Det är bara att vara ärlig och försöka berätta för din dotter hur läget är. Man ska inte linda in det till något fint. Mamman har gjort ett val och det verkar som om jag läser rätt att hon har valt flaskan före familjen.
Gör man det valet så har man försatt sin chans till familj.
Jag växte upp med en alkoholiserad far och trots att vi försökte hjälpa han med behandling gick han alltid tillbaka till flaskan.
Du tänker allså att det är en toppenide att säga till en 3 åring "mamma har valt flaskan före dig".
Vilken idioti. Ingen VILL ha ett missbruk och det är ingen osanning att säga till barnet att mamma har en sjukdom som gör att hon inte klarar av att vara mamma.
Om man "lindar in" saker så är det ju för BARNETS skull inte för förälderns skull. Att belasta barn med information de inte är stora nog att kunna förstå och resonera omkring är även det en omsorgsbrist.
Jag förstår att du tagit känslomässig skada av att växa upp med missbruk. Barn gör det. Men nu är du vuxen och behöver hantera det på ett adekvat sätt. Det har du lika stort ansvar för som en missbrukare har ansvar för att ta emot hjälp för sitt missbruk. Att utifrån egna känslomässiga sår sitta och föreslå något så grymt och skadligt som att man ska säga till en TREÅRING (!!) att "din mamma har valt flaskan före dig" är sanslöst ansvarslöst och om någon skulle vara dum nog att följa ditt huvudlösa råd, så har vi om några år ännu en känslomässigt skadad vuxen som kan föra det sociala onda arvet vidare. Skärp dig och ta hand om dina egna problem istället.