Att inte unna sig nubben för att barn är med?
Jag är uppvuxen i två hem med julfirande vartannat år.
I min fars hem var det alltid mycket alkohol på julen, och nu snackar vi FYLLA. Typ full tomte som ramlar och drar med sig julgransbelysningen, nån vuxen som lipar och låser in sig på toa, spya i alladinasken. För oss barn var detta naturligtvis inte roligt och i vuxen ålder har jag helt valt bort att fira högtider med min far. Min far är alkoholist på riktigt och där kan jag lova att det inte handlade om huruvida man ?väljer att avstå nubben till sillen eller ej?, den frågeställningen existerade inte ens för honom utan alkoholen har en så självklar roll att han inte ens skulle förstå problematiken om jag skulle ta upp den med honom.
Vartannat år firade vi med min mor och hennes man. De har en normal alkoholkonsumtion, typ som TS beskrivit. Vissa år har min mor avstått helt för att kunna köra till/från släktingar eller till midnattsmässan på kvällen. Jag har aldrig upplevt deras (högst måttliga) drickande som ett problem. Trots att jag är uppvuxen med en alkoholiserad förälder har jag aldrig känt mig otrygg eller som om jag och mina syskon prioriteras bort till förmån för en enstaka nubbe eller julöl om min mor eller hennes man skulle vilja dricka något till maten. Jag har alltid vetat att mamma har kontroll på sig själv, inte blir full eller ?konstig? som pappa och att vi barn inte kommer glömmas bort.
I år är jag gravid så avstår naturligtvis. Min man kommer troligen dricka någon nubbe och ett par öl under dagens lopp och nästa år gör jag troligen likadant.
Själv dricker jag inte vare sig det är jul eller inte men har inga problem med folk som dricker med måtta, folk som ljuger för sig själva eller andra däremot när det gäller drickandet har jag inget övers för.