Vattenavgång v.18

Följer, och håller tummarna allt jag kan!

För mig gick vattnet med första barnet i vecka 22+. (Går ju förvisso inte att jämföra med 18 veckor). Fick veta att det bara var att vänta på missfall... (de lade gränsen vid 23+0 då). Men jag gick drygt 3 veckor till och födde vecka 26+3. Barnet är nu en fullt frisk snart 10-åring.

Även jag fick höra från läkarna i Uppsala, där jag till slut blev inlagd, om en kvinna som fick vattenavgång i vecka 18 men som sedan gick till vecka 33 och fick ett friskt barn.

Hej igen.

Vilken omtumlande dag för dig, stackare.

Min graviditet slutade med akut kejsarsnitt, pga moderkaksavlossning. Jag hade blödningar från och till under hela graviditeten, första gången i vecka 5 då alla trodde det var ett missfall. Någon vecka senare såg vi ett hjärta som slog... Misstänkt tvillinggraviditet, där det blev missfall på det ena fostret.

Jag vet tyvärr inget mer om den kvinna med vattenavgång i vecka 18 som de berättade om.

Tänk på att eftersom du även läcker fostervatten så kan blödningarna upplevas som större än vad de egentligen är. Jag blev väldigt uppskärrad många gånger, för varje gång jag reste mig upp efter sängläge så rann allt vatten ut... Och när jag då även hade blödningar så kändes det som att jag höll på att förblöda... Sista tre veckorna hade jag ju ändå "turen" att vara inlagd, så kunde ju tillkalla personal när det hände.

Från och med vecka 22+0 borde de ju vilja ha dig inlagd. Både för barnets och din skull. Hoppas nu du får en lugn natt och kan sova ut.

Vad konstigt att det kan vara så olika. Nu var det ju förvisso tio år sedan för mig så kanske är nya rutiner nu.. Men de lyssnade på hjärtat (bebisens alltså) två gånger dagligen, tog tempen på mig morgon och kväll för att se första tecken på infektion, jag fick antibiotika förebyggande osv.

Och var beordrad strikt sängläge, fick bara gå på toa, de första två veckorna. Från 25+0 ville de att jag skulle upp och röra på mig några gånger per dag för att minska risken för proppar. Jag fick även bricanyl några gånger för att stoppa sammandragningar. Men från 25+0 meddelade de att de inte längre tänkte stoppa det då risken med infektion var större för barnet än risken att födas så tidigt.

Ursäkta så långt...tycker bara det är konstigt att det är sådan skillnad för er, jag kände mig ändå väl omhändertagen när jag väl passerat 23+0...

Men vad bra att du ska få åka till Uppsala! Det var där jag hamnade när jag var inlagd, låg där från vecka 23+0 till jag födde 26+3. Barnläkarna där var helt fantastiska att prata med, kom och pratade med mig och maken direkt när vi kom dit, fast det var sent på kvällen. Och tog sig verkligen tid att lyssna och förklara.

Även (de flesta) gynläkarna och bm och usk på avdelningen på kvinnokliniken var bra. Kommer särskilt ihåg ssk som jobbade natt som kom in och småpratade och tröstade när det var tungt under vargtimmarna.

Så du kommer till ett ställe med mycket kompetent och kunnig personal!

Många kramar till dig!

Förresten så var de ju tveksamma i mitt fall också, om lungorna kanske skulle ha stannat i utvecklingen då när vattnet gick. För vid varje ul syntes bara små skvättar med vatten. Men det fylldes ju på när jag låg ner, och det räckte uppenbarligen, för var inget fel på lungmognaden alls. Så hoppas verkligen att det är lika för din lillplutt!

Men stoooort Grattis!! Har inte läst på ett tag och nu såg jag att hon har kommit och att det gått bra! Så glad för er skull!! Kommer ju att gå lite upp och ner ett tag framåt men det är ju inget oväntat. Min pojke fick blod 3 ggr under tiden på sjukhuset och det märktes stor skillnad varje gång. Så be att dom ger blod innan hon blir ännu tröttare. Är ju några veckor kvar innan hon kan tillverka egna röda blodkroppar. Däremot så blev det solning varje gång han fick blod, men det var det änfå värt.

Lycka till!

Det är ju väldigt individuellt. Min äldsta föddes i vecka 26. Vi fick åka hem efter 10 veckor, motsvarande 36 veckor. Då helammade jag och han hade inte haft andningshjälp eller syrgas på några veckor. Så det gick väldigt bra för oss, och jag är väldigt tacksam för det!