BF Juli 2017 ny
Jag laddade ner en gravid app och förstår inte bf 29/7 men det står att jag är i 9+6 idag... trodde själv att jag var i 10+0 nån som vet?
Jag laddade ner en gravid app och förstår inte bf 29/7 men det står att jag är i 9+6 idag... trodde själv att jag var i 10+0 nån som vet?
Hejhej! Smygläser mest så tänkte det var på sin plats med presentation. 30 år, andra barnet, dottern född 2014. Bor i Luleå. Går in i v 11 imorgon och mår tipptopp, precis som förra graviditeten. Hoppas det håller i sig :)
Bf 31 juli glömde jag:)
Tack! Ja det är väldigt skönt:) och härligt att vi blir fler från Norrbotten!;)
Välkommen :) skönt att må så bra:) har faktiskt också haft bra veckor ibörjan:)
Nu är vi 4 från Norrbotten:) vad roligt!
Hej alla. Går in i v 12 på tisdag och har mått prima hela tiden. Igår började jag plötsligt kräkas upp ALLT jag satte i munnen. Mat, vatten, macka, en godis, frukt, spelade ingen roll, allt kom upp! Och samma idag. Mådde ju inget dåligt när jag var gravid med dottern heller så jag är helt ovan och tycker redan set känns extremt deppigt. Känner mig ledsen. Hur ska man kunna ta hand om en 2-åring, jobba heltid och ständigt spy?! Är det inte weird att illamåendet kommer så sent också, i v 11 liksom? Tänker miljoner tankar, håller kroppen på att försöka stöta bort graviditeten eller vad händer? Försöker med allt jag läser, småäta, åkesjukeband på handlederna yadayada, inget hjälper. Får panik vid tanken att det ska vara så här flera veckor. :(
Åh fy fan vilken ångest. Läste detta om kräkningar nu. Angående "så vet du om nåt är fel". Är ju precis så här det är för mig. Börjar tokspy, precis som magsjuka, att ALLT jag sätter i munnen kommer upp, tre dagar innan jag går in i v 12. Ångesten nu. MVC inte öppet. Fy :(
Ah, det extreeeema kräkillmåendet jag hade varade bara tre dagar, lör-sön-mån! Mår nu toppen igen och äter som en häst. Så fantastiskt skönt. Kanske fan var magsjuka rent av. Nåväl, nu njuuuuter jag!
11+2 andra barnet :)
Jag gjorde vad man kallar för ett akutsnitt 2014, utan att vara ?akut-akut? så att säga. Barnet låg snett och efter 18 timmar fick jag inte tjura längre utan det var bara att förlika sig med tanken på snitt (jag ville verkligen föda vaginalt, hade sett fram emot det i flera år, haha). Då fick vi ta en paus på runt 45 minuter, jag hann ringa nära och kära i lugn och ro och berätta och sen rullades jag lugnt in i operationssalen. Ryggmärgsbedövningen gjorde inte ont, snittet gick lugnt och fint till, man ser inte ens ärret idag. De plockade upp barnet till mig och sydde sen ihop mig. Har inte haft några som helst komplikationer efter operationen. Så även om jag blev besviken först, över att inte få föda vaginalt, så kunde snittet inte vara mer smärtfritt om jag säger så!
Då var läkarbesöket för denna veckan avklarat. Han växer fint, och läkaren hade lite svårt att mäta flöden idag för han var helt vild i magen. Ibland undrar jag när han sover, haha
Det lutar åt att de ska plocka ut honom i vecka 36. Så det blir i början av juni. Min yngsta son är född 16 juni, så förhoppningsvis blir det väl inte samma datum iaf.
Jag blir mer och mer orolig för det här med snitt. Det känns ju skönt på ett sätt att det blir det med tanke på allt, men när jag går in och läser alla risker med snitt blir jag ju mörkrädd. Läskigt alltså. Jag kommer vara så nervös. Väldigt nervös för ryggmärgsbedövning också, gör det ont?
Det måste väl vara någon av er som gjort snitt, hur är det egentligen?
Hej. Nån som känner igen sig? Är i v 33 (32+3). I söndags när jag gjorde nr 2 fick jag ljusrött på pappret när jag torkade mig fram. Ingen smärta och inget som landade i trosan, kom bara på pappret när jag torkade mig. Fick komma in och de gjorde ctg samt ett vanligt ultraljud plus ett vaginalt ultraljud. Allt såg tiptop ut och min kropp visade inga tecken på att ha startat nånting. Stängd och lång fin tapp. Åkte hem. Det ljusröda försvann. Idag, torsdag, vaknar jag och gärning kissar och när jag torkar mig är det ljusrött igen. Har känt bebis röra sig. Vad kan det vara? Har ju en treåring som jag lyfter och busar med men....man börjar ju fundera...