• Jagvetdåinte

    Följas åt till ett plus!

    Okej, vad säger ni om detta test? Bim-3 idag. Fick en väldig tempdipp samt en liten skvätt blodblandad flytning idag å väntar in mensen, men kunde inte låta bli ett test ändå.

  • Jagvetdåinte
    Jagvetdåinte skrev 2018-04-02 10:49:09 följande:

    Okej, vad säger ni om detta test? Bim-3 idag. Fick en väldig tempdipp samt en liten skvätt blodblandad flytning idag å väntar in mensen, men kunde inte låta bli ett test ändå.


    Här är tempkurvan oxå:

  • Jagvetdåinte
    Migas skrev 2018-04-02 11:12:28 följande:

    Jag tycker mig ana ett streck. Jag hoppas att det är ett plus och det var någon annan blödning.


    Tack, håller tummar och tår att mensen håller sig på avstånd och att jag får ett starkt plus man ej behöver tvivla på nästa gång :p
  • Jagvetdåinte

    Nej nu blir jag inte riktigt klok. I onsdag (bim-1) fick jag en spotting i toan och hade molvärk till och från under dagen. Tempen sjönk under coverline.På bim,igår, vaknade jag med tunga bröst (vilket jag brukar ha efter äl men inte haft förrän igår vilket är märkligt). Tempen hade gått upp på en mycket högre nivå. Inget mer blod under dagen utöver lite på pappret blandat med flytning på morgonen. Idag har jag fortfarande förhöjd temp och svagt ömma bröst då jag vaknade. Inget blod i toan, liten blodblandad flytning då jag torkade mig. Ingen direkt känsla i magen om att mensen är på g. Tänkte att nu tar jag mitt digitala test (bim+1) men nej, "inte gravid". Är det någon som varit med om liknande/hört något?

    Här är grafen, obs att jag "avaktiverat dippen bim-1 pga att jag sov 2h mindre. Idag sov jag 1h mindre men vill inte ta bort fler tempningar nu, 1h är väl inte sååå farligt.

  • Jagvetdåinte
    johannastroberg skrev 2018-06-02 00:39:29 följande:

    Är det bara jag som känner mig jättestressad över allt detta med älstickor & gravtestet? Har alltid blivit gravid lätt... 2 ggr på skydd som slutat i abort (den senaste var väldig tung av gå igenom psykiskt) & dottern kom till på första försöket när vi inte legat på 3 mån av olika skäl & då låg vi en endaste gång. Jag har ätit provera för att få igång cykeln med goda resultat & detta är första månaden med ägglossning & jag blev jättebesviken när jag började testa i onsdags (äl +7, bim -7) & det var negativt. Tagit flertalet tester sen dess (jättedumt & helt meningslöst, jag vet!) som varit negativa, syns svaga svaga streck på cb testerna men googlar man om dom så ger det inget hopp direkt & antar med säkerhet att det är spökstreck... blir typ sur mot sambon & pratar massor om att vi måste fortsätta försöka nästa äl. Hela grejen har blivit jättejobbig för mig. Det värker i hela kroppen av längtan & jag kan inte slappna av förrän jag får ett plus/två streck känns det som... Är så himla inriktad på detta & glömmer liksom lite "livet utanför" bebisverkstaden. Låter säkert jätteknäppt men behöver ventilera mig med blivande mammor, mammor som försöker eller er som redan har barn.

    Vill också tillägga att jag vill inte verka gnällig eller otacksam, jag vet att ni finns som försökt bra mycket längre & tom får gå en svårare väg. Är inte ute efter att trampa någon på tårna.


    Jo, jag känner mig väldigt nere idag. Misslyckadrs idag igen på 7e försöket med första barnet. Tar sig aldrig. Blir lite deppig å orolig. Mina syrror har det tagit sig på direkt. Å känns som att vänner bara "plopp" blir gravida. Börjar bli orolig att något är fel. Jag har varit gravid tidigare av misstag i tonåren och gjorde abort. Börjar bli orolig att min sambo inte kan få barn. Då hamnar jag lite i en kris känner jag. Han vill ha barn på naturligt sätt eller inte alls är hans inställning nu. Inga hormoner, donatorer, adoption eller något kan han tänka sig. Han tycker att "då är det inte meningen å då gör vi annat i livet". Medan min längtan att bli gravid å bli mamma är så stor. Har känt mig redo i flera år å vet att jag skulle bli en jävligt bra mamma. Ja, det vet jag faktiskt haha.. Och blir så less på alla som säger "slappna av, det kommer". Jag är inte stressad över detta än. Blir bara lite låg just när mensen kommer å sen lever jag på som vanligt. Äter nyttigt å tar lite tillskott, utöver det ingen större tankeverksamhet vad gäller verkstad. Tar tempen varje morgon som alltid så vet att jag haft ägglossning. Aja, lite gnäll från mig hihi.. kram och lycka till <3
  • Jagvetdåinte
    Anonym (M) skrev 2018-06-02 07:54:36 följande:

    Jag känner igen mig hos dig.. Min sambo är lika dan. Jag har oxå väntat i ett par år och är superlåg pga att mensen kom.. Önskar att intresset för bebisverkstad inte bara var stort hos mig, vet att jag troligen är ok i maskineriet men tror att sambon kan ha svårare men heller inget han vill kolla. Utan som ska ske naturligt.. Jag förstår dig när alla andra blir gravida. Efter flera försök så är det svårt att slappna av. Sambon är kass att prata av sig med dessutom..


    Vad skönt med någon som känner igen sig <3 Sjukt jobbigt. När det väl finns hjälpmedel, varför inte använda sig av det? Hos mig är längtan så stor att om han inte vill gå vidare kanske jag drar till Danmark å skaffar barn själv. Vilket skulle innebära en stor sorg då jag vill leva med honom. Men tror att jag skulle ångra mig om jag inte lyssnade på barnlängtan då det dinns ett så att säga bäst före datum vad gäller den chansen. Hur tänker du ang det? Vad vill du göra?
  • Jagvetdåinte
    Anonym (M) skrev 2018-06-03 14:51:47 följande:

    Hade jag varit några år yngre hade jag tagit det lugnt men är 30+ så jag är mest stressad av det syftet men det här med att fertilitet kan sjunka verkar inte bekymra min man. Visst ger vi det försök var månad men jag kan inte säga när mensen kommer att vi iaf gav allt vi kunde..

    Men får liksom inte "prata bebisverkstad"

    Jag har oxå funderat på Danmark och är du berädd att ha hand om ditt barn själv så varför inte? För min del har jag tänkt i dem banorna men jag vill nog ha hela paketet liksom. Men kanske som sista utväg

    Alla har vi olika utgångsläge i förhållandet men något år till. Att inte ge allt för ens familjs skull har jag svårt att förstå. Han vill ha barn men kan inte ge hän..


    Nej, det är ett svårt beslut verkligen. Har oxå så svårt att förstå det. Kanske att de inte är lika stressade. Eftersom de kan få barn när de är betydligt äldre än vi kan. För oss är det liksom nu som gäller. Å då vill man ju verkligen som du säger ge allt. Att när mensen kommer så har man iaf inte "slösat" den ägglossningen så att säga ;) hihi. . Jo jag kan tänka mig att ha barn själv om han inte vill testa allt så att säga.. tror jag skulle ångra mig sjukt mycket annars. Men vi får se vad som händer. Snart kanske det är vår tur ;)
  • Jagvetdåinte
    Morsansomärorolig skrev 2018-08-16 21:58:42 följande:

    Hallå godingar!

    Delammar min 6månaders son fortfarande och mensen har inte kommit än. Känt av gravsymtom ett tag nu, bara känner att något är knas med kroppen. Är det kanske mensen som är på väg..kanske. tog ett test och det ser ut såhär.. vad säger ni? Är det bara skjggan från det som skulle varit uppsamlingsplatsen för urinen vid grav?


    Sådär såg det ut för mig för några månader sedan då jag trodde att jag äntligen lyckats bli gravid. Men icke då.. Var jag inte..
  • Jagvetdåinte

    Hej! Nu är det ett tag sedan jag var aktiv här. Försökt ca 2 år utan resultat. Många besvikna stunder och mängder av graviditetstest jag försökt tyda. Graviditetstest som jag oxå trott varit positiva. Nu står vi i kö till ivf. Första besöket beräknat i höst. Någon mer som haft en liknande resa som oss och som oxå inväntar ivf? Eller redan har gjort ivf?

Svar på tråden Följas åt till ett plus!