Jag hade också litunus
Vad underbart att cerklage hjälpt för dig, men vad ledsen jag blir att du också behövt gå igenom den här förlusten för att komma dit. Öppnade du dig tyst eller med värkar?
Vad jag förstått från den här tråden så är cerklage mest hjälpsamt om man öppnar sig tyst, men jag får aktivt värkarbete från ingenstans och är så orolig att det inte kommer finnas något att göra i framtiden..
Så ledsen för dina förluster. Det måste vara fruktansvärt att gå igenom det igen, vet dom vilken infektion det var som orsakade Ellens död?
Med Stella, var det sängläge hemma eller på sjukhus, och i vilka veckor? Vilka mediciner tog du? Och när sattes cerklaget? Fantastiskt att hon kom till er och att det gick så bra.
Jag var på gynakuten lördagen den 28/8 pga sammandragningar och oro. Tappen mätte 4 cm och allt såg jättebra ut. Dock ett crp på 13, men det är ju väldigt lågt så inget gjordes. Odlingar visade ingenting. Fick ändå antibiotika mot uvi för säkerhets skull.
På måndagen den 30/8 hade jag RUL, allt såg perfekt ut.
På torsdagen började jag få blodblandade flytningar som jag pratade med min bm om på ett besök jag hade samma dag, men hon tyckte inte det var något att oroa sig över och kollade inte heller tappen.
På fredagen den 3/9 fick jag tätare och tätare sammandragningar under förmiddagen som började göra mer och mer ont. Åkte in till gynakuten och hade öppnat mig mycket + buktande hinnsäck. 20 i crp. Det stannade av under kvällen men nästa dag var min crp på 30 och under lördagkvällen drog värkarna igång igen otroligt intensivt och tätt, och på bara 25 minuter var hon ute. Hon levde i nästan 5 minuter innan hon var borta för alltid.
Odlingarna har inte visat något men det finns ändå misstanke om infektion pga att min crp steg. Obduktionen får berätta mer. Det pratades om nödcerklage, men läkaren ville inte sätta det så länge inte min sänka gick ner - vilket den inte hann göra innan det var för sent.
Tack. Men för dig med, det är så fruktansvärt vad vi behöver gå igenom :(
Det är gbs. Med Dylan så hade jag sammandragningar från v.15 som blev värre med tiden, sökte hjälp i v.22 men en bm sa att jag drack för mycket vatten så det var pga den anledningen? sen efter några dagar så fick jag en enorm blödning och då var det 2.2cm kvar av tappen och blev inlagd i Uppsala med konstaterad GBS i vagina (dom svabbar med tips, hade det inte i urinen då)
Hade jag vetat det jag vet om GBS idag så hade jag krävt antibiotika men fick ingen, för vården anser att GBS inte är farligt. Men Dylan kom 8 dagar efter jag blev inlagd och somnade in 10dagar senare efter en infektion i tarmen. November 2017
I januari 2018 plussade jag med Ellen, pluggade på distans så när jag fick mitt cerklage så slapp jag sjukskrivning då jag kunde plugga hemifrån. Lämnade odling pga GBS 1 gång i månaden och det var positivt varje gång, fick en kur antibiotika varje månad.
Men i v.25 så föddes jag Ellen stilla. Provsvaren visade att hon hade GBS i alla organ, så på något sätt hade infektionen tagit sig in till henne.
2019 blev vi gravida med Stella (ett ma innan i v9)
Jag har lätt till blodproppar så jag har alltid fått Fragmin vid graviditet men nu fick jag även trombyl också. Sen så började jag äta antibiotika varje dag i v.12. Sjukskriven efter cerklaget i v.15 och började med lutinus i v.16. Heltiddsjsukskriven hemma. Låg mest i säng eller soffa 85% av tiden.
Satt på stol och lagade mat med sambon haha.
Men efter v.30 vågade jag röra lite mer på mig. Vi kunde ta en vända till typ rusta och sen åka hem till kom kompis eller min mamma eller svärföräldrarna men då låg jag ju oftast i deras soffor och bara tog det lugnt.
Sen i v.34+0 så var jag hemma, tog en dusch och när jag kom ut från duschen och skulle torka mig så fick vattnet. Fick typ en chock, men allt gick på ren automatik.
Gick in på toa, satte in en binda, ringde förlossningen, satte på högtalaren medan jag klädde på mig och sa ?mitt vatten har gått, här är mitt p.nummer, ni ser min kaotiska journal, jag kommer upp. Så lade jag på. Gick ner till bilen, körde dit och under tiden så ringde jag min sambo och sa att jag åker upp, jag tror vattnet har gått, jag ringer sen.
Dom lade in mig på observation. Läckte vatten titt som tätt, dom sa att om du får minsta blod i vattnet så säg till.
Gick på toa 05.30 på morgon och då var det lite blod i vattnet. Sade till och en läkare kom in och sa att jag skulle ringa min sambo för det är k.snitt kl09, dom hade pratat med barnläkare som inte ansåg att jag behövde kortisonspruta för lungmognad utan prio var att få ut Stella innan det kunde komma mer blod och bli mer akut.
Så oerhört ledsamt att läsa om er lilla flicka :(
Har ni någon plan med sjukhuset inför nästa gång, om ni vill bli gravida igen? <3
Hur lätt är det att se om livmodern är hjärtformad? Dom har ju gjort sååå många ul på mig men aldrig nämnt något om det