Min änglaprins

Jag förstår nog inte fullt ut, men litegrann tror jag.
Den där förlamande tröttheten och känslan av att befinna sig i ett djupt svart hål av bara sorg, som man inte har en aning om hur man går vidare ifrån.
Hur man ska orka leva en dag till.
Den känner jag.

Jag förlorade min son. Jag vet vad sorg efter ett barn betyder och det är inget som går att ens föreställa sig.
Ingenting mäter sig med den sorgen, inget kommer ens i närheten.
Du och jag och tyvärr många fler lever med det här så gott vi kan, för det går att leva vidare trots allt.

Det som hjälpte mig var att prata med andra som redan gått igenom det här, som visste exakt hur det kändes, det var så skönt med någon som kunde sätta ord på mina känslor.
Dom var helt fantastiska när min sorg var ny och mitt liv var ett kaos och i ruiner. 
Här fick jag den hjälpen ingen annan kunde ge.

www.febe.net/

och 

www.vsfb.se/Startsida

Ring dom, som dom själva skriver, bär inte det  här ensam.