Inlägg från: Anonym (Orolig) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Orolig)

    Rätt att skydda mina barn

    Anonym (erfarenhet) skrev 2017-05-26 12:30:20 följande:
    Svaret är att jo det gör dom visst.. hände min syster. Pappan ville inte ens ha barnet, de var inte tillsammans när barnet kom och han var väldigt sporadiskt där.
    När han upptäckte att han inte längre hade kontroll över min syster och att hon gått vidare började han engagera sig och hotade med att ta barnet ifrån henne.
    Sedan efter det har det varit flera års stridande i familjerätt och med soc, slutade med att hon fick gå under jorden med dottern.

    Hon hade alltså ensam vårdnad från start, han hade ingen fungerande relation med dottern, (soc själva skrev tom att han visade svårigheter för att göra korrekta riskbedömningar och knyta an till barnet, barnet berättade att pappan var våldsam mot henne) ändå så skulle han få umgänge och det skulle utökas ganska snabbt till övernattningar osv.. barnet ville inte alls umgås med pappan och det hela var väldigt traumatiskt för alla inblandade..

    Så tro inte på vårt system och att det ska hjälpa dig.
    Helt sjukt ju!
  • Anonym (Orolig)
    HotPink skrev 2017-05-26 12:33:57 följande:
    Där har du fel: för dig så är han en otrygg person. Det du har gjort är att ta bort era barn från en trygghet.. Han är ingen främling för sina barn bara för att du flyttat från honom..

    Dags att läsa på lite om barns utveckling?
    Fast den lilla som bara var en månad gammal lär ju inte minnas honom flera månader senare? Då kan ju han inte vara en trygg person för henne?
  • Anonym (Orolig)

    Kan jag i allafall kräva att han inte får träffa barnen själv? Att någon utomstående måste vara med? JAG tänker aldrig mera träffa honom i alla fall .

  • Anonym (Orolig)
    Anonym (C) skrev 2017-05-26 12:40:17 följande:
    Då blir det så att han kommer att f bygga upp relationen till den lilla. Han kommer ju knappast nekas träffa sina barn bara för att du undanhållit dem från honom. Vad tror du, att tingsrätten kommer att tycka att pappan aldrig mer får träffa sina barn för att du hindrat pappan tidigare?
    Dom kan liksom inte tvinga oss att samarbeta, vi KAN inte samarbeta och få det att funka, vi kommer inte att kunna samsas om barnen och att han ska komma oc träffa dom. Då måste dom ge vårdnaden till en av oss, och jag tror att det blir mig för jag har närmast relation till barnen nu. Sen kanske jag har gjort fel, men barnen har ändå närmast relation med mig.
  • Anonym (Orolig)
    Johan75 skrev 2017-05-26 12:40:48 följande:
    Men snälla, om du nu är på riktigt. Tänk det omvända. Ditt ex kidnappar dina barn och håller sig undan i några år. Tycker du då att det är rimligt att du inte får ha vårdnad om, eller träffa, barnen ifall han sen kommer tillbaka eftersom de kanske har glömt bort dig? Klart det inte kan fungera på det sättet. 
    Fast jag har ju anledning att skydda barnen från honom, men han har ingen anledning att ta dom från mig. 
  • Anonym (Orolig)
    HotPink skrev 2017-05-26 12:49:11 följande:
    För att han stampar i golvet och smäller i dörrar?

    Vad i det gör han till en olämplig förälder?
    Om jag ska vara ärlig kanske jag bredde på lite extra när jag pratade med dom, så att jag säkert skulle få hjälp. Jag va orolig att inte bli tagen på allvar. Det kanske låter jättefjantigt att säga att man är rädd för att någon stampar i golvet, men jag ÄR ju rädd! Det känns så hotfullt, och jag skulle säga att han faktiskt ägnar sig åt psykisk misshandel. Jag kände mig också jätterädd för att han skulle ta barnen om jag gjorde slut. Jag tycker att om man behandlar barnens mamma så dåligt, så är man automatiskt en dålig förälder också. 
  • Anonym (Orolig)
    Anonym (C) skrev 2017-05-26 12:57:57 följande:
    Nog för att man får respektera känslor, men det är ju också allt du har att komma med. Du kände dig rädd för att han skulle...men inget skedde på riktigt? Om man behandlar barnens pappa så dåligt att man gömmer undan hand barn är man inte automatiskt en dålig förälder då?
    Han har gjort sig förtjänt av det, och jag gör barnen en tjänst som gör det här. 
  • Anonym (Orolig)
    Fiona M skrev 2017-05-26 12:59:24 följande:
    Vad har kvinnojouren hjälpt dig med, och vad sa du till dem att han gjorde som du inte skriver här?
    Kontakt med soc och boende. Jag vill helst inte skriva exakt vad jag sa till dom. 
  • Anonym (Orolig)
    HotPink skrev 2017-05-26 13:05:12 följande:
    Du tycker det ja.. Det vet vi redan.. Kom med något konkret som han har gjort mot barnen som gör honom till en olämplig förälder.

    Tyvärr får du stå ditt kasst.. Att du ljugit för kvinnojouren, varför har du gjort det? Vad var det som gjorde att du inte kunde ta steget till att flytta själv? Pengar?

    Om han har misshandlat dig, varför har du då valt att få barn med honom? Var han sån innan ni fick barn? Om du nu har varigt så rädd och vart så utsatt så hade du inte behövt ljuga för kvinnojouren..

    Han har rätt till sina barn- barnen har rätt till sin pappa. Du har ingen rätt att rycka barnen ifrån en trygghet..
    För att jag vill inte flytta, jag ville att han skulle flytta och jag behövde någonstans att bo tills han flyttade. Sen har jag blivit borta längre än jag tänkte av olika anledningar.

    Jag ljög ju för att jag var rädd och desperat, och du märker ju själv, ingen tar en på allvar om man säger "bara" som det är. Jag var rädd på riktigt och behövde hjälp, och jag såg till att få det. 

    Tror du inte att det förekommer eller, att kvinnor blir kvar i dåliga och skadliga relationer, och även skaffar barn? Det är inte så jävla lätt att lämna som folk tror. 
  • Anonym (Orolig)
    Anonym (B) skrev 2017-05-26 13:16:19 följande:
    Det jag tror alla här försöker förmedla är att det är omöjligt för utomstående att veta hur dynamiken i ert förhålla de sett ut. Men förklaringen att "han blir arg och stampar" kommer aldrig hålla som en godtagbar förklaring till varför du hållt undan barnen för honom.
    Jag vet det nu. Men det är skitsvårt att beskriva hur det är när det inte finns så mycket konkreta grejer att ta upp, men att rädslan och den hotfulla stämningen ändå är där hela tiden. 
  • Anonym (Orolig)
    fornminne skrev 2017-05-26 13:46:45 följande:

    Fredagstråd?


    Tack för stödet. 
  • Anonym (Orolig)
    Fiona M skrev 2017-05-26 14:09:24 följande:
    Men du ljög?
    Ljög och ljög. Jag överdrev väl och vinklade till en del grejer. Men jag skulle inte säga att jag tagit saker helt ur luften. 
  • Anonym (Orolig)
    micromat skrev 2017-05-26 14:13:43 följande:

    Med tanke på att föräldrar som mördat, misshandlat, utnyttjat folk, den andra föäldern och ibland sina barn får umgänge känns det som att du har noll och ingenting att komma med.

    Här är det en pappa som blir arg ibland och när han blir arg stampar han hellre i golvet eller slår igen en dörr än att slå dig gul och blå. Oj vilken dålig pappa...


    Skulle det vara en bra grej att mördare och misshandlare ändå har rätt till sina barn? Jag tycker man har förverkat den rätten när man gör såna grejer. Men det är väl bara jag då. 

    Nä, han slår mig inte gul och blå. Men han skrämmer mig. Blir jag rädd så blir ju barnen rädda. 
  • Anonym (Orolig)
    Anonym (K) skrev 2017-05-26 14:19:31 följande:

    Så här säger lagen om brottet "egenmäktighet med barn":

    "den som har gemensam vårdnad om ett barn under femton år, som utan beaktansvärda skäl, skiljer barnet (för bort, kvarhåller/undanhåller) från den andra vårdnadshavaren kan dömas för egenmäktighet med barn."

    Förklaringar:

    "Exempel på beaktansvärda skäl är om t ex en kvinna tar med sitt barn och flyr till en kvinnojour för att hon och/eller barnet blir utsatt för våld och övergrepp av den andra föräldern. Det innebär dock inte att kvinnan kan skilja, kvarhålla/undanhålla barnet hur länge som helst. Brotten bör polisanmälas och en domstol bör pröva vårdnadsfrågan och om barnen ska ha umgängesrätt med fadern."

    "Den förälder som inte får träffa sitt barn, kan dock, om det inte finns umgänge fastställt, vända sig till familjerätten eller domstolen och begära att få umgänge med barnet...

    ...Den som skiljer, kvarhåller/undanhåller barnet från den andra föräldern utan grund riskerar att förlora vårdnaden om barnet även om hen inte kan bli dömd för egenmäktighet med barn. Även om den förälder som skiljer barnet från den andra föräldern gör det för att hen anser att det finns grund för att inte låta den andra föräldern träffa barnet är det inte alltid som domstolarna delar den inställningen. Grunden för att skilja ett barn från den andra föräldern måste alltid vara sakligt och ofta krävs att det finns en dom som styrker misshandel eller övergrepp. Det är många föräldrar som har blivit dömda för egenmäktighet med barn därför att de har varit övertygade om att barnet har utsatts för våld och övergrepp av den andra föräldern men inte kunnat bevisa att våld och övergrepp har ägt rum.

    Straffet för egenmäktighet med barn är böter eller fängelse i högst ett år. Straffet för grov egenmäktighet med barn är fängelse lägst sex månader och högst fyra år."

    Uppgifterna är från Advokatbyrån Barbro Sjöqvist AB.

    Utifrån det du beskrivit i din ts och dina svar begår du ett brott, egenmäktighet med barn. Ni har gemensam vårdnad om ERA barn och du undanhåller dem från den andra föräldern. Det du beskrivit kommer inte räknas som beaktansvärda skäl. Han har inte gjort något fysiskt, du har inte anmält honom för något (som jag har förstått det) och det finns alltså ingen dom mot honom. Att du har fått hjälp av en kvinnojour för att du har överdrivit vad pappan har sagt/gjort kommer såklart inte vara till någon fördel för dig i rätten. Vidare kan du både förlora vårdnaden om dina barn och även bli dömd och få böter och/eller fängelse. Som du ser har det hänt tidigare att föräldrar som undanhållit sina barn från den andra föräldern förlorar vårdnaden och det kan mycket väl hända dig också. Du har ingen extra rätt till ERA barn bara för att du är mamma som skulle stå över pappans rätt till dem. De enda som har någon som helst rätt till något här är ERA barn som har rätt till BÅDA sina föräldrar. Det är er förbannade skyldighet att på ett eller annat sätt komma överens om hur barnen ska få rätt till båda sina föräldrar! Fixar ni inte det själva är det rätten som avgör hur det ska bli och då är det bara att följa det schemat de beslutar om vare sig du vill eller inte.

    Hur lång tid har det gått sedan barnen träffade sin pappa senast? Har de pratat med honom på telefon eller Skype eller har du tagit ifrån dem den rätten också? För det är ju enbart DITT fel om barnen inte känner igen sin pappa eller känner sig trygga med honom. Och det måste du ju förstå att det inte heller är till din fördel när ni är i rätten. Barnen och pappan kommer få lära känna varandra igen, troligtvis först genom kortare möten där någon från soc är med och sedan kommer umgänget öka successivt. Får pappan ensam vårdnad kommer de ju bo hos honom på heltid så småningom men får kanske bo hos en fosterfamilj fram till dess. Och vems fel tror du det är?

    Du har verkligen klantat till dig och borde försöka rätta till felen så fort som möjligt och börja samarbeta med pappan om du inte vill förlora dina barn.


    Vad jag fattat brukar det inte bli så mycket av anmälningar om egenmäktighet med barn, det är mer om nån stuckit till sitt hemland med barnen i flera år typ. Så jag är inte så orolig för det. 

    Det är väl 5 månader nu och dom har inte haft kontakt alls. Jag tycker det har varit bäst så, det är bara förvirrande om dom ska höra honom i telefon nån gång ibland när han inte är med i våra liv längre. Bättre att dom får glömma honom bara. Kan heller inte se att barnen skulle ha lidit något av det här. Dom är ju med mig så dom saknar inget. 
  • Anonym (Orolig)

    Är det ingen här som har personlig erfarenhet av sånt här? Jag kan ju också googla  och få fram info som säger att det här är brottsligt och att jag "riskerar att bli av med barnen" och sånt. Men jag tror inte på att det verkligen blir så i praktiken.
    NÅGON som gjort så här och det har funkat? 

  • Anonym (Orolig)
    Anonym (Erfarenhet2) skrev 2017-05-26 21:52:24 följande:
    Jag kan berätta om min erfarenhet kring detta: min sambo har ett barn, vars mamma vid ett flertal tillfällen åkt fast för att hon är drogpåverkan. Även skolan har gjort en orosanmälan mot mamman pga hennes kille visat våldsamma beteenden mot barnet. När vi fick första samtalet från soc att mamman testats positivt för droger, beslöt vi att behålla barnet hos oss för vi var oroliga för hens bästa. Vi fick då reda på att vi INTE hade rätten att vägra mamman att ha barnet, inte förrens det finns ett beslut från tingsrätten om ensam vårdnad. Så nej, du får inte vägra pappan att umgås med era barn. Tvärtom, du riskerar att förlora vårdnaden för du undanhållit barnen och därmed inte sett till deras bästa
    Men det hade ju varit mycket bättre för barnet att inte behöva vara med sin mamma i det läget. Jag tycker det är sjukt att man inte ska få lov att agera som förälder i det fallet. Det är ju att utsätta barnet för fara tycker jag, att lämna det hos en person som är olämplig. Eller tycker inte du det? 

    Jag tycker att man blir helt bakbunden som förälder när det enda som verkar betyda något är att båda föräldrar har rätt till barnet, skit samma hur olämplig den ena är...
  • Anonym (Orolig)
    Anonym (vvv) skrev 2017-05-26 22:22:51 följande:
    eftersom det är brottsligt så lär det vara ett mkt litet antal som gjort som du = därför inga svar
    Jag tror inte att det är så ovanligt faktiskt. Tror inte det är nån större risk att bli dömd för nåt brott heller. 
Svar på tråden Rätt att skydda mina barn