Hur ska jag konfrontera min man?

Varför ändras plötsligt tilliten till ens partner och man känner att man måste kontrollera sin misstänksamhet? Jag tänker som så, att om man har ett bra, fungerande och respektfullt förhållande så har man inget att vara orolig över och behöver inte kontrollera och misstro varandra. Det måste vara väldigt tärande på ett förhållande att ha mist tilliten. Jag och min man har kompisar/kontakter av det motsatta könet utan att ha mist tilliten till varandra. Vi har mycket egen tid och olika intressen, men vi vet att vi älskar varandra, vill leva tillsammans och åldras tillsammans.

TS, måste du konfrontera din man? Visa din kärlek, tillit och respekt för honom och du kommer att få det samma tillbaka, om du inte redan dödat hans kärlek till dig genom din misstänksamhet/svartsjuka. Om han har något att dölja för dig kommer han nog att få dåligt samvete och berätta för dig, annars kan du vara trygg i att det bara är en tjejkompis och att du är hans stora kärlek.

Anonym (Tillit sedan 1983)

Äldre 10 Aug 12:21

#47

LFF skrev 2017-08-10 11:30:24 följande:

Så om partnern går från att vara öppen till att vara sluten, sätta lås på mobilen, byta lösenord på diverse sajter, smussla och svara undvikande eller faktiskt ljuga så ska man enligt dig fortfarande ha kvar tilliten till personen och inte försöka ta reda på vad som är fel?

Jag tror att om man visar sin kärlek, tillit och respekt så uppstår inte denna situation. Jag tror att beteendet du beskriver uppstår när man inte känner kärlek, tillit och respekt.

Jag har inga belägg eller vetenskaplig information om detta. Detta är bara vad jag tror och om jag bara tittar lite runt i min begränsade värld så upplever jag att det är så.

Du har all rätt att tro att det förhåller sig på ett helt annat sätt. Att direkt misstänka att det är ens partner det är "fel" på.

Anonym (Tillit sedan 1983)

Äldre 10 Aug 12:58

#51

Anonym (Bläk!) skrev 2017-08-10 12:37:08 följande:

Detta kanske funkade 1983 när man inte hade sociala medier, instagramkonton, fb, messenger, whatsapp, Men ja, om min partner plötsligt skulle smussla med mobilen, byta lösenord, bete sig konstigt, radera konversationer ja då skulle jag också bli misstänksam, o det spelar ingen roll hur mkt kärlek jag än skulle överösa honom med...

Jag lever fortfarande? 2017, med alla sociala medier som finns idag, med smartphones, paddor, datorer m m. Det är nog inte de tekniska utvecklingens problem att vi inte har kärlek, tillit och respekt för vår partner?

Anonym (Tillit sedan 1983)

Äldre 10 Aug 13:23

#52

Anonym (Bläk!) skrev 2017-08-10 12:50:46 följande:

Och för det andra, så mao om man visar sin kärlek, uppskattning etc varje dag till den man älskar så motverkar det alltså att sådana här situationer uppstår,

Kan du då förklara mig detta, jag var tillsammans med en man i flera år, visade uppskattning på alla sätt, visade min kärlek på alla sätt VARJE DAG, gjorde i princip allt man kan göra för en människa, la min själ på denna människa, jag gjorde mig fin varje dag, höll igång med träning, you name it, Ändå valde att han vara otrogen mot mig..

Så det där med att visa uppskattning och kärlek är ingen garanti för någonting.

Jag kan inte alla människotyper och hur de resonerar men jag ska förklara hur jag tänker kring hur det blev som det blev för dig. Ha alltid i åtanke att finns två sidor av ett mynt. Jag upplever av det du skriver att det endast var du som hade kärlek och tillit i ert förhållande. Men du hade ingen respekt för dig själv låter det som. Gjorde allt för honom för att behaga. Om han hade haft samma kärlek, tillit och respekt för dig så hade han inte varit otrogen. Han kanske kände att du inte hade någon respekt för dig själv utan bara respekterade honom. Du utplånade dig självför att få kärlek, tillit och respekt och det tror jag inte är bra för ett förhållande.

Jag är ingen expert på detta område. Jag bara lämnar mina synpunkter över hur jag tänker och tycker, sedan står det alla fritt att tycka och tänka som de vill om detta och mig.

Anonym (Tillit sedan 1983)

Äldre 10 Aug 16:10

#58

Anonym (idioti..) skrev 2017-08-10 14:10:13 följande:

Skuldbelägger du alltid den bedragne..? Vad skulle du då tänka om det visar sig att din man har prasslat..

Jag upplever inte att jag alltid skuldbelägger den bedragne. Vad får dig att tro det efter att bara läst några få inlägg av mig i denna tråd? Jag förstår om du inte kan se saker och ting ur mitt perspektiv. Jag anser bara att det inte är ens fel att två träter. Jag kan skuldbelägga din otrogne man också om det känns bättre för dig. Han borde ha varit ärlig och sagt vad som saknades i ert förhållande. Skitstövel på honom.

Eftersom senariot att min man skulle prassla inte finns så har jag inte lagt något krut på att tänka på hur jag skulle tänka om det hände. Jag brukar inte skapa problem som inte finns. Jag skulle bli alldeles nojig av att gå omkring och oroa mig för något som eventuellt skulle hända. Jag skulle vara helt slut i huvudet och dränerad på energi.

Anonym (Tillit sedan 1983)

Äldre 11 Aug 09:47

#72

Anonym (Korkad) skrev 2017-08-10 22:59:16 följande:

Det där är ju bara rappakalja, och ja du skuldbelägger den bedragne för vad den bedragne medvetet väljer att göra.

Otrohet är ett VAL ingen som bara händer pga omständigheter, så att påstå att det skulle vara bådas fel att den ene VÄLJER att vara otrogen är helt åt helvete fel. Det är som att påstå att det är bådas fel att en medvetet väljer att slå en slägga i skallen på den andre bara för att hen blev irriterad på den andre. Möjligen stämmer det att den andre var delaktig i att göra personen irriterad, men det är liksom ingen ursäkt för att drämma en slägga i skallen på den andra när det finns bättre sätt att hantera irritation på.

Tråkigt att du har så aggressiv ton i ditt inlägg till mig.

Jag väljer att tro att om man gör VALET att vara otrogen så är man i ett förhållande där kärleken, tilliten och respekten för varandra inte finns eller har försvunnit.

Jag tycker att var och en får stå för sina val och handlingar. Jag säger inte att otrohet, misshandel och mord är okej. Så din liknelse är bara löjlig, tycker jag. Här kan man snacka om rappakalja. Om ens partner väljer att slå en med en hammare i huvudet så är personen i fråga "sjuk i huvudet" och de förstår inte kopplingen kärlek, tillit och respekt. I mina inlägg brukar jag utgå ifrån friska normalbegåvade människor. Inte avarterna.

Jag känner att vi har helt skilda uppfattningar och du får gärna tycka som du vill.

Jag väljer att ha en mjukare och positivare syn på människor, världen och livet.

Anonym (Tillit sedan 1983)

Äldre 12 Aug 10:02

#75

Anonym (Korkad) skrev 2017-08-11 14:35:39 följande:

Tråkigt att du döljer ditt försvarande av otrohet genom att skuldbelägga den drabbade genom en massa fina floskler, lite ärlighet skadar inte.

Det finns tro och det finns fakta, du väljer att tro på rappakalja utan att ha något att basera det på och använder floskler och myter som argument.

Jag tror du förstod liknelsen mycket väl, att du sen försöker bortförklara din brist på argument genom att låtsas tolka det bokstavligen säger ju allt.

Ja vi har helt olika uppfattningar om saker, jag väjer att lägga hela skulden på den som begår handlingen medan du lägger halva skulden på den som drabbas. Jag tycker man har ett ansvar för sina handlingar medan du tycker andra är ansvariga för dina handlingar.

Att ansvarsbefria människor från sina handlingar, göra andra ansvariga för deras handlingar är varken mjukt eller positivt utan bara naivt.

Jag är hellre snäll, mjuk och har en positiv syn på människor, världen och livet och då enligt dig naiv än bitter, aggressiv och elak och bara tror ont om andra, bara ser andras fel och brister, aldrig mina egna, ska banka in mina sanningar i omgivningen och samtidigt förminska de som inte är som jag.

Jag vet inte var du läst att jag ALLTID lägger halva skulden på den drabbade och att det gäller i alla lägen. Om du läser mina inlägg från början utan att läsa in något som inte står där och håller i minnet att mina inlägg från början handlade om kontrollerande av div tekniska prylar och du m fl sedan började att dra iväg om otrohet och jag svarar då på det. Jag är flexibel i mitt tänkande och tänker inte alltid i samma spår. Därav kanske jag inte förstår liknelsen mellan otrohet, misshandel och mord. Jag generaliserar inte och bestämmer mig tidigt för vad som är rätt och fel innan jag har båda sidorna av ett mynt. Jag avslutar vår diskussion med att för tydliga att jag inte ALLTID skuldbelägger den bedragne men att i vissa fall tror jag att den bedragne kan ha bidragit till att deras partner gjort otrohetsvalet som givetvis partnern är ansvarig för.

Hur ska jag konfrontera min man?

INNEHÅLL