• Gii

    Ledsamt

    Hej behöver någon som kan detta.

    Sambon och jag ska separera och bor nu inte på samma ställe längre och vi har en 4 årig pojke tillsammans snart 4 iaf . Problemet är att pojken min verkar absolut inte tycka om mig eller ja , avskyr mig när det är min vecka att ha honom . Jag är den föräldern som måste jobba och han måste till dagis och det gillar han inte. Medans mamman lämnar inte han så ofta och där umgås dom mycket med sonens kusiner jämt så han verkar stormtrivas med mamman Ovs , men jag gör allt för att han ska ha roligt med mig när jag har honom , men tyvärr måste man jobba och då måste han till dagis .. jag gör verkligen allt för att han ska ha skoj och tycka om att vara med mig men ändå räcker det inte :( senast igår skulle jag ha honom några dagar och han totalt vägrade när mamman skulle lämna honom han Grät och skrek så det blev så att mamman fick ha honom ändå .. och det fick mig känna mig så extremt misslyckad och inte omtyckt.. det enda som får mig må så dåligt och känns som hjärtat sprängs .. vad tycker ni man ska göra? Kan inte sluta tänka på det .. han saknar inte ens mig känns de som

  • Svar på tråden Ledsamt
  • Carambolan

    Har ni varannan vecka? Det är väldigt vanligt att så små barn inte riktigt klarar det. Stor omställning varje gång och lång tid att vara borta från sin andra förälder. Kanske kan ni prova 2-2-3 istället? Då blir det kanske bättre med förskolan också eftersom barnet skulle gå 2-3 dagar där varje vecka istället för att gå 5 ena veckan och 0 nästa vecka.

  • Fröken W

    Tycker att Carambolan har ett väldigt bra förslag; om ni inte redan har delat upp veckan. Att ha en vecka var är kanske smidigast för föräldrarna men för de flesta små barn är det alldeles för lång tid.

    Jag förstår att du måste jobba, men finns det någon möjlighet att gå ner i arbetstid ett tag framöver? Och kanske t.o.m. ta ut lite föräldradagar/ledigt en kortare tid så ni kan bryta det negativa mönstret.

    Sen tänker jag också att du kan fråga sonen varför han blir ledsen och inte vill vara hos dig. Men undvik kommentarer som "pappa blir ledsen när du inte vill komma till mig". Däremot kanske öppna upp med något i stil med "Både pappa och mamma har märkt att du blir ledsen när du ska bo hos pappa. Det är inget fel med att vara ledsen det är alla ibland, mamma och pappa också. Vet du varför du blir ledsen när du ska bo hos pappa?"

    Kanske kan du även be mamman att ställa liknande frågor.

    Ibland kan barn faktiskt förklara och berätta mer än man tror.

    Sen är det såklart en stor omställning för sonen också, att helt plötsligt inte ha sina båda föräldrar hela tiden. Så ge det lite tid, även om jag förstår att det är fruktansvärt jobbigt att ens barn inte vill bo hos en.

    Lycka till!

  • Det kommer bli bra

    Ge inte upp!
    Prata med mamman om hur ni ska göra så övergången går bra. 
    prova att dela upp i kortare etapper, tex 2-2-3.
    Byt på dagis så överlämningen inte sker från mamma till dig, eller byt i en park där ni båda är och leker. 
    Gå ner i arbetstid om du kan.

Svar på tråden Ledsamt