Vattenavgång v.18

Åh! Tack vad gulligt av dig. Det betyder massor <3 jag säger absolut till om jag behöver. <3<3<3

Idag kom det ganska mycket vatten (ljust rött) när jag varit på toaletten och gjort "nr2".

Kändes nästan som något samband med det men svårt att säga! Iaf så var det ganska mycket vatten, någon dl kanske, då vet jag att det har varit hos bebisen iaf runt två dagar då jag inte läckt något sen tisdag kväll/natt.

I morgon är det ny undersökning för flöde till bebisen. Ska bli kul att se den igen. Sen är det en vecka kvar till nästa UL då vi gör en ny mätning för att se om den har växt.

Den gick bra. Allt såg ut som det skulle och alla flöden såg bra ut! Vi försökte se könet i ca 5 minuter eller mer men det var omöjligt. Bebisen låg fortfarande i säte , en fot vid huvudet men ena benet som skräddare hehe. Då fick jag svaret på hur den ligger när jag känner sparkar så långt ner. Då måste det vara foten eller knät som jag känner då. Den rörde sig bra när vi gjorde undersökningen.

Läkaren undrade om jag verkligen ville göra ett kejsarsnitt med tanke på den dåliga prognosen. Han sa att då skulle det värsta senariot vara att jag får en infektion och kanske inte kan få fler barn (eller riskfylld graviditet) och att bebisen inte överlever.

Han tror som jag att det kan gå bra med en vanlig förlossning med tanke på att jag har tre barn och en av dem vägde nästan 4,7 kg och att det har gått snabbt under förlossningarna så jag har väldigt bra värkar. Jag frågade då om amnioinfusion. Han sa att han aldrig varit med om att göra det så tidigt

Den gick bra. Allt såg ut som det skulle och alla flöden såg bra ut! Vi försökte se könet i ca 5 minuter eller mer men det var omöjligt. Bebisen låg fortfarande i säte , en fot vid huvudet men ena benet som skräddare hehe. Då fick jag svaret på hur den ligger när jag känner sparkar så långt ner. Då måste det vara foten eller knät som jag känner då. Den rörde sig bra när vi gjorde undersökningen.

Läkaren undrade om jag verkligen ville göra ett kejsarsnitt med tanke på den dåliga prognosen. Han sa att då skulle det värsta senariot vara att jag får en infektion och kanske inte kan få fler barn (eller riskfylld graviditet) och att bebisen inte överlever.

Han tror som jag att det kan gå bra med en vanlig förlossning med tanke på att jag har tre barn och en av dem vägde nästan 4,7 kg och att det har gått snabbt under förlossningarna så jag har väldigt bra värkar. Jag frågade då om amnioinfusion. Han sa att han aldrig varit med om att göra det så tidigt i en förlossning men han skulle ta upp frågan. Om de kan göra det så kanske jag överväger en vanlig förlossning beroende på om jag går kanske två veckor till, och att de har koll på hjärtljuden, och om bebisen inte klarar en vanlig förlossning att den mår dåligt vid sammandragningarna så vill jag att de isf gör ett akut kejsarsnitt.

Vet fortfarande inte bestämt hur jag vill göra exakt.

Han ville tänka mer på mig , och de andra har tänkt mest på bebisen, men som sagt så går det nog lika bra. Men jag kan ju inte veta det heller :/ o inte dem heller kan ge någon garanti. Så nu blev det jättesvårt att bestämma.

På måndag så kollar de om det finns plats för mig på Ronald mc Donald, så jag får veta på måndag hur det blir med det.

Efter undersökningen igår så kom det ännu mer vatten med blod i flera ggr och lite mer sammandragningar , men antar att det var för att när läkaren undersökte så tryckte han en hel del på magen rätt länge. Har inte haft något vatten mer sen i morse.

Åh! Tack det värmer verkligen <3

Är nog mer övertalad till ett kejsarsnitt nu igen. Pratade med ytterligare en läkare idag. Hon sa att anledningen till att man helst ser att barnet ska väga minst 2500gram vid en sätesförlossning och 32 veckor gammal är för att det är väldigt påfrestande för en sån liten bebis med en sätesförlossning Och för att innan dess är huvudet så mycket större än kroppen , så risken att huvudet kan fastna är ganska stor. Om man inte vill riskera bebisens chanser så är ett kejsarsnitt bättre. Dock sämre för mig ju tidigare det är men de är väldigt duktiga på det sa hon. Och hon sa även att man skulle aldrig göra ett kejsarsnitt på mig om man inte ansåg att bebisen har en chans. O de vill och kommer att ge den alla chanser som finns.

Nu är jag dock lite orolig att jag ska bli skickad hem igen när det har gått 28 veckor. De sa att de kommer att bestämma det med min hemstad, men till mig sa de när jag blev skickad hit att jag skulle vara kvar även efter v28 då det var ett sånt svårt fall. Så nu hoppas jag att de inte ändrar sig. Nu är det ju här jag känner mig trygg med alla läkare som jag har pratat med och vet att de verkligen har alla resurser som behövs. O de har följt mig nu och kommer följa mig några veckor till.

Idag fick jag komma till Ronald mc Donald som är för patienter och familjer. Det är jättefint här och väldigt trevligt. Så det känns bra. Nu kan även barnen komma och sova över med massor av roliga saker att göra här. O jag kan slappna av ändå :)

Tack alla! Jag har berättat för kuratorn och kommer berätta det för henne igen när vi ses att jag blir stressad av situationen. Hon sa att hon skulle skriva ner allt det här i journalen så att läkarna och barnmorskorna kunde se.

Snart dags för ett ctg , ny mätning på fredag så då har jag lite mer information om hur bebisen växer. Den sparkar på för fullt vissa gånger iaf.

Ja :) två månader sen tråden startade.

Det är ikväll exakt 9 veckor sen vattnet gick! Räknad 26+0 idag här som var mitt första mål när jag kom hit. Nu är mitt mål 28+0 ! Men just där oron startar också :/

Typiskt. Skrev ett långt inlägg tidigare precis när jag kom till förlossningen men det försvann. Tar det lite kort igen.

Ctg i morse. Blodprov och odling. Lågt blodtryck men det var ok. (115/60) jag brukar ha ca 120/60. Helt plötsligt blev jag överraskad av att hon tog fram ultraljudet, jaha då var det mätning idag och inte på fredag.

Bebisen ligger 20% under idag. Sist var det 22% så det var positivt sa hon att det är åt rätt håll och minst att den följer sin kurva. Den väger nu ungefär 700gram (v26+0)

Hon frågade om jag brukar ha sammandragningar. Jag nämnde att det brukar vara lite på natten. Så klart fick jag mer på dagen , ännu mer på kvällen som sen började göra ont och komma oftare. Kände inte att jag kunde vänta så mycket längre så ringde för att höra vad de tyckte.

Fick komma dit på en ny ctg , så klart lugnar allt ner sig när jag kommer dit , men ändå ganska onda sammandragningar. Men det blir inte värre och värre. Så läkaren han ville skippa undersökning vaginalt eftersom det kan orsaka mer sammandragningar och även öka risken för infektion. Han tyckte inte att det såg ut som förlossningsvärkar men kunde inte lova att det inte skulle hända nåt mer inatt. Jag övertalade han att intala mig att det blir lugnt hehe, för det brukar oftast bli som jag tänker. Det var samma läkare som gjorde min senaste flödesmätning och även han som gav förslag på vanlig förlossning. Han sa idag att han hade pratat mer med en annan läkare och att det i dagsläget är bäst med ett kejsarsnitt ändå.

Barnmorskan som gjorde min ctg hamnade i tårar av min historia då hon hade varit med om precis samma sak själv. Hennes vatten gick i v 17 och hon födde v36. En tolvåring idag men hon hade fått samma besked som mig. Dock så hade nog hennes vatten börjat fyllts på efter ett tag men hon minns inte exakt när och hur mycket .

De frågade om jag tyckte det var ok att åka tillbaka O det gjorde jag. Har min 6-åring här som fick vara med en som jobbar här så jag ville tillbaka till henne. Hon fick följa med men hon ville vara kvar.

Jag skulle ringa igen om det blev värre så nu ska jag försöka sova in lugnet. :)

Ja precis så är det. :) synd att man inte vet mer egentligen. Tack för länken. Ska in O läsa den nu när jag ska sova :)

Ja. Man gör verkligen ALLT för sina barn. Vi mammor hinner känna de moderskänslorna även i magen.

Vecka 31 det låter ju ändå toppen :) O ni blir kollade nu också och säkert fått kortisonspruta :)

Du får gärna skriva hur allt har gått sen.