Hej alla ni som kämpar!! 
Jag har två barn sen tidigare som kom på vanlig väg. Efter 3 års försök för att utöka familjen visade utredningen: oförklarlig infertilitet. Så i förr igår sattes 2 Embryon in efter kort IVF protokoll. Dom är 5 dagars odlade, och tydligen inte "så bra kvalité", därför fick vi "erbjudandet" om att sätta in 2. Fler som ruvar på 2?
Är det fler som mått dåligt under injektionstifen, ÄP och mår dåligt nu? Jag är själv sjukskriven fram till testdagen.
Hur hanterar ni alla tankar som far omkring fram till testdagen? Jag har sån ångest/oro/oförmåga att ens få till simpla vardagsgrejer som att laga middag. Det här är ju en olidlig väntan som peppras på med Lutinus biverkningarna.. iiih Vår testdag är 10 juli, jag får nog leta upp någon serie med många säsonger och hoppas att den räcker ända fram... 
Paulina: Styrkekramar till dig och jag hoppas på det bästa!
Mistluren, Tablettasken: Tack för tipsen! Ska kolla upp både serien och podden:)
Men jag undrar: Är det bara jag ligger supersvullen(!) om magen, typ känslan att vara överjäst deg pumpad med kolsyra. Åh denna här buken är inte av denna värld längre! Lutinus, det är väl det som pågår.. Herregud, vissa dagar typ igår var det helt lugnt, nästan som en "vanlig dag". Idag kan jag varken böja på mig eller sitta, och det spänner som tusan. Ruvardag 5 tror jag om jag räknat rätt.
Grattis Shringley!!!
Här kom spottings för två dagar sedan, först lite rosa Lutinus. "Åh är det bara det, då är det nog lugnt", sade för mig själv. Igår började det "färska" blodet komma, rejäla nedstänk så att säga. "Tusan också!" skrek jag inifrån badrummet. Det är en del med det "rinner" ännu inte som vid en vanlig mens. Vad tror ni, det är kört va?
Man är ju som man är, började direkt tänka framåt. Räkna i kalendern när vi kan göra försök 2.
Frågor som: Ska vi ha fler barn? Är det så här det blev? Orkar vi? Orkar jag? Ska vi lämna IVF och försöka själva ytterligare 2 år innan handduken kastas in?...dök upp.
Med svar som: Det här är ju bara vårt första försök, det är klart vi måste göra minst två till innan vi "ger upp". Men det gjorde ju såå ont, att jag trodde att jag skulle avlida under de där 15 minuterna vid äggplocket. Måste jag utsätta mig för det igen? Svaret blir alltid på allt: JA, vår önskan om en stor familj är stark. Det skulle besvära oss genom hela livet om vi inte fortsatte nu.
Det bara snurrar i huvudet av allt nu. Och blödningen. Och över 4 dagar kvar till testdagen. Det här är hemskt.
Paulina.. hur har det gått för dig??