Bör jag ta bolånet?
Hej familjeliv!
Behöver verkligen få råd kring min situation då jag upplever enorm ångest kring mitt problem.
Lång historia kort;
Är en tjej på 23 och bor hemma, har ett fast jobb med fast inkomst. Funderar inte på att flytta ut ännu då jag inte känner mig redo.
Mitt stora problem är min familj.
Min pappa har tyvärr varit väldigt ansvarslös under flera års tid, spelat bort en massa pengar mm och gjort onödiga misstag helt enkelt som påverkat hela familjens ekonomi. Mamma har varit rädd för honom då han är väldigt bråkig mm som person men samtidigt har hon inte vågat stå emot honom heller.
Han har anmärkningar och skulder hos olika inkassobolag. Mamma och pappa har inte haft ngn riktig relation allmänt utan har hållt ihop för mig och min bror mest under flera års tid.
Vi bor i en bostadsrätt där de betalar ca 6% i bolåneränta pga min fars ekonomiska situation.
Hela mammas lön försvinner enbart för detta och jag har jämnt varit ledsen för det.
Jag är utbildad ekonom och arbetar själv på bank.
Jag får personallränta på vårt bolån som vi först har ansökt om tsm med min mor (då tanken var att jag och min mor skulle ta över bolånet)
Detta hade inneburit att månadskostnaden hade gått ner till ca 7000-8000kr i månaden.
Mitt dilemma är att jag inte vet om jag vill sätta mitt namn på detta.. jag är också ung och har hela livet framför mig. Om jag tar lånet kommer jag i framtiden ifall jag flyttar, inte kunna ta något lån alls överhuvudtaget..
Min pappa har tagit tag i sitt liv och har lovat att han själv kommer ställa upp den dagen jag vill flytta( dock har han betalningsanmärkningar just nu)
Vi äger 2fastigheter utomlands men tanken är att inte försöka sälja den så att jag och min bror har ngn nytta i framtiden ifall vi behöver sälja/köpa hus....
Jag är singel och har varit det nästan hela livet. Vill hjälpa min familj då jag vet att allt kommer bli bättre samtidigt som jag tvivlar väldigt mkt på det då jag inte litar på min mor eller far. De har lovat mycket men inte hållt det. Vi har ändrat mitt namn nu på föreningen och har nyligen fått avtalet som jag nu tvekar mycket på.. känns som att om jag inte hjälper min familj kommer jag aldrig kunna vara lycklig eller finna mannen i mitt liv och vice versa...
Vad ska jag göra? Har ingen jag kan prata med om detta och mår skit över detta.