nihka skrev 2017-01-06 12:59:26 följande:
Inte? Bl a så läser jag och ser på TV i mitt sovrum och så har jag nästan alla mina kläder där.
Det rymdes ju bara en byrå i det lilla rummet. Jag tycker det låter lite trångt för en person på halvtid med ett eget rum hos den andre föräldern, men att två som bor där permanent skulle få in alla sina kläder där låter inte realistiskt. Och att ha en säng för två när man tycker det är trångt för en. Man behöver ju en liten bit golvyta bredvid sängen för att kunna bädda och städa om du inte tänker dig våningssängar för föräldrarna förstås.
Jag förstår faktiskt inte inställningen att vuxna ska kliva tillbaka så fullständigt för barn utan tänker att alla får samsas om det man har. Det innebär att barn till mer välbeställda föräldrar har det bättre materiellt än barn till mindre välbeställda föräldrar, vilket i sin tur kan innebära att alla barn inte har ett eget rum.
Fast jag fattar inte att man inte sätter sina barn i första rummet. Man kan lägga sig i sängen från fotändan det behövs inget utrymme att stå på. Man kan ligga i sängen och läsa. Det är mer om man ska skriva som man behöver yta. Det gissar jag att tonåringen gör mer än föräldrarna. Kläderna behöver man absolut inte ha i sovrummet. Dessutom kan man använda barnens rum de perioder de inte är där.
Barnen är inte ansvariga för den uppkomna situationen, det är de vuxna som är det. Därför är det rimligt att de vuxna gör uppoffringarna, eller gör en plan innan man bestämmer sig för att utöka familjen.