som du påstår att han är, och ändå vill du så gärna ha sex med honom? Knappast logiskt tänkande för fem öre.

    Tror mer detta handlar om en kamp som du vill vinna än att göra saker rätt och faktiskt bli vuxen.
    Du får tro precis vad du vill. Det där med sexet var bara ett sidospår, jag har en tendens till att komma in på annat när jag skriver eftersom jag tänker på så mycket på en gång. Jag vill inte ens ha honom längre, det finns inget mer avtändande än en man som beter sig som en pojke.
  • felicityporter
    Wolfie13 skrev 2017-12-10 12:00:49 följande:
    Om denna farmor inte heller tycker det är så farligt att hennes son knarkar så brister hon totalt i omdömet och ska inte heller ha något att göra med barnet, herregud...
    Jag håller med. Men jag tror att hon är totalt blind eftersom han verkligen är hennes "gullepåg".
  • felicityporter
    Anonym (Svea) skrev 2017-12-10 12:06:05 följande:
    Det du skriver tolkar jag som att ni har varit ett par i ett år. Under den tiden har han hunnit bli ren, fått några återfall, du har varit gravid (planerat eftersom du ställde villkor på att han skulle vara drogfri) och barnet har fötts och ni valde gemensam vårdnad... Du ser inget galet i historien?
    Jo, det är väl självklart jag gör?! Har du någonsin varit så kär att du nästan känner hur hjärtat hoppar i kroppen när ni är tillsammans? Har du någonsin legat i sängen 24 timmar om dygnet och pratat om allt ni har gemensamt, fyllt i varandras meningar och skrattat så man ramlar på golvet? Jag var så in i helvete kär i honom, jag kände verkligen kärlek vid första ögonkastet och vi hade så många planer. Vad jag inte ville lyssna på då var alla hans bekanta och vänners varningar om hur falsk han är, men jag var helt övertygad om att vi var själsfränder och han lade till och med ner sitt tunga sprutmissbruk för min skull. Något han hållt på med i över 10 år. Nu vet jag hur falsk han är, nu kryper det fram och sprutorna åker fram igen trots att han förnekar det och han behandlar mig som skit och bryr sig inte om vår sons bästa utan bara HANS bästa.
    Jag ångrar mig som in i helvete och jag önskar att jag inte gick på hans skitsnack. Det är en stor sorg för mig, även om jag förstås gläds över vår son.
    Snälla, jag vet att jag var naiv som valde honom. Jag vet att jag borde lyssnat på alla som sa hur han egentligen är. Men nu är det för sent och jag måste försöka lösa detta nu.

    Det finns ingen anledning att sparka på någon som redan ligger.
  • felicityporter
    Anonym (Nix) skrev 2017-12-10 11:58:13 följande:
    Men det är ju märkligt hur dålig förälder som du påstår att han är, och ändå vill du så gärna ha sex med honom? Knappast logiskt tänkande för fem öre.

    Tror mer detta handlar om en kamp som du vill vinna än att göra saker rätt och faktiskt bli vuxen.
    Du får tro vad du vill, det sidospåret jag kom in på handlar endast om att han inte ens vill ha sex med mig och då ska vi separera. Det var familjerådgivaren som sa att sex är viktigt för att hålla ett förhållande vid liv. Nu är detta ju inte särskilt aktuellt längre för jag vill inte röra honom med tång längre. Jag vill bara ha ett så snyggt avslut som möjligt och hoppas att han inte dör för snabbt så att vår son får ha en pappa ett tag åtminstone.
  • felicityporter
    Anonym (Svea) skrev 2017-12-10 12:21:42 följande:
    Jag menar inte att sparka på dig. Däremot är ni båda ansvariga för att det har blivit så här. Barnets bästa går före allt annat. Är han påverkad så ska du inte ha barnet i samma bostad som honom. Ta hjälp av socialtjänsten.
    Tack, det ska jag göra kan jag lova.
  • felicityporter
    Anonym (Menmildamakter) skrev 2017-12-10 12:31:53 följande:

    En pappa som knarkar, skriker, bråkar och springer till mamma stup i ett ......en mamma som är otroligt naiv, avlar barn med en knarkare som " lovat" sluta, som grinar varje dag för att mannen inte vill ha sex , som dessutom är så barnslig så hon tror att han plötsligt kommer bli årets pappa?! Och som hon dessutom vet ljuger om det mesta?

    Och som dessutom inte kan göra slut med aset för då kommer hans mamma farande och bestämmer att det minsann inte går?!

    Någonting säger mig bestämt att det knappast bara är han och mamman som är labila!!!

    Vad detta stackars barn kommer vara tvungen att stå ut med under sin uppväxt kan man ju tyvärr bara ana.........


    Förlåt att jag gick på hans skitsnack. Det är lätt att säga i efterhand.
Svar på tråden Har den ena föräldern rätt att ta barnet över natten utan att fråga?