Varannan vecka spårar ur!
Med tanke på att barnet är tillräckligt stort så att den klarar sig själv, ska den givetvis få gå i sitt hem som den vill.
Vågar anta att Ts inte behöver ringa och be om lov till sin man om hon en dag slutar tidigare för att då kanske hon stör hans egentid och därmed måste hänga utanför dörren i ett par timmar.
Antingen väljer man att bo ensam - och då har man all egentid i världen.
Man kan bo med partner = får gå undan då egentid inte är lika lätt att få överallt på delad yta,
Man kan bestämma hur många barn man skaffar = ge upp stor del av egentid på denna delade yta.
Och Ts har valt en partner som har barn. Hon har valt en partner som är förälder, till ett barn som klarar sig själv. Hemmet är inte bara för Ts och hennes man utan också för deras barn tills barnen är myndiga i vart fall. Givetvis då barnet till och med är självgående - ska han eller hon kunna gå hem om den vill. Vill Ts vara ifred kan hon gå undan till ett annat rum. Är barnet på henne konstant sp kan hon till och med be om att fp vara ifred lite, det gör till och med föräldrar också.
Men nej Ts. Du har ingen rätt att diktera för sambons barn om den har rätt att vara dör eller ej. Det är erat hem lika mycket. Även om barnet bara är där varannn vecka,
Jag reser varannan vecka inom jobbet. Men inte sjuttsingen hade jag behövt fråga min sambo om lov om jag kan jobba hemifrån en vecka för givetvis komme jag då tränga på sambons egentid. Vi, och barnen, går till varsitt rum och man behöver egentid. Ett tips till Ts,
Men nej. Lika lite som du behöver fråga din sambo om lov om du får komma hem, ska din styvson behöva det. Låt han göra egen mat om du vill dra det argumentet med,