Hormonkarusellen skrev 2017-08-13 00:03:25 följande:
Det här med att man just börjat... jo visst, men jag har drömt om den här dagen sedan jag var14.... det är 14år det. Av att längta drömma hoppas... så 6mån är en evighet. Från att varje månad tänkt att hoppas det skett en olycka till att nu veta att vi faktiskt gjort vad man bör för att göra barn... och så har man inte ens äl! Det är en sån stor sorg för mig så det går inte att beskriva. Samtidigt glad att det är jag som är "felet" och inte sambon, han hade nog blivit ännu mer ledsen än jag över att känna att det var hand fel att det dröjer. Jag vet att han längtar, men eftersom jag väntat ut honom alla dessa år törs jag påstå att jag längtar ännu mer.
Kan även känna sån knäpp stress över att jag vill att våra far/morföräldrar skall gå uppleva våra barn. Nu lever inte alla, men det känns otroligt viktigt med de som är kvar. Knasigt, men så viktigt för mig!
Exakt så kände jag med med första barnet. Att jag ville att mor o farföräldrar skulle få uppleva mitt barn o så.
Har ni testat Clearblue med dubbel hormonindikator? Det enda testet som visar 4 fertila dagar!?