De har alltid fått välja själva om de ska gå när det handlar om barnens kompisar , dock pratar vi om att den som har kalaset blir besviken om de inbjudna gästerna inte kommer... men vill inte barnen gå tvingas de inte. Däremot om det är släktingar eller nära vänner till familjen tvingas de följa med.
Ni som hittills svarat; hur skulle ni reagera om INGEN bjuden gäst kom till ERT barns kalas?
Och en annan fråga; ifrågasätter ni inte ens VARFÖR barnet säger att hen inte vill gå?
Tänk om det är så att just DITT barn, ihop med andra barn i klassen, satt i system att frysa ut barnet som just bjudit till kalas? - Bör man som förälder inte åtminstone fråga iaf?
Nej, förresten, EN fråga till: Samma dag som kalaset är, ser ni ett inlägg på FACEBOOK, om att ett barn står och GRÅTER på "sin dag", pga att INGEN kom på kalaset. - Mamman som skriver inlägget bjuder in alla- vem som helst som kan tänkas komma och glädja det lilla gråtande barnet- skulle ni gå då?
Hur skulle ni reagera?
Varit ligger skillnaden på _barnets_ egenförskaffade skolkamrater, och era vänners barn (nära vänner), samt släktingar?
Men varför är det så viktigt med kalas?
Hade vi sagt ja till alla kalas, då hade vi inte haft många helger fria för annat. Det blev bättre när sonen gick i skolan, då var det färre, kanske något varannan månad, precis lagom.
Men när han gick sista året på dagis, då var det hopplöst.
Han hade tur, i skolan gick han i små klasser ända upp tom fyran. Så det var sällan kalas. Min systerdotter, som gick i en stor klass, där var det kalas minst två ggr i månaden och det fungerade inte alls med familjen alla gånger.
Än värre var det med sambons barn, den ena gick i en klass som var väldigt mycket för kalas. Hade det barnet gått på varje kalas, då hade hela helgerna varit fokuserat kring kalasen för det barnet och syskonen hade varit låsta