Gravid Bf Oktober 2017

Hallå!

Hoppar in och bara säger hej och pepp till er som är kvar som gravida och säkert börjar känna er blåsta på konfekten. Som jag. Jag hade BF 24/10 så är inne på + 3:e dagen nu. Trodde hon skulle vara ute vid nu eftersom första barnet kom på + 4. Borde inte tvåan vara snabbare??? Och jag har inga tecken på att det är på gång, inte ens en molvärk bara ett sjuihelsikes tryck nedåt eftersom hon är fixerad sedan en vecka tillbaka. Det är segt, tungt, tråkigt, obekvämt och så jäkla dränerande! Det är som om tröttheten sitter i huvudet, de senaste dagarna kan jag sova hur mycket som helst! Jag är dessutom i princip säng/soffbunden pga vidriga foglossningar så jag är så uttråkad att jag kan dö!!!

Hur många är fortfarande gravida?

Ni som fött tvåa/trea/fyra osv, hade ni någon förvarning om att det var på g eller var det full fräs bara in på bb? (Min första var snabb ut och efter första lilla molvärk var vi inskrivna tre timmar senare och jag var 5 cm öppen, sen gick det som tåget...)

Nu har jag gnällt färdigt. Tack!!! ????

Äntligen en bebis till! Stort grattis. Vette 17 om jag ens kommer kvala in i Oktober i nu här takten. Nummer två är nu officiellt senare än vad ettan var. Börjar klandra mig själv och tänka att det har att göra med att jag är i sämre fysisk form den här graviditeten. Eller det kanske bara är naturens lotteri, vad vet jag. Ställer in mig på en kväll i soffan igen (som blir mer och mer obekväm för var dag som går!!! ) istället för att sniffa gas på ett sjukhus. Alltså, jag oooorkar inte, jag är så tung, känner mig sprickfärdig!!! Magen har svullnat upp och blivit megastor de senaste dagarna, hur stor tänker hon bli??? Hjälp, vill inte föda en jättebebis!!

God kväll, god helg. Till er som fött: Snusa lite på huvudet åt mig också. Till er som är gravida: Hoppas ikväll är kvällen!

Jamen precis. Magen har blivit jättestor!!! Ja, det ÄR bara en där inne. Även om jag bär framåt och har massor av vatten så är jag ändå cirkus-stor! Hahaha... Vad ska man säga? Kom ut nu lilla tjej, mamma spricker snart!!

Oj DET var uppmuntrande!!! De uppskattar att min bebbe väger runt 3,8 men man vet ju aldrig... 4,4 och ändå inga bristningar. Mycket bra!!!! Hurra!

Men åh vad fint! GRATTIS!!! Hoppas allt gick bra utan för många komplikationer. Jahapp, då var det bara jag kvar då... Jäkla unge till att vara långsam. Ho stress int! Ja, ja... 40+5 idag, bara att bita ihop. ????

Yes! Ser ut att bli November här också. Bara hon kommer så ärjag nöjd. Helst imorgon men bara det blir snart. Fy satan vad obekvämt det är!!!!

Ja, jag är lika snopen, min första kom liksom på utsatt tid och alla säger att tvåan har ännu mer bråttom. Men så blev det inte. Det sjuka är att när man tror man nått botten i hur obekväm man kan vara så; Hoppsan det FANNS en nivå till alltså. Jag VAGGAR som en anka och kan varken sitta eller ligga bekvämt längre. Lägg på hemska foglossningar och illamående så är jag bortom redo. FAST jag vet vilket absolut berg av smärta jag ska över. Men efter det är det iaf över och jag vet också hur snabbt man glömmer. Jag tror att typ dag tre efter förlossning var jag redo att skaffa en till! ????

Hoppas det händer snart för båda oss, väntan är verkligen olidlig.

18 dagar??? Usch. Ja vi i stockholm har väl 14 dagar tror jag. Imorgon har jag gått 8 dagar över tiden och ska göra ultraljud för att kolla fostervattenmängd. Tror att jag har gott om vatten men om jag inte har det får jag fortsätta till förlossningen för igångsättning. Men vi får nog åka hem och sitta av några dagar till...

Jag tycker inte alls att det är konstigt att graviditetens negativa sidor överskuggar bebis. Besvären är ju superverkliga medans en bebis man aldrig sett eller hållt i sina armar är fortfarande ganska abstrakt. Som tur är glömmer man det här tunga och jobbiga i samma sekund man får den där käftsmällen av kärlek när man ser in i sitt barns ögon. Det är värt att gå igenom skärselden för. I slutändan iaf även om det känns rövigt nu.

Vi får fortsätta hoppas att de kommer nu närsomhelst.

Oj! Låter ju absolut som att något är i kläm! Fy vad obehagligt... Sådär ska du inte behöva ha det, propsa på att få komma in nu på morgonen om det inte släppt. Du måste ju kunna gå och stå. Fast jag har träffat andra som suttit i rullstol och varit helt sängliggande de sista dagarna. Fruktansvärt men sant. INTE det sättet man vill ?gå i mål? på... Stackare.

Och imponerande att din sambo orkar böra en höggravid kvinna! Haha... Wow.

En sträckning??? All smärta för en sträckning??? Gravidkroppen är verkligen helknasig! Skönt att det inte var något allvarligt ändå.

Jag var in på UL idag. Gott om fostervatten, stor och frisk moderkaka och en livlig bebis storlek större... BM tippar på strax över 4 kg. Konstigt när min förra bara vägde in strax över 3! Jag skyller på min sambos jättesläkt. Så nu blev jag nervös för förlossningen, föreställer mig hur jag spricker från Ystad till Haparanda för att jag bär på en jättebebis... Hursomhelst så är igångsättning bokad till den 8:e. Hoppas vid Gud att hon kommer av sig själv innan dess... Och så fortsätter den sega väntan.

BF + 13 låter sent för koll tycker jag. Har de inte erbjudit dig att ta del av den där Swepi-studien? Där man lottas om man sätts igång i v 41 eller 42? Jag är med, drog dessvärre en nitlott och placerades i v42-gruppen.

Ja det känns lugnare på något sätt att veta att den 8:e är det över. Jag vill ju såklart ploppa ut lillskrutt innan men nu är det max 6 dagar kvar. Jag som gått i full beredskap sedan 10:e Oktober! Haha... Så jäkla snopet!

Och du Marabou: Kämpa på, du har den häftigaste upplevelsen i världen framför dig. Nerver och ihoppackade kroppar till trots. Snart fotar vi våra bebisar framför granen och orkar ta promenader igen! Hurra!!!

Alltså, jag ORKAR inte!!! 10 dagar över BF och jag bryter snart ihop, både fysiskt och psykiskt. Har INGA känningar på att något är på gång och jag blir bara tröttare för varje dag som går. Längtar inte ens efter bebis längre, känner mig mest panikslagen över att jag kommer gå från helt slutkörd rätt in i vakennätter. När kommer JAG få återhämta mig??? Usch, allt känns bara ganska arsligt just nu.

Hur går det för er andra???

Hoppas att det i ditt fall betyder något. Jag har haft molvärkar av och till sedan tre veckor tillbaka. Har gett upp om att tro att de betyder något även om jag varje gång hinner tänka: Nu, nu kanske det drar igång på riktigt. Sen kommer jag ihåg hur länge det pågått och så lugnar det ned sig. Men det där är ju så individuellt, förra gången hade jag ingen förvarning heller det gick från första värk till krystvärk på 6 timmar. Non stop från ingenstans. Men å andra sidan gick jag bara över någon dag med första också så allt är annorlunda nu. I ditt fall kanske molvärkarna betyder att tappen utplånas. Eller så är det spökvärkar. Vem vet? Allt jag vet är att när jag står framför bb-entrén kommer jag se det som pärleporten! Kommer inte vara förvånad om jag gråter av lättnad! Haha... Det är som de säger och som jag aldrig trott på förut; Varje dag efter BF är som alla 9 månader igen. Så sant.

Knasiga internet.

Det går väl sisådär. Inga tecken på att något är på g. Det gör ont av och till, en bit av slemproppen gick igår kväll, det är en jäkla fart på bebis och jag har ont i ryggen. Men det kan betyda allt från att det är på väg att kicka igång eller att det kickar igång om en vecka. Blir ju igångsatt på Onsdag och har ställt in mig mentalt på det. Hoppas och ber bara att det inte blir en sådan där igångsättning som bara gör ont i två dagar och sen slutar med akutsnitt ändå. Vill bara att det är över nu....

Inga andra nya bebisar under helgen???

Det är över nu!!!

54 cm, 4,5 kg naturlig väg. Inga komplikationer, inte ett enda stygn. Gick fort, var stundvis överjävligt pga värkstimulerande som jag svarade lite väl bra på. Hade bitvis värkar utan uppehåll och var sjöblöt. Sen var hon ju 1,3 kg större än sin syster och det kändes ju såklart... Efteråt var jag mest lycklig över att det var över. Slut på väntan, förlossningen avklarad, bye bye foglossningar.

Och nu ska jag få snusa bebis, hud vad hon luktar underbart!