Inlägg från: Johlit |Visa alla inlägg
  • Johlit

    Bf mars 2018 följas åt?

    Sofiiakarin skrev 2018-03-29 21:15:44 följande:

    Igår kl 11:49 föddes vår lille son! <3


    Åh men stort grattis till er lilla son :) Hoppas ni mår bra allihop
  • Johlit

    Hur går det för er som är kvar? Vilken dag är ni på?

    Här hemma försöker vi komma in i nåt som iaf kan liknas vid rutiner, inte helt lätt med nyfödd och två äldre pojkar - varav en är tonåring..

  • Johlit
    Linkaa skrev 2018-03-26 22:46:24 följande:

    Tack för svaren! Ska till BVC på onsdag och ska prata med sköterskan då, känns så himla fel att vara såhär deppig, har förstått att det är vanligt men det är jätte jobbigt då man borde vara superglad men inte riktigt känner så..:(


    Hur gick det i onsdags? Känns det något bättre?
  • Johlit
    Linkaa skrev 2018-04-02 04:34:52 följande:

    Pratade med bm och förklarade hur jag mådde och hon erbjöd att jag ska få gå i samtal men ville jag skulle fundera en vecka till men jag kommer tacka ja till samtal då det fortfarande känns tungt och jobbigt och en massa ångest, men jag hoppas samtalen ska hjälpa!


    Det låter klokt tycker jag. Man ska ta all hjälp man kan få. Jag har haft några dagar med mycket tårar för ingenting, men det har redan lagt sig - vilket jag är oerhört tacksam för. Med mitt andra barn fick jag förlossningsdepression, och förstod inte själv vad det handlade om. Det var tillslut BVC som fångade upp mig, men då hade det redan gått ganska lång tid. Så jag blir glad att höra att du får hjälp. Det är nog (tyvärr) vanligare än man tror att bli nedstämd.

    Stor kram till dig <3
  • Johlit
    Starlights skrev 2018-04-02 09:32:26 följande:

    Två veckor över tiden snart. Har för första gången känt lite förvärkar i natt, men nu har det nästan gått över helt. Ska på överburenhetskontroll i veckan, så får se vad de säger då. Kanske blir igångsatt direkt eller så får vi avvakta någon dag och testa med hinnsvepning och sånt.


    Oj, två veckor låter inte alls roligt. Håller tummarna att de där förvärkarna är starten på det hela, så du kan få ha din bebis på utsidan snart :)
  • Johlit
    Linkaa skrev 2018-04-02 17:23:03 följande:

    Vi ligger då inne på barn nu jag och Lill gubben, efter att Lill hjärtat haft kaskad kräkningar, förstoppning och jätte ont i magen så åkte vi in och blev inlagda direkt, de misstänker mjölk allergi och jag hoppas verkligen att det är det och inget värre och att det hittar nått sätt att hjälpa då det gör så extremt ont att se han ha så hemskt ont som han haft:(


    Nej men stackars lille vännen. Vi får hoppas att det är mjölken.
  • Johlit
    Linkaa skrev 2018-04-04 19:08:17 följande:

    Tack så mycket!<3 nu har vi fått åka hem på permis med mjölkfri ersättning och än så länge mår han sååå mycket bättre och är en mycket gladare och piggare kille så jag håller tummar och tår att detta ska funka nu! De ville att jag helt skulle utesluta mjölk från min kost så om några dagar ska jag börja amma igen så får vi se :) hur går det för er andra då med era småttingar?:)


    Åh va skönt! Hoppas att det håller sig så nu då :)
  • Johlit
    Starlights skrev 2018-04-05 15:54:36 följande:

    Nu är även vårt lilla mirakel här! Skulle in på igångsättning, men det startade av sig själv tillslut. Nu njuter vi bara i bebisbubblan!! <3


    Åh va härligt :) Stort grattis till er!
  • Johlit
    Sofiiakarin skrev 2018-04-05 16:55:47 följande:

    Jag har mått fruktansvärt piss till å från nu sen lillen kom. Jag tror det var den här såkallade baby-blues. Herregud.. Idag är de skillnad men jag har fortfarande stunder där jag känner att humöret svänger o jag blir orolig o rädd. Men när jag mår riktigt dåligt så har jag tänkt så jävla dumma tankar... Att jag ångrar mig o jag känner mig låst. Att jag inte vill ha honom o att jag inte kommer klara.. Dessa tankar har bara vart känslor men fy fan va jobbigt de har vart.. Jag har läst mycket om baby-blues o stämmer in på allt jag kände. O det var i samband att det rann till i brösten. Jag var så ledsen... Pratade mycket med min man om de.. O han är så snäll o förstående.. Han sa att de är inte så konstigt o att han också läst på lite...

    Dessa känslor kommer då o då.. Inte alls lika starka o inte att jag ångrar mig men att jag får lite panik o tänker att shit mitt liv är helt förändrat! Hur ska jag klara?! Vad har jah gett mig in på. Men så kom denna dagen. Jag har fått sova typ 10h inatt då jag pumpade mjölk till mannen så han fick mata 1 matning på natten... Så jah tror sömnen hjälpte.. Bara att jag fick en natt ordenlig sömn.

    Detta måste man prata mer om tycker jag då det är så förskönat att få barn o att man är så jävla lycklig hela tiden. Alla känner inte så. O om man då tror att de ska vara på ett visst sätt så blir man jätte orolig o ledsen när man inte känner så... Jag finns här om ngn känner samma eller så.. Då jag gått igenom en depression på 4 år med jobbiga ångestattackar osv så har jag erfarenhet. Kanske kan vara skönt... Hoppas alla ni mår ok iaf o va inte rädda för att vara ledsna.. <3


    Ja detta är så vanligt. Jag hade några dagar som var jobbiga, men det har lagt sig som tur är. Men det är klart att det kan svänga en lång tid framöver. Jag har också erfarenhet av depressioner. Har haft ett par svåra sådana, med allt som hör till. När jag fick mitt andra barn så fick jag en förlossningsdepression. Jag bestämde mig då för att jag inte skulle ha fler barn. Men livet ville något annat. Jag träffade den mest fantastiska människan som har förändrat mycket i mitt liv. Och ett barn blev till. Jag har varit jätterädd för att samma sak skulle hända igen, men jag har fått enormt mycket stöd från min omgivning. Dels har jag hela graviditeten haft regelbunden kontakt med psykolog. Men jag har också haft samma barnmorska på mvc som förra gången, och nu har vi fått samma sköterska på bvc. Dessutom hade jag bestämt innan att jag skulle välja bort amningen. Att lägga ner amningen var nämligen det första jag fick göra med förra barnet när de såg att jag var i det tillståndet. Att denna gång ha fattat det beslutet redan innan var också en lättnad. Så nu väntar jag på att mjölken ska försvinna helt och därmed också överskottet av hormoner.

    Det är ju hemskt tråkigt för alla nyblivna mammor som inte mår bra. Men det är så viktigt att prata om det, eftersom det är lätt att känna sig väldigt ensam.
  • Johlit
    Linkaa skrev 2018-04-11 22:03:15 följande:

    Gick inte så bra för oss då sambon skulle ta en natt, just inatt så skrek lilleman och hade jätte ont i magen så nån sömn blev det inte så vi får göra ett nytt försök :(

    Hur går det för er? Tack för all pepp den behövs<3

    Hur gör ni andra här i gruppen? Ammar alla? Behöver nämligen lite tips på hur jag kan hålla igång amningen.. min mjölk håller på att sina nu fastän jag har pumpat och försökt hålla igång amningen nu när lillen på prov får mjölkfri ersättning:( nån som har något tips?


    Det är bara att försöka igen. Man får räkna med att det inte alltid blir som man tänkt sig.

    Vi har en del vakennätter här också, så lite sliten känner jag mig. Jag har valt att inte amma, pga tidigare förlossningsdepression. Det fungerar bra nu när vi har hittat rytmen som passar henne. Det gör ju så klart det hela lättare att veta att pappa kan mata lika mycket som jag. Jag tar nätterna i veckorna eftersom han jobbar, så tar han helgerna.

    Min äldsta son delammade jag för mjölken räckte inte. Lyckades ändå hålla det så i ca 8 månader, sen försvann den helt. Nr 2 ammade jag helt i 2 månader, sen fick jag trappa ner för att sluta helt när han var 3 månader, för att få bli av med hormonerna i kroppen. Så nu ingen amning alls, vilket känns som ett väldigt bra beslut.

    Min stora utmaning är att ta hand om bebis, en (snart) 5-åring och en 14-åring samtidigt. Jag frågar mig varje dag: hur gör man??
  • Johlit
    Linkaa skrev 2018-04-12 11:52:52 följande:

    Ja alltså det är så svårt hur man ska göra, men det lät ju som ett väldigt bra beslut för dig att inte amma! Jag tror nog att det kommer bli samma för mig med tanke på att lilleman får så ont i magen direkt han blir ammad och så går han upp mycket bättre med ersättningen än vad han gjorde när han ammade..

    Oj, en 5 åring och en 14 åring OCH en litLåter ju som att du tog helt rätt beslut att inte amma, lär nog sluta likadant för mig, börjar bli jobbigt att mjölken sinar och sen så får han så hemskt ont direkt som han bli ammad.. sen så går han upp mycket bättre i vikt sen han började med ersättningen.. men det är så svårt då både de på barn och på BVC hela tiden påminner en om att det är bättre att amma..

    Oj, en 5 åring, en 14 åring och en bebis! Du gör det hemskt bra! Tycker själv det är nog svårt med 1 bebis haha:)


    Oj men tack :) jo det känns lite overkligt
  • Johlit

    Här funkar det mesta fint. Lite pussel varannan vecka när vi har mina 2 grabbar hemma. Men vi har ganska bra rutiner så det går :)

    Vad det gäller kroppen så ser man ju ut som man gör, men det går tillbaka även om det tar lite tid. Innan jag blev gravid med 3an så var min kropp i sitt esse. Har aldrig varit så nöjd med min kropp som jag var då - efter 2 barn! Så ge det lite tid. Jag har 11 kilo kvar till startvikt och tittar inte så gärna i spegeln. Men min sambo är väldigt peppande, och vi är igång med sex å allt så jag vet ju att han tänder på mig trots allt. Man måste också komma ihåg belöningen man fick - en underbar ny liten människa :D

Svar på tråden Bf mars 2018 följas åt?