zuces skrev 2017-10-26 20:43:12 följande:
Jag tror det kommer gå bra för er! Försök att tänka att ni har oddsen på er sida då ni är unga och allt ser bra ut i övrigt. Visst brukar jag också tänka ?tänk om IVF inte funkar? men då får man lösa det på något sätt då. Men väldigt många lyckas faktiskt.
Vad säger din man om allt detta? Min är typ ?Allt känns så overkligt så jag hänger inte ens med i att vi snart kanske har ett barn.?, så det blir ju lite att man är ensam med sin enorma längtan. Tror också det handlar om att det är VI som ska bära barnen, det kommer vara 9 månader bort för männen när vi redan skapar anknytning till barnet.
Ja jag försöker också tänka så. Att de obesvarade frågorna var så jobbiga förut, men att de inte hittar något fel kanske i detta fall iom IVF är bra förutsättningar. Men som sagt det är psykiskt tufft alltså. Jag är dessutom sjukt jövla nål rädd. Så att gå igenom det var fruktansvärt för mig. Det bara låste sig för mig när jag skulle sticka mig i tisdags.
Min man har fram tills för ett par månader sen tagit det med en viss distans. Men nu börjar våra vänner få barn och vissa sitt andra. I helgen fick vi red på att våra allra bästa vänner väntar barn. Det kändes. Det har varit tufft dör honom också. Men han tror sten hårt på IVF och ser det som en möjlighet och är hur positiv som helst. Stan provocerande för mog. Ibland undrar jag om han någonsin oroar sig eller förstår mig. Men det är väl så som du säger att det ändå är vi som ska göra allt och bära det.