Jag beställde ägglossningstest och graviditetstest dagen efter mitt kub där ma upptäcktes. Något slags desperat försök att se framåt och inte bryta ihop. Bröt ändå ihop senare men idag kom alla test. På något vis både jobbigt att ta in att vi måste börja om för att vi faktiskt inte längre är gravida. Men även något att blicka fram mot.
[quote=78168837][quote-nick]vinterbebis12 skrev 2017-11-06 22:39:18 följande:[/quote-nick]Förstår. Bra att blicka framåt. Jag har kvar massor sen tidigare som jag tänkt att jag inte kommer behöva. Ältar nu vad jag har kunnat göra annorlunda, är så arg för att min kropp inte signalerade tidigare att jag hade en infektion. Tänk om det fanns en chans att stoppa infektionen in tid...Tänker på hur det hade kunnat vara, idag skulle jag ha gått in i v14 ..[/
Åh, så jobbigt att behöva grubbla över det. Jag förstår att det känns jobbigt att det inte var ett livsodugligt foster som vid ett tidigt missfall. Men du kunde inte veta när din kropp inte sa inifrån. Att gå och kolla sänka och annat gör man ju inte förrän man känner sig sjuk. Skickar många många kramar<3 Hur mår du fysiskt just nu?
Jag gick ju antagligen flera veckor med obehandlad uvi nu och jag funderar också på om det kan ha spelat in. Men det är lika sannorlikt att det blivit ett missfall ändå.
Hon menade att om man blir gravid så blir man och då är det ett tecken på att kroppen är redo. Annars händer det inte. Hon sa att många läkare menade att man skulle vänta en eller ett par månader innan man försökte igen mest pga att man skulle återhämta sig psykiskt.
Idag känns det extra tufft igen och återigen undrar jag hur jag nånsin ska bli mig själv igen. Jag ångrar att vi inte försökte med barn nr 2 för flera år sen när jag var yngre och allt, men just då kändes det ju inte rätt och ett naturligt val därför. Vill så gärna ge min dotter ett syskon och själv få uppleva glädjen av ytterligare ett mirakel, men när? Usch vad tankarna går.
Skickar stora kramar till er tjejer och hoppas det känns lite lättare snart <3
Igår och idag har jag haft blinkande gubbe på ÄL-test så nu är det snart dags tror jag! Känner mig otroligt taggad för detta nu, håll tummarna!
Mina bröst spänner och ömmar fortfarande. Har era symtom försvunnit direkt efter missfallet eller är det normalt tror ni att känna av det fortfarande ett tag efter? Jag hade ju liksom inga andra symtom
Ja visst får man lite extra panik av att hormonerna inte vill fatta att man inte längre är gravid. Men dom har inte tagit något hormonprov på dig? Själv hoppas jag att värdet sjunkit ordentligt till imorgon jämfört med förra veckan så jag kan känna att det är på väg åt rätt håll i alla fall. Men har inte alltför stora förhoppningar på det för blöder knappt ingenting. Kommer minimalt med blodblandat på pappret ibland, men absolut inget annat. Barnmorskan sa att det skulle räcka om det kom som en vanlig mensblödning i mängd, men det här är ju inget alls i jämförelse med det. Får se vad de säger på återbesöket hos läkaren imorgon. Ska dit kl 15. Så får vi se om jag får tabletter för att få igång det ordentligt. Skrapning var ingen idé sa de, då det inte fanns några fosterrester kvar. Så fysiskt sett mår jag ju inte dåligt nu men desto sämre psykiskt. När ska man nånsin bli sig själv igen??? Är så otroligt trött också. Sover som en stock hela nätterna ända från kvällen men ändå lika trött när morgonen kommer. Känns som om all ork liksom gått ur kroppen.
Ja de ska ta nytt hcg imorgon och se om det sjunkit.
Ja ägglossningstester reagerar ju på hcg också så det lär ju inte ge ett rättvisande resultat för dig innan ett graviditetstest är blankt så att säga. Hcg ska vara lägre än 5 för att räknas som helt borta sa bm till mig. Jag hade 276 tror jag. Men skulle ha haft många många tusen om jag hade fått fortsätta vara gravid i v 11. Idag skulle jag ha gått in i v 12. Var det i v 12 de upptäckte ma på dig? Fanns fostret fortfarande kvar då?
För mig var ju fostret borta förra veckan, kroppen hade tydligen tagit hand om det själv. Och nästan hela fostersäcken också vad jag förstod. Vad är det då jag ska blöda ut undrar jag?
Skönt att du slutat blöda. Jag vill också få det här klart nu!!!
Vi har tre och de får användas i ett par år till. Tror gränsen för IVF går vid 42 men innan dess kommer vi att hinna försöka mer än tre gånger.
Hur känns det med din ÄL? Hur snabbt kom din ÄL efter missfallet resp att du slutade blöda?
Jag vill också att alla hormoner ska vara ur kroppen. Blöder lite fortfarande men har inga symptom. Så otroligt svårt att förlika mig med att fostret var friskt och att det bara var otur. Känns som att det var vår chans till ett till barn :(
Har möte på kliniken nästa vecka. Om slemhinnan är fin och ägglossning är på g borde de inte motsätta sig insättning av ett embryo. Det enda är att jag vill ha svar på analysen av moderkakan.
Ska ni försöka så snabbt ni kan? Låter på ganska många som att man är väldigt fertil precis efter missfall och som din BM sa Linnea kommer ju kroppen ta emot en graviditet enbart om den kan och annars inte. För mig finns dock risken att "slösa" ett fint embryo på dåliga förutsättningar. Vi är snart uppe i 100 000 i kostnader för att försöka få en trea så det är värdefulla embryon.
Ok vad skönt att ha några embryon och tid, surt att det är så galet dyrt bara!
Jo jag tror ÄL blir imorgon el lör. Testar med Clearblues digitala och idag är fjärde dan med blinkande gubbe, brukar vara så innab den blur fast så håll alla tummar och tår! Jag är sjukt förkyld och min man blev matförgiftad igår så sjukt jobbig natt och sexa är ju inte direkt det första man tänker på då...så hoppas vi blir piggare kommande dagar!
Ang MF och ÄL: jag fick lite blod på pappret 16/9 och riktig mens 18/9 med stora klumpar Den varade 6 dagar, till den 23/9. Sen fick jaj ÄL-blink 29/9 men tror bara det var hormonrester. Två veckor efter mensen, dvs 2/10 fick jag blinkgubbe igen ända till 8/10 då blev den fast och sen kände jag av ÄL på natten så den skedde den 9/10. Det var exakt tre veckor efter mitt MF. Men jag har långa cykler så det brukar vara så långt emellan.