rosas00 skrev 2017-02-01 15:57:58 följande:
Det låter som att du är lite martyr och tror att de andra i familjen kan läsa dina tankar. Har du bott ensam med ditt barn länge och är van att det bara är er två att tänka på?
Jag skulle mycket väl kunna gå förbi en soppåse i hallen om jag inte tyckte att jag hade tid att ta den till tunnan. Den som ställt den där kan ju lika gärna ta den hela vägen till tunnan? Eller så tänker jag att jag tar den sen, just nu har jag bråttom iväg. Den kan stå där lite till. Och inte skulle jag koppla soppåsen som mitt ansvar bara för att min man dammsugit. Det är bara martyrsskap och bäddar inte för goda relationer i en familj. Buhu jag har minsann dammsugit och nu tog du inte soppåsen. Vill man att nån tar ut soppåsen går det ju bra att säga det, klart och tydligt. Kommunikation, istället för förmodad tankeläsning.
Och i vår familj är all mat i kyl och skåp allas mat. Finns det specifika saker som är till en viss person eller ett viss tillfälle så är det väl rimligt att märka det? Eller frågar du om lov innan du tar ett par ostmackor, ifall att nån annan ville ha lite mer ost än det finns kvar när du tagit? Om jag tar sista juicen hemma så ringer jag inte och frågar jag min och ungarna om det är okej. Men nästa gång nån handlar så är det ju bra om man kommer ihåg att köpa det som är slut.
Och innan du lovar bort en glass till ditt barn är det väl bra att kolla att det verkligen finns en glass. Eller är det så att sonen har större rätt till glassen än nån av de andra i familjen? Och visste de att de inte fick röra glassen? Återigen - trodde du att de kunde läsa dina tankar?
Sen det där med diskberg på rummet, det är ju tyvärr vanligt tonårssnusk. Jag minns det själv från mitt tonårsrum, hur äckligt alla tyckte att det var, men jag såg inga problem alls med att vada runt i en blandning av rena, smutsiga kläder, blöta handdukar, tallrikar och koppar med gammalt intorkat... Nu är jag vuxen och har mognat till en ansvarsfull person som klarar att hålla rent omkring mig. Det är bara att fortsätta tjata, men också måste man välja strider och din man kanske inte tycker att detta är ett lika stort problem som du gör, därför strider han inte om det.
Jag förstår hur du tänker, men det låter ju som ett gungfly att kunna laga en måltid hos er. Eller måste ni hem och kolla förråden först för att sedan handla varje dag innan ni kan laga kvällens middag? Här förväntar jag mig att de grundingredienser vi tänkt till middag inte har hunnit försvinna, då vi på söndagen handlar inför flera dagar framöver utifrån matsedeln vi planerat och satt upp. Däremot kan jag tänka mig att ha mat/rester över eller andra lättlagade grejer som det är fritt fram med. Nu är bonusen bara 12 år och inte här så ofta, så vi är inte där än ...
