Asperger

På sidan 18 i kriminalvårdens Tidigt debuterande beteendestörning: förekomst och betydelse bland vålds- och sexualbrottsdömda står det "Autismspektrumstörning förekommer hos 10 % av den totala gruppen"
www.kriminalvarden.se/globalassets/publikationer/forskningsrapporter/tidigt-debuterande-beteendestorning-forekomst-och-betydelse-bland-valds-och-sexualbrottsdomdapdf

Du verkar vara väldigt känslomässigt investerad i detta...Asperger/HFA är förknippat med ett annat sätt att tänka och fungera, det vore konstigt om två skilda grupper hade samma brottsfrekvenser. Asperger påverkar kognitionen, och de exekutiva förmågorna som beskrivs som hjärnans vd. Att kunna se helheten, planera och att skifta fokus är viktigt inte minst när det gäller riskfaktorer för brott. Man har svårt att förstå sig på andra människor om man har asperger, därav en högre brottsfrekvens.

Psykopater missbrukar i högre utsträckning än andra, då är det förklaringen till att de är överrepresenterade? Dessutom hävdar många inom autismgebiten att aspergere överlag är mindre benägna att missbruka. Gillberg har hävdat att autister som grupp missbrukar mindre.

Varför kommer det sådana här reaktioner? Varför är det så konstigt om en grupp som har svårt med samspelet med andra människor, ofta har bristande impulskontroll, inte kan sätta sig in i andra människors tankar och har svårt med de högre mentala förmågorna (exekutiva) skulle vara överrepresenterad i fängelser?

Asperger är en nedsättning som gör det svårt för introspektion, kanske är det det vi ser?

Ok

Abstract

Ja det verkar vara särskilt högljudda protester (från aspergare) när dessa saker nämns. Personligen tror jag att det har med diagnosen att göra - en lättkränkthet kombinerat med en ovilja att förstå. Den här lättkränktheten har förmodligen med ältandet av oförrätter att göra och det massiva outröttliga motståndet mot allt som kan uppfattas som ofördelaktigt.

Det är inte svårt att förstå hur jobbigt det kan vara i relationer med aspergare när man ser de mest galna och fantasifulla bortförklaringar på saker som borde vara självklart för alla med sunt förnuft, dvs att en funktionsnedsättning faktiskt tar sig uttryck i det faktiska livet (bla en annan brottsfrekvens).

Som jag har uppfattat det så vägrar många aspergare tom att erkänna att deras diagnos innebär förståndsmässiga svårigheter. Hur kan man någonsin ta emot någon slags kritik på något sätt om man inte ens är villig att erkänna sådana fundamentala saker? All kritik är inte befogad men att hela tiden skylla på andra alternativt bli arg på människor som påtalar faktiska saker är inte sunt på något sätt. Jag har faktisk aldrig träffat på något barn som inte kan erkänna några brister hos sig själv.

Du är inte tvingad till att ge dig in i diskussioner som upprör dig. Det är osnyggt att kalla dina meningsmotståndare "pappskallar" som svar när de tillhandahåller källor som du efterfrågar.

Att vara onyanserad har du tidigare beskyllt mig för men det är faktisk du som kommer med "one liners" som ett slags motargument till förda resonemang.

Då är vi överens då? Denna diskussion ger dig inget och jag får fortsätta att vädra ämnet med de som är intresserade ifred?

Få studier på personer med Aspergers syndrom

Det finns inte många studier om exekutiva funktioner som gjorts bara på personer med Aspergers syndrom. Det beror delvis på att diagnosen Aspergers syndrom inte blev allmänt accepterad förrän i början av 90-talet. Men i många av de studier som gjorts om exekutiva funktioner och autism har även personer med Aspergers syndrom ingått. De studier som faktiskt har gjorts enbart på personer med Aspergers syndrom, visar att de har svårt att vara flexibla i sitt tänkande och att byta fokus för sin uppmärksamhet.
habilitering.se/autismforum/om-diagnoser/teorier-om-annorlunda-tankande/exekutiva-funktioner

Jag vet mycket om neuropsykologisk testning, och takar man alla delar på ett begåvningstest/IQ-test kan man inte få en aspergerdiagnos (nu används den inte lika ofta). Det hör till diagnosen att man har svårigheter med att; se helheten, tidsuppfattning, inflexibilitet, svårt för att skifta fokus på ett adekvat sätt och några andra exekutiva funktioner som beskrivs som hjärnans vd.

Ja, asperger har i högsta grad med tänkandet att göra.

"Aspergers syndrom anses primärt ha genetisk och biologisk grund. Omkring 2?4 personer per 1 000 anses ha Aspergers syndrom."
sv.wikipedia.org/wiki/Aspergers_syndrom

Endast två till fyra personer på 1000 anses alltså ha Aspergers syndrom. Sätt då detta i relation till 3%. Det är en överrepresentation som får psykopater att blekna.

Detta är talande, liksom hur andra aspergare/autister svarat i tråden. Jag skrev tidigare om hur aspergare kommer med de mest fantasifulla och galna "förklaringar" till det ena och det andra som kan uppfattas som ofördelaktigt, och jag tycker mig ha fått det bekräftat i tråden.

Det är som sagt inte svårt att se att förhållanden med aspergare är krävande. Hur kan man ens diskutera saker med sin partner om denne inte kan ta något som helst ansvar för saker som blir fel? "Nej det var du som gjorde fel" och sen kommer en oändlig monolog om varför man är Lucifer själv som ens vågade yppa denna oerhörda kränkningen, blandat med anklagelser om allt man själv gjort fel. En del tvingas helt sonika att ta på sig skulden för allt som går fel (i "diskussioner") för husfridens skull.

Det är lite som små barn som håller för ögonen och inte tror att andra ser dom. Här får vi direkt inblick i hur aspergare fungerar, på ett väldigt tydligt sätt. Om man ändå kunde diskutera saker med aspergare så vore mycket vunnet, men det hör till handikappet att det i princip är omöjligt.

Frågan är snarare varför aspergare är så överrepresenterade i brottsstatistiken. Här ges en trolig förklaring:
Box 5 Characteristic features of Asperger syndrome that predispose to criminal offending
? An innate lack of concern for the outcome can result in, for example, an assault that is disproportionately intense and damaging. Individuals often lack insight and deny responsibility, blaming someone else; this may be part of an inability to see their inappropriate behaviour as others see it.
? An innate lack of awareness of the outcome that allows individuals to embark on actions with unforeseen consequences; for example, fire-setting may result in a building?s destruction, and assault in death.
? Impulsivity, sometimes violent, can be a component of comorbid ADHD or of anxiety turning into panic.
? Social naïvety and the misinterpretation of relationships can leave the individual open to exploitation as a stooge. Their limited emotional knowledge can lead to a childish approach to adult situations and relationships, resulting, for example, in the mistaking of social attraction or friendship for love.
? Misinterpreting rules, particularly social ones, individuals find themselves unwittingly embroiled in offences such as date rape.
? Difficulty in judging the age of others can lead the person into illegal relationships and acts such as sexual advances to somebody under age.
? Overriding obsessions can lead to offences such as stalking or compulsive theft. Admonition can increase anxiety and consequently a ruminative thinking of the unthinkable that increases the likelihood of action.
? In formal interviews, misjudging relationships and consequences can permit an incautious frankness and the disclosure of private fantasies which, although no more lurid than any adolescent?s, are best not revealed.
? Lacking motivation to change, individuals may remain stuck in a risky pattern of behaviour.
www.autism.net.au/Downloads/Asperger%20syndrome%20from%20childhood%20into%20adulthood.pdf

Det kan tydligen vara svårt att skilja på asperger som undergrupp och autism, trots att man tidigare påtalat denna skillnad. Ja, ca 1% i normalpopulationen har någon form av autismdiagnos (uppskattas vara 2,3%). Väldigt få har en aspergerdiagnos. Det var inte cherrypicking, utan jag tog infon som stod i början eftersom det sammanfattade allt material.

Och man kan lita på wikipedia när det gäller sådana här procentsatser. Ingen vet exakt hur stor prevalensen för asperger i normalpopulationen är, men den är inte 3%. Alldeles för mycket undersökningar som pekar mot samma riktning.

Jag citerar "En stor populationsstudie i Sverige 1993 visade att 36 av 10 000 barn i skolåldern uppfyllde Gillbergs kriterier för AS, och det steg till 71 av 10 000 om misstänkta fall inräknas.[31] Uppskattningen är övertygande för Sveriges del, men resultaten kanske inte är tillämpliga på andra ställen eftersom de baseras på en homogen population."
sv.wikipedia.org/wiki/Aspergers_syndrom

Fastna inte på att informationen kommer från wiki, utan se dataunderlagens storlek. Det spelar liksom ingen roll om en professor presenterar sina teser på YouTube eller beskriver dom i detalj i en studie. Ibland kan detaljseende vara bra, men ofta ser man inte skogen för alla träd.

Jag undrar om du inom det närmsta halvåret har mått dåligt för hur du behandlat någon annan, och ifall skuld/skamkänslorna varit så starka att du vidtagit några åtgärder för att rätta till situationen?

Har du det senaste halvåret gjort avkall på någonting du verkligen viljat ha/behövt för att någon annan behövt/suktat det mer än dig?

Kort sagt, hur ofta och på vilket vis uppoffrar du dig för andra som står dig nära (och kanske främlingar)? Nu talar jag inte om att skänka pengar till välgörenhet (även om det är mycket vackert), utan det emotionella försakandet.

Jag håller med om att man skall försöka att undvika sådana situationer.

Om du exempelvis vet att du har rätt i en sak när du har en diskussion med någon närstående, men avstår från att driva saken eftersom denne har det jobbigt/är trött.

Att du går med på att åka till jättejobbiga släktingar (utan att ge personen som har glädje av det skuldkänslor) för att du vet att någon annan i din familj uppskattar besöket.

Att du lyssnar på någon som har det jobbigt och är förstående trots att du själv har det tufft, utan baktankar som "att om jag lyssnar och är förstående kan jag sedan få vädra mina problem".

Listan kan göras lång.

Köper du att asperger är en mental nedsättning? Att aspergare troligtvis är överrepresenterade inom kriminalvården och på rättspsyken? Att aspergare har svårt med de högre kognitiva (exekutiva) funktionerna? Och att aspergare har svårt för att sätta sig in i hur andra människor tänker och fungerar?

Ja visst skiljer det från aspergare till aspergare, men för att få diagnos måste man ha påtagliga svårigheter.

Jag tror att det är oproportionerligt många i gruppen aspergare som är kriminella ja. Många med autismspektrumtillstånd är våldsamma, hela 38% av de autistiska barnen uppvisar våldsamma och aggressiva drag. Men jag tror att ytterst få njuter av att vara handikappade på ett sätt som gör att andra far illa.

Det kan jag inte svara på, men hitintills har ingen anklagat mig för att vara dålig på att läsa av andra människor. Jag har heller aldrig fått någon diagnos eller varit kriminell oavsett om någon här skulle anse att jag "egentligen är någon som de tidigare talat med på forumet". Dessutom överdriver nog många forumprofiler lite varstans om att de "suttit på kåken" och liknande för att det är just internet.

Men ja jag är långt ifrån felfri, skillnaden jag tycker mig se mellan aspergare och andra är att få ur den gruppen är uppriktigt öppna för att ha fel, vilja ändra sig och ha en mänsklig ödmjukhet. Jag har träffat narcissister som varit mera ödmjuk än aspergare.

Jag kan ha fel, men två släktingar är psykologer och de har sagt att man måste ha så stora svårigheter att det blir märkbart och påverkar individen negativt för diagnos.

Jag har läst mycket om autism och asperger, och de autistiska barnen som grupp skiljer sig från övriga barn i fråga om aggressivitet.

Jag har jobbat på ett öppenboende för vuxna med NPF, och vikarierna brändes ofta ut pga av allt våld de utsattes för av brukarna. Autisterna och aspergarna var ofta mycket våldsamma, och detta var inget "värstingboende" utan ett HVB-hem för de som behövde stöd och hjälp. Anledningen till att inga lågfungerande autister fanns i studien jag länkade till beror förmodligen på att de mera lågfungerande autisterna har man mera överseende med. Man polisanmäler exempelvis inte Jörgen 45 som knappt kan gå när han försöker att hugga en med gaffeln. Det blir svårt att utkräva ansvar från autister som inte kan ta hand om sig själv på de mest basala planen.

Jag har även jobbat på ett fängelse och stötte där på jättemånga högfungerande autister (ca 10%). Sedan dess har jag satt mig in i ämnet och statistiken bekräftar mina egna upplevelser.

Alla autister/aspergare beter sig naturligtvis inte såhär, men lite konstigt är det allt när en aspergare använder psykopat som ett skällsord. Eller när en högfungerande autist menar på att narcissister är egocentriska.

Jag har även träffat två aspies som haft normala liv, och dom var väldigt narcissistiska. Sedan har jag haft kontakt med nära på hundra människor som varit i relationer med aspergare, dom hade det jättetufft.

När jag kikat in på aspergersiter så förfasar sig många aspies över psykopater, att de är mer kriminella, har dålig empati och bara utgår från sig själva. Asperger skiljer sig inte nämnvärt mycket från psykopati. Psykopaten saknar affektiv empati och aspergaren saknar kognitiv. Utfallen i fråga om brottsfrekvenser och våldsbrott är liknande, liksom hur omgivningen uppfattar dom (många far illa som har en aspie i sin närhet). 

Så ja, alla narcissister är inte "onda" liksom alla aspergare inte är onda. Men det är inte mycket som skiljer personlighetsstörningar från asperger.

HighlightsAbstract