Att förlora en föräldrar tidigt

Beklagar verkligen sorgen:(

En sån här händelse är ohanterbar, och det får man försöka låta den vara.

Prata mycket om det som har hänt hemma med dina nära(om det är ett behov du känner att du har) och tillåt dig själv att få vara ledsen, och ligga kvar under täcket men också att vara glad utan dåligt samvete om du känner dig glad korta stunder.

När min pappa gick bort för 2 år sedan skakades min värld om rejält, det hände medan han var på semester utomlands och då jag är enda barnet och han frånskild var det också jag som fick hantera allt från hemresan, begravning och en massa pappersarbete. Förvisso var jag 26 år, men hade ändå tillräckligt med att försöka hantera sorgen.

Tog tyvärr allt för lång tid innan jag fick tiden att sörja på riktigt. Men det är så viktigt att få göra det.

Om du orkar i din sorg så är det säkert guld värt att ni kan hjälpas åt, sen önskar jag iaf själv att jag hade kunnat accepterat att allting inte blev helt som jag hade hoppats. Sparkade tex onödigt länge på mig själv att jag inte kunde komma på namnet på hans favoritlåt till begravningen, men den blev fin ändå.

Att planera själva begravningen fick jag jättebra stöttning av prästen, dom har ju mött väldigt många i liknande situation så dom vet ju hur man kan göra och vilka frågor dom ska ställa för att få den personlig. Det finns människor som arbetar med att hjälpa en i dessa situationer, allt från präster och begravningsbyråer men även stödnummer osv så var inte rädd att ta emot den.

Hoppas du hittar din väg att gå i sorgen<3

För min del hjälpte begravningsbyrån till med sådant som rörde själva begravningen och återresan, dom hjälper en även med intyg som man sedan kan visa på förslagsvis banken för att se över lån och avsluta konton också vidare.

Juristen hade hand om bouppteckning, arv osv, vilken kan dra ut på tiden om man har otur. Begravningsbyrån kan föreslå en som dom samarbetar med om man inte har ngn egen.

Säga upp abonnemang fick iaf jag göra själv(tror det är vanligast) det kan vara lite lurigt för att man vet kanske inte vilka premunationer/medlemsskap osv som finns.

Räkningar som finns kvar att betala betalas utifrån dödsboet dvs du kan betala med de pengar som lämnats efter.

Jag klarade mig hyfsat undan depression, trots att jag verkligen var helt förstörd under första månaden och trodde att jag aldrig skulle vilja gå ut bland folk igen. Men man är så otroligt olika och jag tror man mår bäst av försöka låta bli att tänka i de banorna. Blir det så, så är det ju inte konstigt på något vis, utan tillåt dig att sörja på ditt sätt.. det tror jag man mår bäst av i slutändan.