Mitt barn vill inte äta djur, men har väldigt svårt att koppla att kött faktiskt kommer från djur. Hen var väldigt ledsen när hen insåg att det var ko hen ätit.
Min fråga gäller fortfarande om fröken har lov att göra så.
Dem här tråden känns mest som en spinoff på tråden med mamman som inte uppskattar att det serveras vegetarisk kost i skolan.
Brist på fantasi ts?
Jösses vad många skitnödiga föräldrar det finns.
Hur vet du att HON inte vill det?
Jag tycker det är klumpigt av skolan att erbjuda kött. Du får prata med ditt barn om hen vill äta kött. Vill hen inte det får du förtydliga för skolan vad som gäller.
Jag tycker det är jättebra att fler och fler väljer en vegetarisk livsstil, både för hälsan men även för miljön. Förstår inte hur någon kan sätta sig emot vegomat.
Det vet hen, men det är ändå abstrakt att förstå hur det går från att leka i hagen till att hamna på tallriken, framför allt när man inte äter det själv. Vi pratar inte om djur i form av kött speciellt ofta, bara när de själva tar upp det och ställer frågor.
Vissa gillar tjurfäktning och hundfighter också, det gör det inte okej.
Jag pratar om mina barn dock. Småsyskonet har mer koll, men sjuåringen har svårt att förstå sambandet.
Det är du som inte har koll. Jag pratar om slakt i Sverige, inget annat.
Barnet delar visst min syn så mycket som en sjuåring kan.
Precis som barn till baconkramare blir hjärntvättade att tro att de behöver äta kött varje dag alla måltider?
Men svara på de första frågorna så svarar jag på det andra sedan?
Förstår köttätande barn vad de äter och varför?
Jag tror ju att de flesta barn rent naturligt skulle vara vegetarianer om de skulle få välja fritt utan påverkan utifrån. De flesta barn har en genuint god sida och vill inte vill skada andra levande varelser. Tror att den sidan korrumperas av omvärlden.
Check this out
Våra barn är till och med med i slakten ibland. Vi har en liten gård med lite odlingar och djur för självhushåll, tänk Emil i Lönneberga eller Bullerbyn. Ett gäng kor, en hög höns, några getter och får och ett par grisar. Sedan har vi ett par hästar, några katter och hundar också, men de äter vi inte.
Våra barn har stor respekt och kärlek till allt levande. De skulle aldrig medvetet skada och göra illa ett djur. De vet att när ett djur slaktas så för det fort och plågas inte.
När ett djur går till slakt så säger de hejdå och kramar om djuret. Våran stora pojke brukar berätta för djuret om allt intressant som djuret varit med om, och berättar även vad djuret ska bli efter slakten. God blodpudding och gryta och kotletter och skinfällar och vad vi nu gör med det, beroende på djur. Våran lilla dotter som är fyra nu i sommar brukar säga tack för maten till ett djur som ska slaktas.
Ja barn brukar ju tycka att majoritetskulturen har rätt. Barn på medeltiden tyckte med allra största sannolikhet att det var rätt att bränna häxor på bål också.