Religösa! Liv efter döden?

En fråga: som jag har tolkat dig så är du övertygad om att det inte finns ett liv efter döden eller hur?

Men kan du bevisa att så är fallet?

Nej det kan du inte.

Betyder då detta att det är tro du ägnar dig åt eller är du fortfarande övertygad?

Lär dig att respektera att andra inte nödvändigtvis inte har samma, eller vill ha samma uppfattning som du.

Bara för att du tycker något betyder det inte att du har rätt.

För aldrig talat till döda människor kan inte säga att det finns liv efter döden!

Man brukar sära på själen och sinnet.

Sinnet är det du använder nu det analytiska, jämförande,dömande osv.

Själen eller som man slarvigt ibland säger hjärtat är det som är rent, det rena medvetandet.

Själ har jag försökt att förklara för dig men du var inte mottaglig.

Gud är mycket svårt för att inte säga omöjlig att definiera, allt jag skulle försöka med blir för futtigt. Du behöver vara mottaglig för att förstå

Ja eftersom du kräver en anledning som Du kan acceptera annars är det "blind tro" enligt dig. Det kallar inte jag för att respektera.

Dessutom säger du ju att du inte vet vad Gud är, hur kan du då kalla Gud ond?

Jag har vetat det en längre tid i vår diskussion att du egentligen inte är intresserad av att lära dig något nytt.

Jag tolkar dig som ännu ett ateist troll som alla andra.

Ni vill inte veta något egentligen, ni är bara ute efter att försöka hitta luckor i troendes missuppfattning för att dumförklara dom.

Det är ett simpelt och elakt beteende, men det här varit kul att diskutera med dig, men nu börjar du som ni alltid gör att repetera samma frågor om igen, så nu får det vara bra.

Vill du ha förklaringen så gå bara tillbaks i historien.

Jag tror inte riktigt du förstår allvaret i att fråga efter belägg och bevis!

Jag kan aldrig medvetet ge ett gevär till ett barn, det är oacceptabelt!

Jag säger det igen, du måste skilja på själ och sinne.

I en fungerande kropp så verkar båda två (även om sinnet oftast har en klart dominant roll hos de allra flesta). Vi agerar ut både sinnets och själens handlingar och tankar genom att vi använder den fungerande kroppen. Om inte hjärnan fungerar som du säger så här vi inte längre något sinne eftersom sinnet är beroende av hjärnan för att kunna fungera. Själen är kvar i kroppen så länge som personen lever, men kan ju inte agera i den här världen utan en fungerande kropp.

Så länge som personen lever är själen bunden till kroppen. När personen sedan dör så blir själen befriad från kroppen som i ditt exempel har blivit till ett fängelse.

En del av personligheten sitter i sinnet = hjärnan (känsla av begär, krav, rädslor, jämförande, värderande, analyserande, kalkylerande,osv.), sinnet saknar förmågan att leva i nuet, det kan bara föreställa sig framtid eller det som varit, och eftersom sinnet för det mesta är dominerande så går vi och oroar oss för saker och ångrar andra.

men en del av personligheten sitter i själen,(förmågan att leva i nuet, känsla av gemenskap, både med allt och alla men också med Gud, (för den enda tid vi kan möta Gud är i nuet,) kärlek, medkänsla, altruism, sann äkta glädje, osv.) Den rena sanna delen av vem som är du, är själen.

Vi behöver både själen och sinnet för att fungera i den här världen i våra kroppar , men oftast ger vi människor inte själen tillräckligt stort utrymme att lysa igenom.

Man kan dock öva sig för att låta själen få ta större plats, genom meditation, bön, kontemplation osv.

När vi dör och går vidare har vi däremot inte något behov av sinnet längre.

Vad har du för bevis för att minnen är begränsade till sinnet = hjärnan? Varför skulle inte själen kunna bära med sig vissa minnen?

En sak vi ska komma ihåg, är att våra kroppar består av celler. Celler dör och bildas nya oavbrutet genom våra liv, så om du till exempel är 50 år gammal så finns det inte en enda cell i din kropp som är den samma som när du var 10 år, ändå bär du med dig minnen från den åldern. Detta trots att det inte är samma hjärna längre.

Energi oavsett vad du kallar den, kan inte försvinna.

Den kan bara omvandlas eller förflyttas.

Fysiklag.Det är intressant att du utan att blinka avfärdar visdom som man har vetat i stort sett alla kulturer världen runt under tusentals år, bara för att delar av den "moderna" vetenskapen inte vill erkänna att själen finns.

Och med det vill jag säga att det faktiskt finns grenar inom vetenskapen och psykologin som arbetar utifrån förutsättningen att själen existerar.

Att man inte kan bevisa vare sig närvaron eller frånvaron av något gör ju inte det likställt med att det inte existerar, eller hur?

Vad man med vetenskapens klumpiga verktyg däremot har kunnat visa är att energin existerar.

Hej igen.

Nej självklart tror jag inte på allt som inte är motbevisat, men jag förskjuter det inte per automatik heller.

Se historiken och läs så kanske du mot förmodan förstår.