• Celegans

    BF maj 2018

    JOHSTE skrev 2017-09-19 16:25:14 följande:
    Skönt att inte vara ensam :) Hur mår du annars?
    Jag mår nog egentligen oförskämt bra för att vara i v8 +4. Jag har lite illamående till och från, men det har inte riktigt tagit fart och jag har inte behövt spy. Mest tappar jag aptiten emellanåt eller känner mig lite äcklad av mat, men det går i vågor och helt plötsligt är jag hungrig. Mest känner jag av trötthet och ömma bröst. Längtar ihjäl mig efter UL! Hur mår du?
  • Celegans
    JOHSTE skrev 2017-09-21 08:20:39 följande:

    Ungefär samma här. Otroligt trött, men svårt att sova om nätterna. Illamående om jag inte äter varannan timme ungefär, och huvudvärk. Brösten är inte så spända längre, dock börjar dom att se väldigt fula ut :) Vi går in i vecka 7 idag enligt mina egna beräkningar så du ligger lite före mig :) Jag hoppas att månaden fram till inskrivning och ul går fort! Jag har inte riktigt förstått att vi förmodligen ska ha en bebis. Har du? :)


    Jag sover bra iaf även om det oftast blir ett nattligt toalettbesök. Känner igen det med illamåendet, jag blir illamående av hunger. Försöker äta som vanligt ändå. Märkt att jag får dra ner lite på lunch och middag för blir stoppmätt och illamående/magont. För mig är kvällen värst efter middagen. Har magont/orolig bubblig mage, blir lite illamående och får en hel del halsbränna. På lördag går jag in i v9 och det känns otroligt. Tiden går långsamt men nu börjar ändå v12 närma sig. Jag vågar knappt tänka på att vi faktiskt ska få en bebis i slutet av våren. Tror att när vi varit på UL kan jag äntligen unna mig att bara vara lycklig över graviditeten. Längtar efter att gå runt med en rund gravidmage och att bli mamma. Det känns så rätt för oss att bli föräldrar nu. Hade ni försökt länge?
  • Celegans
    JOHSTE skrev 2017-09-21 21:43:56 följande:
    Celegans skrev 2017-09-21 20:56:47 följande:

    Jag sover bra iaf även om det oftast blir ett nattligt toalettbesök. Känner igen det med illamåendet, jag blir illamående av hunger. Försöker äta som vanligt ändå. Märkt att jag får dra ner lite på lunch och middag för blir stoppmätt och illamående/magont. För mig är kvällen värst efter middagen. Har magont/orolig bubblig mage, blir lite illamående och får en hel del halsbränna. På lördag går jag in i v9 och det känns otroligt. Tiden går långsamt men nu börjar ändå v12 närma sig. Jag vågar knappt tänka på att vi faktiskt ska få en bebis i slutet av våren. Tror att när vi varit på UL kan jag äntligen unna mig att bara vara lycklig över graviditeten. Längtar efter att gå runt med en rund gravidmage och att bli mamma. Det känns så rätt för oss att bli föräldrar nu. Hade ni försökt länge?


    Ja, denna eviga längtan och väntan :) Vi hade appen " Natural cycles" Skyddade oss inte, men tänkte efter en extra gång när vi hade röda dagar. Sen kände vi att händer det, så händer det. Så vi körde på, och det gick på första försöket. Vi tänkte väl att det iaf skulle dröja några månader. Lite oplanerat, men så efterlängtat och så självklart på något sätt. Hur länge hade ni försökt? :)
    Vi slutade med preventivmedel i början av sommaren och blev sedan gravida på andra försöket. :) Var inställd på att det skulle kunna ta några försök, så vi hade tur. Nu hoppas jag bara att allt ska gå bra under graviditeten. Bebisen är väldigt efterlängtad sedan fler år tillbaka för min del, och sedan slutet på våren har min man också börjat längta. Han är väldigt involverad och hjälper mig ha koll på vad jag ska och inte ska äta osv. Jag tror dock att han också otåligt inväntar v12 så han kan slappna av lite mer och att vi kan börja berätta för vänner och familj. Jag ska berätta för närmsta familjen om en vecka när vi är i v10. Har ni berättat för någon ännu? :)
  • Celegans
    mammamalin skrev 2017-09-22 08:32:12 följande:

    Grattis, vad skönt att det gick så fort för er :)


    Kul att din sambo är så involverad! Jag har berättat för mina 4 närmsta vänner, mest för att jag ändå vill att de ska veta om det blir ett missfall. Skönt med stöd från dem i så fall. 


    Tack, det samma!

    Ja jag tänker att jag vill ha närmsta familjen som stöd om det blir missfall, så därför ska jag berätta för dem snart. :)
  • Celegans
    JOHSTE skrev 2017-09-22 17:45:26 följande:

    Härligt att din man är så involverad :) Sånt är så himla viktigt! Min sambo är precis likadan. Vilken känns så oberört skönt!

    Våra föräldrar har vi berättat för redan, samt min bästa vän och min chef. Chefen kände jag mig tvungen då jag springer på toaletten oftare än vanligt, och definitivt måste äta mycket oftare än vanligt :) Vi fundera på att berätta för våra syskon framöver. "Resten" tar vi efter v 12-13. Skulle det dessvärre bli ett missfall så kommer våra föräldrar, syskon, chef och bästa vän vara medvetna om det ändå. Men det håller vi tummarna för att det inte kommer att ske.

    Det var ditt första barn va? Har du många med barn i din umgängeskrets?


    Jag ska försöka vänta tills v12 innan jag berättar för chefen. Vet att han kommer ta det bra, men känner att han inte behöver veta riktigt ännu. Jag ska berätta för mamma och syskon nästa helg, men min man håller nog på det tills efter v12 innan han säger något till sin familj. Jag håller tummarna för att vi båda får en lyckad graviditet. :)

    Ja det är mitt första, ditt också? Jag har egentligen ingen med barn i min vänkrets, men vet att några vänner börjar planera att starta familj snart. Så jag hoppas på att ha någon i min närhet att följas åt under graviditeten. Men ska även bli spännande att längre fram lära känna andra kvinnor i mamma-grupp osv. Har ni många med bebisar i er närhet?
  • Celegans
    JOHSTE skrev 2017-09-23 19:03:37 följande:

    Om inte jag och min chef skulle jobba så nära inpå varandra så skulle jag också vänta tills v 12 :) Så det tycker jag att du gör helt rätt i.

    Spännande att berätta nästa helg. Du får säga sen hur de reagera :)

    Yes! Det är mitt första. I min vänkrets har hälften barn, och hälften inte. Min allra närmsta vän har BF i December så det ska bli superkul att få så tätt! Min sambos bästa vän fick en flicka nu i September.

    Sen har min ena bror en på 18 månader och en på 7 månader (11 månader emellan bara) och min andra bror har en på 2 år, och har BF med nr 2 nu i December. Så det blir ett tätt kusingäng :)

    Har ni funderat nåt på att ta reda på kön?


    Nu har de tyvärr fått förhinder att ses nästa helg, så vi får skjuta på det till helgen v41 förmodligen då jag är i v12. Känns sent att berätta för dem först då, men mkt som hänt och kommit emellan senaste veckorna, och jag vill inte berätta över telefon. Men jag vet att de kommer bli jätteglada. :)

    Oj många bebisar runt er, vad kul! Blir ju jätteroligt för er bebis att ha många små att leka med, och skönt för er med många som är i er situation.

    Vi vill absolut ta reda på kön. Känner att det blir överraskning nog oavsett att se vad det är för liten krabat som växt i magen 9 månader, så vi kan lika gärna veta könet innan och hinna förbereda barnrum och kläder utan att allt måste vara könsneutralt. Har ni bestämt hur ni vill göra? :) Jag har förut alltid hoppats på en tjej, men nu känner jag att både en pojke eller en flicka vore lika underbart!
  • Celegans
    JOHSTE skrev 2017-09-25 19:34:54 följande:
    Jag känner likadant. Man vill gärna berätta face to face. Och jag vill gärna berätta för mina 2 bröder samtidigt. Men det är svårt att få ihop det.

    Ja! :) Super roligt med alla små bebisar och barn runt omkring. Och kul att kusinerna är så nära i ålder. Kommer att bli fina minnen vid jul, påsk, kalas, somrar osv.

    Jag vill ta reda på kön. Är så himla nyfiken! Min sambo vill inte ta reda på kön. Så vi kommer inte att göra det. Känner att jag får respektera att han inte vill. Och som du säger, i slutändan spelar det ju faktiskt ingen roll, så länge barnet mår bra :) Men får man "önska" så är jag mest sugen på en grabb, sambon önskar hellre en tjejja. Men vi blir lyckliga för vad som :)

    Har ni börjat att prata namn? :)
    Ja det är väldigt svårt att få ihop en dag som passar alla. Vi får se när det blir av. :)

    Ja det blir ju jättekul med många kusiner i nära ålder!

    Min man sa uttryckligen att han vill ha så lite överraskningar som möjligt när det kommer till graviditeten, så som tur var blev det ett enkelt beslut för oss. Sedan är det ju inte alltid det syns. :) 

    Vi har inte på allvar pratat namn, bara någon gång precis första veckan. Vi var inte överens! Men just nu har jag egentligen inget favoritnamn, är så himla svårt. Har ni några favoriter?
  • Celegans
    JOHSTE skrev 2017-09-26 16:33:40 följande:

    Namn är svårt, känns som att det dyker upp nya favoriter hela tiden. Vi båda är överens om att vi vill ha ett svenskt, lite äldre namn. Tycker att pojknamn är lättare än flicknamn. Dom som är på topp nu är Valter, Hjalmar, Alfred. Flicknamn har vi nog bara Edith som vi är ense om. Men frågar du mig om 3 månader har jag nog nya favoriter :)


    Vilka fina namn! :) När är det du ska på UL? Jag har verkligen börjat tappa aptiten på många maträtter. Vill helst äta frukt och bär eller sötsaker. Idag var jag ganska illamående, men inte så pass att jag behövde spy iaf. Hur mår du?
  • Celegans
    JOHSTE skrev 2017-09-26 20:38:12 följande:
    Vi har inte fått någon tid för ul ännu. Jag frågade när jag ringde, men dom sa att vi skulle få exakt tid efter inskrivningssamtalet. Men förhoppningsvis veckan efter, med tanke på att vi är i v 12 då :)

    Vilka datum var det du hade inskrivning och ultra?

    Jag mår sådär. Fortfarande otroligt trött. Mår illa om jag inte äter ofta. Kissar 2 ggr varje natt. Känner mig svullen så mina jeans sitter ganska tight över magen. Änsålänge har jag inte tappat aptiten på så mycket mat. Däremot så kan jag inte dricka Cola zero längre, och jag var en "zero-torsk" innan. Vilken är positivt då Cola tydligen inte är så bra. Frukt försöker jag få i mig minst 2 om dagen. Och jag har fått noja på saltgurka, tuc-kex och morötter.

    Är du orolig för allt det här med att det finns så ont om BB-platser när du väl ska föda? Vet inte var du bor, men det verkar ju vara ett problem lite här och var tyvärr.
    Ja det blir ju säkert i v12 ni får gå på ultraljud. :) Vi har inskrivning 10/10 och sedan UL 16/10. Börjar äntligen närma sig!

    Urs vad jobbigt att behöva kissa 2ggr på natt, jag tycker det är jobbigt med 1 gång. Svullnaden om magen känner jag igen. Skönast är strumpbyxor på dagarna. :) Har även ett par riktigt stretchiga jeans med hög midja som funkar ok för magen. Visst är det lustigt att man kan få avsmak för saker man tidigare älskade? I början av graviditeten drack jag en liten kopp kaffe om dagen, men nu har jag lyckats sluta helt så inget mer koffein.

    Lite orolig för BB-plats är jag väl, fast där jag bor verkar inte trycket vara allt för farligt ändå. Inte som Stockholm i alla fall. Sedan hoppas jag bara att de verkligen har tid för en när man är där. Jag antar att situation kommer kännas stressig och läskig för en oavsett när man är förstföderska, så oron är förmodligen lite större än vad som behövs. Vi har ju båda två bf innan semestertid i alla fall vilket känns skönt. :)
  • Celegans
    JOHSTE skrev 2017-09-28 20:05:27 följande:

    Du har ju jätte nära till ul nu, så himla spännande :)

    Jag hoppas verkligen att jag får mitt ul fort efter inskrivningen!

    Jag har mått väldigt bra i 2 dagar nu. Får tankar om att allt inte är som det ska. Men min sambo säger åt mig att sluta noja.

    Jag är lite små orolig över BB plats. Bor dock inte i Stockholm, men är har några bekanta som blivit skickade till grannstaden. Men det problemet får man väl ta då. Ska bli spännande att föda. Är du "rädd" för förlossningen?


    Så skönt att du mått bra! Jag kan känna vissa dagar att det är jobbigt när energin är låg och aptiten är dålig, men för det mesta mår jag riktigt bra och påverkas inte negativt på jobb och fritid än så länge. Kan känna precis som dig en viss oro att jag har så lite symtom, men just nu försöker jag bara fokusera på att vara tacksam för att jag mår bra. :) Långt ifrån alla är illamående och mår dåligt i början av graviditeten, så du och jag är lyckligt lottade.

    Det vore såklart jättejobbigt att inte få plats på närmsta BB, men det kommer säkert gå bra oavsett. :) Jag är inte direkt rädd för förlossningen, men tanken är såklart lite obehaglig och skrämmande. Tror att när bebisen växt till sig och man börjar inse vad man ska krysta ut så kommer nog en viss rädsla infinna sig.. Hur känner du? Ganska mäktigt ändå att man som kvinna ska bära på bebisen i 9 månader och sedan föda. Ska bli häftigt!
Svar på tråden BF maj 2018