Hur mycket "egentid " är rimligt?

Den tråkiga sanningen verkar vara att förutsättningarna för att bilda familj idag är orimliga och i många fall orealistiska. Båda måste jobba heltid eller åtminstone 75%. Därtill ska hemmet skötas, egentid, tid för varandra (det är ju trots allt en kärleksrelation man har), tid för barnen, lämna/hämta från eventuella aktiviteter, åtminstone måttlig motion/träning för en själv och partnern (annars fallerar kroppen i förtid och förutsättningarna försämras då ytterligare). Ovan har vi dessutom ett inlägg där vederbörande har 4 barn och pluggar 100%+jobbar 75% (bara det är 70 timmar/vecka). Och just det, vi behöver även minst 6-8 timmars sömn per natt. Dygnet har 24 timmar, gör matten. 

Det är lätt att skylla på den andre parten, men jag tror att den jobbiga sanningen är att förutsättningarna ändrats radikalt under minde än en generations tid. Förr kunde man försörja en familj på en genomsnittsinkomst, och barnen skickade man ut och leka av sig med kompisar, inte agerade man färdtjänst till diverse aktiviteter. Så nej, misstaget man gör är att man fortfarande febrilt försöker skapa den där "klassiska" familjekonstellationen i ett samhälle som inte längre är optimerat för detta. 

Lösningen? Det har vi ingen ännu, kanske lyckas vi en dag att lösa det. Men tills dess så är det nog dags att börja anpassa sig efter rådande förutsättningar, trots att våra inbyggda biologiska drifter skriker efter familjebildning.