Moderaternas moraliska haveri och vägen mot botten

Är det främlingsfientligt att undra varför man lägger otroligt mycket pengar på " barn" som inte öns kommer från Syrien? Eller om vi hade släppt in en stor mängd norska-barn i landet, där merparten aldrig kommer att få ett jobb. Och då undra om det verkligen är en bra ide att släppa in fler Norrmän då de områden de bor i tyvärr blivit en ekonomisk och kriminell katastrof .

Det är helt ok att vilja ha öppna gränser och ta bort nationalstaterna, man får tycka att det är en bra ide.

Men se till att argumentera om fördelarna med det isf, jag vill gärna veta hur bra det kan bli och hur det kommer se ut ekonomiskt.

Men att sitta och gnälla om rasism duger inte längre, det är helt urvattnat och bara ett barn tror att det handlar om rasism/ främlingsfientlighet .

Dina inlägg vittnar om något annat. Och jag förstår dig. På en dag blev konservatismen 20 procent starkare inför regeringsbildningen 2018.

Därför lär vi få se fler inlägg från din sida om hur dåligt detta är.

Jag är helnöjd med vad moderaternas samarbete med SD har resulterat i

@Killbill

Det går inte att ta miste på din besvikelse. Att vänsterdebattöret är arga och konservativa debattörer glada är kvitto nog på att detta är bra för konservatismen.

Det är ju exakt samma som sker nu inom SD som skedde inom S när sossarna delades i sossar och kommunister 1917.

För SD är det givetvis bara bra att de som vill bråka mest lämnar för ett annat parti, lite längre ut i perferin. På så sätt hamnar SD automatiskt lite mer mot mitten. Blir lite mer lättare att acceptera. Blir lite mer main-stream.

Precis som hände med S för hundra år sedan.

Men så långt tror jag inte de mest indoktrinerade SD-hatarna tänker.

Som tidigare påpekats så är detta inget nytt: Ljugmedia. Motsvarande i Tyskland: Lügenpresse. Det är ett allmänt känt fenomen.

Det är inte lite ironiskt att samma mediaetablissemang som så länge ljugit så mycket de kunnat om konsekvenserna av invandringspolitiken nu försöker påstå att det är de andra som ljuger. Vem tror på en lögnare.

SD kan inte göra sig av med sin smuts, den kommer alltid och för evigt att vara orsaken till att partiet bildades.
För att "smutsen" ska försvinna så behöver SD ombildas till ett nytt parti, och samtidigt göra sig av med alla personer som på nåt sätt kan återkopplas till SD:s grundare och historia.

Och möjligen är det vad som nu håller på att hända, frågan är bara kommer dessa ev nya partier att behövas.., jag tvivlar på det.
Skulle jag gissa, så kommer SD:s utbrytare att med tiden sugas upp av M (andra Allians-partier) och de mer brunaktiga att gå till redan befintliga högerextrema grupper/partier.

Jag skulle heller inte bli förvånad om SD ombildas, och gör ett allvarligt försök att bli av med sin historia.
Det som talar emot det, är vad ska dom eg föra för politik.., vad finns att driva som inte redan är frågor hos andra partier.
Är inte risken att dom kommer att bli väldigt lika M, om dom gör sig av med sitt förflutna?
Är inte risken då att det eg bara blir två olika partistyrelser som båda strävar efter mer makt, men två nästa identiska partier?

Vad skulle det ha med konspirationer att göra? Svensk media är uttalat Socialdemokratisk eller liberal så det vore konstigt om de lägger fram nyheterna på ett sådant sätt att deras agenda gynnas.

Sedan är begreppet ljugmedia å sin sida ett begrepp från nationalistiska högern som givetvis framställer de etablerade medierna så att det gynnar deras intressen.

Båda dessa sidor ljuger mer eller mindre.

Ja det finns en del sådana konspiratörer.

Men den rimliga kritiken mot media, vilken också utgör huvudfåran i kritiken, är att den är väldigt homogen - journalister är folk med samma bakgrund som bor i samma områden och som har samma värderingar. Det är svårt att tro att resultatet kan bli någonting annat än åsiktsenfald. Och om man då anser att mångkultur är bra så kommer man att framhålla dess goda sidor och underlåta att berätta om dess negativa effekter. Framställningen kommer att ha en viss lutning, kan man säga.

Att detta är ett faktiskt förhållande som rått under åtminstone större delen av 2000-talet är jag personligen övertygad om. Jag tror också att mediaforskningen, om man väljer att ta tag i frågan, så småningom kommer att betrakta den här "epoken" som avvikande och märklig.