Min svåger är en missbrukare som även leder till våld... HJÄLP!
Hej!
När jag träffade min nuvarande man upptäckte jag att både han och hans bror hade en speciell relation till alkohol. Ganska snart gjorde jag klart för min man att det beteendet inte var normalt vilket fick honom att öppna sina ögon = han valde att ha en mer sund relation till alkohol.
Till min svåger. Den mannen drack alkohol svid varje tillfälle vi sågs, ett tag sågs vi varje helg för att umgås och det var alltid onyktert. Vid en festlighet blev han odräglig (sa olämpliga kommentarer åt våra vänner, spottade på vår inredning osv) och våldsam, jag stod tyvärr i denskottlinjen vilket resulterade i en flygtur över ett helt rum, in i en byrå och ned på golvet i fosterställning. Behöver jag säga att kroppen såg förjävlig ut dagen efter? Vad gjorde jag med det? Ingenting.
Min man ville säga upp kontakten och klippa helt med sin bror då denne även varit våldsam mot honom innan vi träffades och han hade redan då tagit avstånd i ca sex månader. Jag sa nej. Vi konfronterade honom och hans bild av det hela var att vi (och de andra på festen) betett oss illa mot honom. Kag färklarde vad han fjort och hur mycket vi skämdes över hans beteende mot övriga vänner. Bad honom att be om ursäkt till de han sårat osv. Då var jag en sandhora. Mannen i fråga är kvinnofientlig och rasist. Jag är en kvinna och min biologiska far är utländsk.
Jag tvingade ändå min man att fortsätta ha en relation till sin bror för att om möjligt kunna hjälpa honom. Jag tror på det goda i människor.
Alkohol byttes mot och arbetade tillsammans med hash. Återigen konfronterar jag honom för ett år sedan nu, utan att döma vidare mycket. Berättar att jag ser och förstår att han röker, att det är okej så länge han inte gör det runt mitt barn. Att jag förstår att han gör det då han blir lugnare av det och mindre våldsam. Självmedicinering. Ber honom att säga till om han behöver hjälp med något, att han alltid är välkommen till oss om han behöver komma undan... mm.
Sen bränner han alkohol hos svärföräldrarna. Då tog det stopp för mig, mest pga deras ickereaktion. De köpte för sjutton sockret åt honom. Hans beteende förstod jag men deras?!
Han kommer sedan hem till oss när jag är på arbetet och ber min man om delar till hembränningen. Min man säger stopp och skyller på mig, att det är jag som inte gillar det. Att jag är rädd för att sociala ska utreda vår familjesituation pga svågerns beteende. Jag blev rosenrasande när jag fick höra detta.
Sen har det varit lugnt. Fram till julafton. Han visar alla tecken på att han börjat ta tyngre droger. Hela dagen präglades av alkohol och skitsnack angående lägre stpende männsikor, knarkare och alkoholister (vakna för fan, du tillhör den kategorin). Jag var gravid i början av tredje månaden. Svågern sitter och beklagar sig över utländska asylsökande, påstår att 90% av alla asylsökande tillhör IS. Jag ifrågasätter de siffrorna eftersom jag aldrig hört på maken tidigare. Då är jag plötsligt en svartskalle som ska hålla käften innan han slår ihjäl mig.
Det svartnar för mig och jag börjar försvara mig. Lyfter upp en stol och lägger ned den i hans knä (ja, jag la ned den och idag ångrar jag att jag inte slog in pannbenet på fanskapet), han hugger tag i mitt hår och sliter ned mig. Min man och svärfar lyckas tillslut avbryta och få honom att släppa. Han fortsätter att skrika att han ska döda mig och jag svarar med att han ska söka hjälp.
Jag är rädd för honom. Drömde mardrömmar länge efter både första och nu denna gången. Jag är rädd att han ska komma hem till oss för att skrämma mig när min man är bortrest så han får inte resa bort. Det skulle lätt kunna bli någontign värre ön bara skrämselteknik. Vi har installerat larm på min begäran. Min man tar inte min oro på allvar, mina svärföräldrar förstår inte det farliga med honom.
Jag funderade på att ta med mig vår dotter och flytta ifrån min man ett tag. Bara för att kunna ge honom mer tid åt sin bror, kanske kan han hjälpa honom på ett närmare plan med mer tid åt honom.
Jag äts inifrån och ut. Tänker på detta dagligen och sörjer för att mina barn inte kommer kunna träffa sina farföräldrar hur som helst. De kommer inne kunna spendera somrarna i sällskap med dem, åka dit ensam för att umgås eller liknande då svågern dyker upp där oanmäld. En kan säga att han veckopendlar mellan sina föräldrars hem och sitt arbete.
Vad ska jag göra? Jag mår dåligt av detta. VI mår dåligt av detta. Min man vill inte prata om det, han vill bara hålla avstånd och aldrig träffa sin bror. Jag blir verkligt illa till mods när deras föräldrar nämner min svågers namn. F.ö mina svärföräldrar är världens bästa farföräldrar och min dotter älskar dem oerhört mycket vilket gör allting svårare. Jag mår dåligt pga mina barns situation, de kommer alltid att komma som nummer två och bli bortvalda eftersom jag och deras pappa inte tillåter umgänge med deras farbror.