• Anonym (Ledsen)

    Missfall

    Jag behöver bara skriva av mig lite. För en månad sen fick jag ett jobbigt missfall. Ett där fostret inte kom ut på flera veckor och jag fick vänta och vänta för läkaren kunde inte säkert säga att något var fel så jag kunde inte få tabletter.

    Till sist kom han fram till att något var fel och nu är allt över. Min bebis finns inte mera och jag är så ledsen och arg.

    Så ledsen på att min bebis dog och så arg på min man som beter sig som att det inte är en stor grej.

    Jag kan förstå att min reaktion är starkare än hans. Det var i min kropp bebisen fanns men han är knappt ledsen. Det är sånt som händer säger han bara. Vi får försöka igen.

    Det stämmer väl men jag blir så arg på honom. Så vansinnigt arg på att han tar så lätt på det hela. Han behöver inte bryta ihop men det känns som att han inte bryr sig alls.

  • Svar på tråden Missfall
  • Anonym (Förstår)

    Hej, beklagar verkligen :(

    Fick själv missfall för en månad sen den var oplanerad men åh så efterlängtad.

    Min man verkar inte bry sig så mkt och vill vänta ett år meddans jag vill så gärna och sörjer bebis som dog.

    Vilken vecka var du i?

    Kramar

  • Anonym (Ledsen)

    Tack! ??

    Jag var i vecka nio. Jag räknar veckor fortfarande och det är så jobbigt. Snart är det måndag igen och nu skulle jag ha passerat de första kritiska veckorna.

    Vilken vecka var du i?

    Varför vill han vänta ett år? Det är ju en evighet.

  • Anonym (Ledsen)

    ?? var ett hjärta. Det funkade visst inte att göra sånt.

  • Anonym (Förstår)
    Anonym (Ledsen) skrev 2017-08-27 23:54:50 följande:

    Tack! ??

    Jag var i vecka nio. Jag räknar veckor fortfarande och det är så jobbigt. Snart är det måndag igen och nu skulle jag ha passerat de första kritiska veckorna.

    Vilken vecka var du i?

    Varför vill han vänta ett år? Det är ju en evighet.


    Var i vecka 8 och räknar med. Såååå jobbigt , han vill att vi ska hinna göra lite mer saker innan, flytta till större hus exempel .

    Men nu är min Mens sen med 4 dgr och jag vågar inte testa :(
  • Anonym (Sameish)

    När vi fick ett missfall konstaterat i v 12 (bebisen hade slutat utvecklas i v 6-7) så blev jag helt bedrövad.

    Maken blev lite ledsen men inget mer med det.

    Däremot graviditeten därefter när vi skulle kolla VUL tidigt så såg man först inget foster och vi befarade det värsta. 10 dagar senare fick vi göra om VUL och när de säger att de ser ett pickande hjärta DÅ "bröt" han ihop. Fick tårar och som att en sten släppte.

    Alla hanterar så olika. Jag tänkte också att han inte brydde sig alls vid grav 1.

    Nu är jag gravid med syskon till sonen. Ibland undrar man om han fattat att vi är gravida igen! Men som sagt, alla funkar olika. Vi reagerar olika.

    Förstår din sorg dock och beklagar den. Men se inte din mans reaktion som något tecken på att han inte bryr sig eller så. Är säker på att han gör det.

Svar på tråden Missfall