Tar timmar att natta 3-åring

Det låter jobbigt -stackars dig.

Du behöver lära flickan somna själv i sin säng. Natta med tandborstning och saga. Säg till henne att du har bestämt dig för att ändra nattningsrutinerna och att det från och med nu inte kommer vara någon musik, dricka, prat eller dylikt därefter. Vad benhård gällande detta. Vänj henne successivt att du går ifrån henne lite - säg att du måste gå och hämta något eller göra något. Gå ifrån henne mer och mer så att hon vänjer sig vid att ligga själv i sin säng. Hon kan ha en bok eller leksak hos sig i sängen hon kan läsa/leka med. Om hon kan somna själv spelar det ingen roll ifall hon ligger vaken i sin säng sent om du ändå inte måste vara med henne.

Samla styrka och googla "Jennifer Garner reads Go the fuck to sleep" ;)

Kaninen som inte kunde sova på ljudcd! Min son blir inte trött av sagan i sig, men att sätta på den varje kväll skapar en trygghet hos honom. Vi har kört den (med lite avbrott) i drygt 2 år.

Först fick vi ligga i rummet och lyssna vi med men efter en period började han lyssna själv i ditt rum. : )

Själv i sitt rum skulle det stå..

Att somna själv är väl "tyvärr" inte det mest naturliga för en 3-åring om man ser till psykologi och "naturen"'. Det finns frågor du lämnar obesvarade: har det plötsligt blivit såhär eller varit så länge? Hur länge går hon på förskolan om dagarna? Har hon kontakt med andra föräldern? Jag tänker att detta kan bero på fler saker;

Fysiska:

Hur länge sover hon på morgnarna? Hon somnar ju sent...Kanske dags att väcka henne vid 5.30-6 en period och se om det hjälper att vända tillbaka på dygnet om hon inte redan vaknar vid denna tid. Är hon trött när hon ska sova eller ska hon sova för att "man ska" sova vid den tiden du börjar natta? Ger du henne sockerrik mat några timmar innan läggdags? Varvar ni ned vid 17.30 utan tv och vilda lekar?

Psykiska:

Barn är ju sällan jobbiga för att. Det låter som att hon vill få så mycket tid som möjligt med dig, få din uppmärksamhet och närhet. Märker hon att du är trött och mår dåligt? Hur är relationen med andra förälder? Jag tycker du ska förklara för henne att du är trött efter att ni pratat en stund, och att du inte kommer orka prata något mer ikväll men gärna imorgon. Sedan pussa och ligga bredvid tyst. Ställ mobilen så om du somnar till vaknar du innan hela kvällen passerat. Ha drickglas och eventuell potta bredvid sängen för att undvika onödigt spring. Bestäm i förväg vilka två sagor ni ska läsa och säg när sista boken öppnas att "nu är.det här sista boken"'. Fråga vem som ska släcka lampan; du hon eller gosedjur. Dra nödlögn med musiken att du har ont i öronen och inte kan lyssna på musik just nu, att grannarna sover eller att gosedjur vill ha tyst när hen ska sova.

Slutligen låter det som att du behöver ordna med avlastning någonstans ifrån. Om så bara en gång i månaden. Barnvakt? Släktingar i andra kommuner? Mammakompisar? Peppkram

P.s. Detta är ett vanligt problem (tänk God natt alfons Åberg) och jag tror du behöver försöka vända stressen att ej få egen tid till att du faktiskt har en dotter som vill vara med dig! Njut av det! Egentid kommer bli frivilligt eller ofrivilligt om bara några år.

Jag minns att mitt äldsta barn tog lång tid att natta just i treårsåldern. Sitta bredvid osv. Vi var två så det var ju lättare men det kanske ändå är skönt att det verkar vara vanligt. Skulle hon kunna somna i soffan medan du läser eller sitter vid datorn eller så? Jag somnade ofta så enligt min mamma, blev trygg av att vara "med" men mina barn har aldrig gått att flytta utan att de vaknar så det funkade inte för oss.

Tack för alla era svar! Jag tar till mig av precis allt.

Sovproblemen har alltid funnits med henne, även i början när jag och pappan levde ihop. Vi har alltid haft lugna och mysiga rutiner innan själva nattningen men jag tror precis som du skriver att hon registrerar mina känslor när jag är just stressad/utmattad vilket jag tyvärr är alldeles för ofta. Hon vaknar 05.30 vilket gör hela sömnproblemet desto mer frustrerande. Hon går långa dagar på dagis (7-8 timmar) och sovstunden tog vi bort för 3 mån sen. Både hon och jag har väldigt god kontakt med hennes pappa som hämtar 2 dagar i veckan och har henne boendes hos sig varannan helg. Jag har svårt att se att den relationen skulle ha någon negativ inverkan på henne. Däremot så vill hon nog ha ut det mesta av mig dygnets alla timmar och jag behöver nog samla en himla massa kraft och bara stålsätta mig inför nattningarna. Slits dock mellan mitt förnuft och samvete och känner mig så otillräcklig när jag inte kan få mitt eget barn att somna...

Vi håller precis på att träna vårt barn på att somna i egen säng efter att ha samsovit hittills, och försöker också kort en lång nattning. Vi har behållit första delen av nattningen med sagoläsning, men begränsat till tre böcker. Precis som någon skrev är vi tydliga med att detta är sista boken, sedan blir det godnatt.

Därefter förklarar vi att det är dags att sova, lägger honom i hans säng och sjunger en sång. Planen är att vi sedan ska gå ut, och att han ska somna eller kunna ligga vaken en stund och mysa om han behöver det, men att vi inte tvunget ska vara där.

Vi har börjat genom att sätta oss bredvid sängen. Första kvällen grät han och ropade efter gosa,gosa vilket betydde att han ville upp och somna med oss. Hjärtskärande. :( Vi kramade och tröstade, men la honom ner i hans säng. Andra kvällen ville han upp, men var inte lika ledsen. Vi flyttar närmre och närmre dörren varje kväll, och hoppas sedan kunna flytta ut ur rummet.

Semestern känns som perfekt läge för detta projekt, ifall det tar en massa tid varje kväll. Hittills har tiden dock minskat, från jobbiga nattningar på 1,5 timmar till ca 45 minuter.

Vi försöker lägga in en extra "mysstund" på eftermiddagen med bokläsning och kittlande och gos, så att han inte känner att han lider brist på det vid nattningen, utan han har fått så mycket närhet han behöver.