Inlägg från: TeresB |Visa alla inlägg
  • TeresB

    Gå på begravning fast man inte är välkommen

    Anonym (Fruktansvärt) skrev 2017-10-28 01:53:30 följande:

    En av mina bästa vänner har tagit livet av sig.

    Hans fru tror att han och jag har haft ett hemligt förhållande, vilket vi inte har???? Hon tål knappt att se mig, hon är vansinnig och vill inte ha med mig att göra.

    Fruktansvärt jobbigt alltihop..

    Pendlar om jag ska gå på begravningen, tror jag kommer ångra mig om jag inte går.

    Vad skulle ni gjort?

    Ska jag smyga in och sätta mig längst bak?

    Min sambo vill ju gå, men inte själv????


    Begravning är för de närmast sörjande. Är man inte inbjuden går man inte. Förstår att det känns tungt men det är rätt att avstå. Du kan besöka grav eller minnesplats och ta farväl vid ett annat tillfälle.
  • TeresB
    Anonym (konformad) skrev 2017-10-29 09:49:23 följande:

    Men förstår du inte att det är två olika saker. Det diskuterades hur det skulle bli i ett scenarie där en familjemedlem blir handgriplig.

    Om den oönskade begravningsbesökaren gör rätt eller fel moraliskt, är en annan sak. Jag har faktiskt svårt att bestämma mig där. Jag förstår både frun och TS.


    Skulle tro att både präst och ev polis har empati och förståelse för en änka som släpar ut den hon trodde var mannens älskarinna om älskarinnan hade den dåliga smaken att dyka upp på begravningen. Oavsett om det är sant.

    Man kan som vän ta farväl privat vid ett senare tillfälle.
  • TeresB
    Anonym (Johanna) skrev 2017-11-01 00:17:54 följande:

    Så om änkan börjar bråka på begravningen pga att hon väldigt plötsligt fått för sig att TS och hennes man har haft en affär, och TS håller låg profil; nej då är det änkan som kommer ses som ett psykfall.

    Kanske blir änkan ursäktad pga omständigheterna, men TS kommer knappast ses som någon bråkstake.


    Men är du inte helt ute och cyklar nu?

    Det bästa är väl att ingen behöver framstå som ett psykfall. Låt frun sörja i fred och vännen göra detsamma vid ett senare tillfälle. Det är ingen tävling.

    En av mina bästa vänner gick bort och familjen ville vara i fred på begravning. Vilket alla respekterade. Vi var några vänner som växt upp tillsammans som hade vår egen minnesstund ett par veckor efter. Vi besökte graven, lade blommor. Efter umgicks vi, åt och pratade minnen.

    Vid dödsfall bör man ge familjen det som de behöver så kan man ta ett fint och respektfullt farväl utan att uppröra mer än det redan är.
  • TeresB
    Anonym (Fruktansvärt) skrev 2017-11-09 00:33:22 följande:

    Kan informera om att jag gick aldrig på begravningen, pga att jag fick veta att om vi kom skulle vi bli bortkörda.

    Fick veta nyligen att hon slängt våra fina blommor vi skickat till begravningen.

    Det gjorde riktigt ont:(

    Så gör man inte...


    Tycker du ska släppa det, gå till graven, lägg blommor och ha ett samtal med din vän. Det som betyder något är det som var. Lägg ingen ilska och energi i detta bråk. Det hjälper ingen och det finns liksom Igen som har rätt för du och frun kan inte mötas. Ge henne sig tid och dig själv din tid.
  • TeresB
    Anonym (konformad) skrev 2017-11-09 09:20:30 följande:

    Finns det ingen som har rätt?

    Jo, den som säger sanningen är den som har rätt!


    Ja, men de har väl varsin sanning och vännen som det tvistades om är borta. Så vem vinner på attbråka?
  • TeresB
    Anonym (konformad) skrev 2017-11-09 17:43:35 följande:

    Jag syftade på den verkliga sanningen, den som eet endast finns en variant utav.

    Ja, vem vinner på bråka, det kan du fråga frun om, då hon är den enda som gör det, om man ska tro tråden.


    Jag förstår att ts ville gå, jag tycker att hon gjorde rätt som avstod med tanke på situationen. Som någon skrev så är det svårt med sanning när det handlar om känslor. Oavsett så är vännen borta och det vore vettigare för ts att vårda det som var med vännen än att hålla liv ovett bråk med någon som inte stod henne nära. Ingen vinner på det och ts kan liksom inte vinna bråket. Vi som skriver här vet absolut inte vad som är sant!
  • TeresB
    Anonym (konformad) skrev 2017-11-10 11:16:20 följande:

    Vad pratar du om? Jag har inte sagt någont om att TS ska hålla liv i bråk eller vem som kommer vinna.

    Javisst är det så att vissa har svårt för sanningen. Och jag hävdar fortfarande att den som säger sanningen är den som har rätt. Inga känslor kan förändra sanningen om vad som verkligen har hänt.


    Menar inte att du skev att de ska bråka. Men sålänge de har olika uppfattningar om vad som är sanningen och den som skulle kunna bekräfta vilket som stämmer så kommer de ingen vart. Att ha kontakt med frun kommer inte lösa någonting alls.

    I detta läger spelar den riktiga sanningen inte så stor roll för frun har känslan ( rättfärdigat eller ej) att hon blev bedragen och ville inte ha den hon trodde var älskarinnan på begravningen, fullt förståeligt!

    Ts gjorde rätt i att inte gå, hon borde inte skickat blommor heller. Men jag antar att hon gjorde det av omtanke även om man kunde räkna ut att de inte skulle ses som en omtanke av mottagaren.

    Att ts sörjer en viktig person i sitt liv förstår jag men det viktiga är det som var. Och hon kan besöka grav eller annan plats av betydelse för deras vänskap och minnas.

    Tycker det var starkt av ts att stå tillbaka och göra det rätta med den tråkiga och tragiska situation.
Svar på tråden Gå på begravning fast man inte är välkommen