Anonym (Aimee) skrev 2017-04-05 08:49:29 följande:
Jag har levt med både en man under väldigt många år, och nu senaste 10 åren en kvinna. Har haft bra sexliv med båda parter, fått orgasm i båda relationerna i princip varje gång vi haft sex. Rätt variativt och trevligt generellt. I princip tycker jag inte att sexakten skiljer sig särskilt mycket, för jag har verkligen älskat båda mina partners när jag haft förhållande med dem.
Det som har varit skillnad mellan relationerna har varit min upplevelse av närhet mentalt och fysiskt (i vardagen utanför sexakten). Jag lever med min kvinnliga partner med en helt annan närhet i relationen än med min exman. Sedan upplevde jag att han hade en i grunden oförståelse för att min lust varierar (med stress, trötthet, menscykler, humör, närhet...). Det blev suckar, tjat, försök fastän jag sa nej osv. Med kvinnan har jag en trygghet i att inte alltid båda vill, och då kramas vi bara, pratar lite - och har vår närhet ändå. Vi kan prata riktigt bra om sex utan att det är laddat och blir jobbigt. Med mannen hade jag alltid en känsla av att han fick sitt närhetsbehov genom sexakten. Så är det inte med mig.
Trots bra sexakter, trots att jag alltid fått orgasm, så försvann min sexlust genom känslan att aldrig bli förstådd - och att det inte var ok att inte ha lust ibland. Ibland ville jag bara ligga och prata, kela och vara nära. Vi hade sex ungefär varannan dag. Han sa aldrig nej till sex, det var alltid jag. Det blev en för ojämn relation, och lusten försvann eftersom jag på något vis aldrig kunde leva upp till förväntningarna.
Nu i efterhand har han sagt att han aldrig haft ett så bra sexliv som då....
Låter rimligt. Obalans i lusten är svårt att hantera för båda. Utan förståelse blir det bara än värre. Skulle tro att det är ungefär lika jobbigt att få ett nej som att behöva vara den som säger nej...men som allt annat blir även det ett mönster och en vara...kanske inte en rutin, men definitivt sätter det sin prägel på relationen när det kommer till det intima. Förmågan att kommunicera med varandra och lyssna och verkligen förstå tror jag dock är högst individuell oavsett kön. Vissa behöver en balans i livet förövrigt för att ron för intima stunder skall infinna sig medans andra behöver de intima stunderna för att nå den balansen i livet...iaf periodvis :) Vi är olika.