Nu är Oktoberbarnen 2017 här

Läkare på BB sa åt mig att bryta kuren. Gjort! Åt 8 dagar. 10e dagen var bara en tablett dessutom.

Nu bör magen bli bättre inom några dagar tycker dem, oavsett clostridium eller inte. Det är tydligen vanligaste sättet att bli av med det. Att sluta med antibiotika!

Jag har så vidrigt ont i magen, alla 3 barn hemma för jag kommer inte iväg att lämna dem. Samtidigt orkar jag knappt ha dem hemma iochmed att det innebär endel tillsägelser (killar 5 och 6 år. Bråkar och tjafsar lite ibland. Min sexåring är också extremt härjig ibland, typ idag. Han ser verkligen sin chans när jag är deckad. Hade han vart själv utan femåringen hade det funkat rätt bra.)

Febern kan också vara vanligt virus, man blir ner mottaglig när man gå på kur och dessutom är det sådana tiden. Speciellt med både dagis och skolbarn!

Orkar ingenting. Bäddat mysigt i sängen för mig och bebis. Han ligger bredvid och sprattlar/sover ibland när han inte äter. Såhär gjorde vi igår med.

Inte ens använda om ni kokar? Det låter väldigt jobbigt.

Här i min stad hade vi rekommendation att koka vattnet i flera veckor pga bakterier från jord i. Så jobbigt. Men äntligen är det över.

Sambon hade som halvtidsjobb att koka vatten och kyla ner.

Får ni köpa flaskvatten då eller hur gör ni? Ställs det ut något med vatten i, i området som är drabbat? Eller det kanske är er egen brunn. Då kanske annat gäller. Vi bor i bostadsrätt.

Vad jobbigt Euphoria85! Att inte kunna använda vattnet är förstås alltid jobbigt, men det känns extra besvärligt nu. Hoppas att ni får provsvar och att det löser sig snabbt! Undrar precis som erijon hur ni löser det så länge?

Igår ringde jobbet för att ställa några frågor. 18 dagar tog det. Känner ni er helt lediga? Innan bebis föddes fick jag fler samtal och mejl och jag får några mejl vidarebefordrade till min privata mejl varje vecka. När jag var gravid tyckte jag mest att det var trevligt, men nu tycker jag att det är lite konstigt att bli störd i min bebisbubbla.

Tur att ni har så stora behållare, men det blir förstås jobbigt ändå. Också en tröst kanske att ni inte är helt ensamma om att använda brunnen.

I svärföräldrarnas stuga sinar gärna brunnen på sommaren och när det inte ens går att spola på toan eller tvätta händerna annat än med våtservetter då vill jag bara åka hem!

Imorgon ska vi på hörselkontroll. Tycker mig minnas att det gjordes efter bara några dagar med de andra barnen. Hur har det varit för er? Vid det här laget är det ju dessutom tydligt att han hör.

Nu ni är ormen klar!

Tyg på 250 cm X 40 cm som syddes dubbelt.

Brodera på ögon.

Köpt 1 kg ekologiska ullkulor från Sonjas Textilatelje.

Tadaaa!

LitenBlomma: jag använder appen via min iPhone och ser aldrig några bilder. Så himla tråkigt!

Idag har jag tagit min första lilla promenad med vagnen igen, till skolan och hämtade sonen. Gick kanon! Det snöade, det var minus 3 grader och jag glömde både tjocktröja och halsduk. Nu har jag ont i halsen. Men det var skönt och uppfriskande! Edvin sov mycket skönt under tiden.

Idag ringde läkaren om mitt infektionsvärde från igår. I onsdags var det 284, igår 90. Så jag svarar rätt på behandlingen och nu är det över. Magen är precis som vanligt (visst kan det kännas lite akut, men det är aldrig det) och ingen feber nu på flera dagar. Inget ont, ingenting!

Var och handlade idag också, imorse med Edvin. Helt plötsligt rullar livet på igen! :D

Idag blir Edvin 7 veckor och han ler och skrattar allt mer för varje dag.

Han visar att han är stark i nacken när man håller honom sittande, eller har honom mage mot mage tex. Men lägger jag honom på mage i sängen, på golvet eller vad som så försöker han inte ens ta upp huvudet? Han lägger ner det direkt. Varför? Är han bara slö eller är han egentligen inte alls stark i nacken? Blir lite orolig.. han hatar visserligen att bli lagd på mage på golvet tex.

Imorgon ska vi till Bvc. Orolig för vikten. I lördags var vi på akuten då han kräktes massa slem (allt såg bra ut) och då var hans vikt samma som när han var på Bvc sist, när han var 5 veckor..

Min stora hade mjölkallergi men det visade sig först när jag slutade amma och gav ersättning. Tog ett par dagar sen kom nässelutslag över en natt, på hela kroppen.

Vid första provokationen vid 6mån fanns inga tecken på allergin kvar. Helt otroligt. Idag är han en riktig mjölkoman. Mjölk till allt. Typ en liter om dagen, minst!

Hur gammal är hon? Duktiga alla bebisar är som

Vänder sig. Edvin är såååå ointresserad och skriker om han inte får vara i famnen (utvecklingsfas två) sen har jag väl helt ärligt vart dålig på att lägga honom på mage på golvet tex. Nacken är han otroligt stark i.. så har inte oroat mig.

Men han åt och drack komjölksproteinfritt fram till 11 år från diagnos? Sen funka det med laktosfritt ?

För vad jag förstår har proteinet absolut inget med laktos att göra alls.

Minns vilket bök det var att kolla ingredienser i ALLT och det var ju tusentals saker som innebar mjölkprotein utan att det stod "mjölk" typ vassle, vasslepulver osv. Man insåg ju hur mycket som dolde sig i saker. Tex chips, många sitter innehåller mjölkprotein men tex korvbröd från korvbrödsbagarn är mjölkfritt (om jag minns rätt) många grillkorvar osv är gluten och mjölkfria vilket är bra! Annars var det lurigt.. (detta kollade jag inför framtiden alltså eftersom sonen var så liten att han bara åt burkmat/hemlagade puréer)

Ja detta vet jag, många blandar ihop mjölkproteinallergi med laktosintolerans. Men eftersom jag har ett barn som haft mjölkallergi vet jag skillnaden. Men jag menade bara att det inte finns något samband alls. LitenBlomma skrev om sin äldsta som gick över till laktosfritt efter sin mjölkallergi.. därav att jag undrade.

Upplever ni att era barn sover mindre och äter oftare hemma? Alltså när man inte gör något? Så är det här. Varannan timma äter han just nu, gjort ca en vecka. Sover lite då och då mellan målen, mycket vaken och bara är nöjd. Är vi iväg med bilen eller vagnen eller både och, typ igår och idag, vart på köpcentrum. Då sover han MINSt tre timmar innan han vaknar, äter massor, somnar om. Skulle han vakna, vilket typ ALDRIG hänt (helt otroligt!?) så är han glad och vaken wn kort, kort stund innan han somnar om igen. Igår gick det fyra timmar nästan och då väckte Jag för mat då bröstet höll på att explodera.

Idag hittade jag Charlie på golvet, 2m ifrån babyskyddet där han sov. Jag hade hämtat i skolan och dagis och han sov så jag tänkte passa på att sätta in i diskmaskinen. Det var 4 åringen som burit honom. Tanken var att lägga honom i sängen men han var för tung säger han.

Jag var så himla rädd att han var skadad på något sätt men han är precis som vanligt och det syns inget. Jag försöker att lugna mig med att hade han tappat honom borde han illvrålat. Eller hur?!

Nej jag tror inte att skrämsel funkar. Då kanske han skulle se sin lillebror som något negativt och ta ut ilska på honom.

Jag förklarade varför man inte får bära honom. Sen lät jag honom få bada med Charlie i baljan. Ifall det här kommer av att han inte känner att han får vara tillräckligt med lillebror.