Kvinnor som vägrar sex

Gemensamt för alla längre förhållanden jag levt i är att sexet blir sämre med tiden. Förspelen blir kortare och kortare tills det bara är penetrationssexet kvar och där dog min sexlust helt. Barn är också påfrestande för samlivet. "Snabbisar" funkar inte för mig. Jag hinner inte bli upphetsad och sex utan upphetsning blir snabbt en ond spiral. Det njutningsfulla har förvandlats till något jobbigt.

Om viljan finns från båda håll tror jag dock man kan hitta tillbaka till varandra och lusten igen.

Jo, så gör jag ofta men sexet blir väldigt kliniskt och inte alls så lustfyllt om jag värmer upp själv med en vibrator typ 20 min innan. Föder inte lust till mer sex om man säger som så utan känns mer besvärligt, som ett jobb som ska utföras på beställning. Då leker jag hellre helt med mig själv i lugn och ro.

Att jag är med mentalt är också viktigt. Tidsbokat sex (vilket var särskilt vanligt under småbarnsåren) stämmer inte alltid överens med den mentala lusten. Det räcker med att någon av oss varit irriterad över något innan för att det ska bli en lustdödare för mig.

Jag är ingen "hollywood-sexuell" person man bara trycker på en knapp och sen kan köra pang på. Tyvärr, hur mycket jag än önskar att det vore så. Jag har märkt att min sexualitet skiljer sig en hel del från de män jag levt med. För dem är 90% det penetrerande sexet, för mig är 90% allt runtomkring, stämningen, känslor, den mentala lusten, smekningar osv. De sakerna har en tendens att minska med åren tyvärr och allt mer fokus hamnar på det rent penetrativa sexet (som bara är 10% av sexet för mig)