Prioriterer komuner de "ensamkommande unga männen"?
Nu är dettta INTE meat att vara rasistiskt på något sätt, men en fråga jag har, efterssom jag bor i en liten kommun somhar tagit emot väldigt många "barn" eller unga män. De verkar att bli behandlade som "gullepluttar"?
Det jag ser ofta här, är att det finns väldigt många "svenska" ungdomar på samma skola, som kanske inte alls har samma förmåner som dem?
Jag kan tänka mig ensamstående föräldrar med tonårsbarn, som kanske inte alltid har det så fett ekonomiskt. Där föräldrarn jobbar heltid, och gör så gott hen kan, för att deras ungdomar skall ha det lika bra som alla andra.
Men det har blivit en tydlig "klasskillnad" här!
De ensamkommande ungdomarna får långt flera förmåner, än de de svenska, varför?
"gratis körkort, företräde till praktikplatser, sommarjobb, gratis sommarkort, gratis, gratis, gratis!
De får städning på sina rum i deras boende, de får skjuts till sina "ordande" aktiviteter, och allt ombesörjar, vår lilla kommun!
Jag ser ofta svenska tonåringar här, som ser ut som att de har kommit i underläge!
Ingen i kommunen "gullar med dem"!
De har sina kläder, de kanske behöver gå till frissan?
De "nya" ungdomarna har jättefine kläder, märkessko, och se ut som att de alltid kommer direkt från frissan!
Har svenska småkommuner gett upp på sina egna lata, deprimerade bubkunder, Och vill de testa någonting nytt?
Eller vad fan handlar detta om? Fattar de de då inte vad som kommer att hända med dessa "nya"? Som får allt serverat på ett gulligull, guldfat?
Är det ett "statligt experiment"? Att byta yt dem vi redan har, mot nya?
Eller tjänar kommunerna fett på att ta hand om dem?
Min värsta farhåga är ju den att det pågår en utbyteshandel, med vårt lands största tabu: Vapenindustrin. Den svenska och en av de allra största i världen. Någonting man aldrig tar upp, vara det är val eller ej.
Jag tror att det kommer att blir krig snart, så vidare det inte är menat att "våra svenska ungdomar" skall knarka ner sig totalt, skita i skolan, och sitta 20 t. fram för datorn. Så de kan hålla sin käft, precis som vi som betalar skatt gör?
"Vi föräldrar" har ju alltid fått bidrag, till både det ena och andra. För att vi skall hålla käften?
Men vad händer nu, när "ensamstående" Anna med 2 tonåringar, ber om hjälp på soc? Hon blir nekat matpengar, eller hur?