• Maran73

    Vi som är gravida efter ÄD 2017

    Hallå på er! Hoppas alla mår bra. Lite lägesrapport härifrån också. Liksom Kajsa var jag på UL i torsdags, ett extra för att mäta blodflödet i mina kärl till livmodern och i navelsträngen. Detta pga min diabetes. Allt såg tipptopp ut på den fronten, skönt! BM passade även på att mäta och titta lite, och även vårt gryn ligger på den undre skalan viktmässigt. Vilket är något av en prestation då "diabetesbebisar" brukar gå åt motsatt håll och bli för stora... Hur som helst, var på vanligt besök efter och även jag har lagt på mig lite i underkant tyckte min BM. Fast jag är inte orolig, med sonen (stor bebis) gick jag upp totalt 9 kg och jag har ju över 3 månader kvar (v 26 nu) att gå upp 5,5 kg om jag följer samma mönster denna gång. Fick lyssna på hjärtljuden för första ggn, mysigt! <3

    Kajsa, jag har en kant av moderkakan som ligger för inre modermunnen, så lite OBS på den även f mig. Men min BM trodde att den skulle hinna dras uppåt. Den som lever får se.

    Annars... inte särskilt stor än, men nu är det ganska uppenbart att det är ngt annat på G än bara för mkt efterrätt. Full rulle i magen, sparkarna syns nu även utanpå magen vilket är kul! Det rullar på helt enkelt. Kram på er!

  • Maran73
    Provence1 skrev 2017-09-18 10:07:15 följande:

    Maran, härligt med goda nyheter!!:)

    Själv har jag mitt 1a vul nästa vecka, V8, o just nu känns det inte som det finns nåt därinne...har lite symptom som kommer o går men vissa dgr känner jag inget. Har inte haft ngr blödningar. Är väldigt nervös dock...

    Hur kände ni andra inför 1a vul? Orkar inte med denna oro:/


    Åååå känner igen!!! Det är rent utsagt för jävligt med denna oro. Mer ordentliga symtom kom någonstans runt v 8-9, men inte blev jag mindre orolig för det... Hade blödningar också som spädde på oron iofs. Först i vecka 18-20 någonstans som jag började känna att "detta KAN faktiskt gå vägen!". Så jag har inga bra tips att ge för minskad oro, tyvärr. Men det lättar iaf en tid efter ett UL utan anmärkningar, alltid något.
  • Maran73
    Provence1 skrev 2017-09-19 10:06:59 följande:

    Tack Kajsa o Maran, nä man får väl leva med oron men känns bättre när man får ventilera:)

    Igår hade jag ömma bröst, molvärk, yrsel på kvällen, trötthet o idag känner jag knappt ngt alls:/ skumt alltså

    Vad fick du för symtom V8-9?

    Har man i regel mindre symptom efter ÄD?


    Tror det är olika fr person till person, själv hade jag mkt mindre symtom med min son (spontan graviditet), knappt något illamående med honom t ex, inte heller sådär förlamande trött som jag var nu i första trimestern. Ömma bröst lika dock, doftkänsligheten också. Tycker jag varit mkt svängigare i humöret denna gång. Kan förstås ha med åldern att göra också, och alla extra hormoner vi trycker i oss vid ÄD. Men nej, har snarare haft mer symtom... De som jag räknat upp nu var de som kom eller blev starkare runt v 8-9.
  • Maran73

    Håller med Kajsa ang behandl av svamp, kollade upp det själv men checkade m kliniken också att de tyckte substansen (klotrimazol) var Ok att ta som vagitorie, vilket de tyckte.

    Jobbigt m blödningar Provence... Mina var en salig blandning av "skräpigt" brunt, slemmigt rosa m inslag av rött, samt färskt blod, en dag ungefär som mens vilket fick oss att uppsöka gynakuten. Mycket påfrestande och mycket oro! Allt var dock bra och blödningarna slutade i vecka 8-10 någonstans. Dock hjälpte ingen av de åtgärder kliniken föreslog, min gyn trodde att moderkakan låg och täckte livmoderhalsen i början (vilket tydligen kan orsaka blödningar o är vanligt enl honom) och när den till slut drogs bort iom tillväxten så slutade blödningarna. Har idag (v 27) en liten kant som ligger kvar vid öppningen, så min gyn kan mkt väl ha haft rätt där. Men som sagt, hormoner och känsliga slemhinnor, el att man behöver öka på t ex östrogen el progesteron dosen kan det också vara. Supervanligt vid ÄD är det iaf. Kram!

  • Maran73
    La Conejita skrev 2017-09-21 21:49:28 följande:

    Provence, vad jobbigt med blödningen. Mina första 12 veckor var tortyr pga blödningarna, blev så orolig. Men som du sett i tråden är vi flera som haft det och det har gått bra ändå.

    Själv oroar jag mig nu för att bli sjuk. Det är många föekylda på mitt jobb. Veronika på AVA sa att man ska undvika sjuka människor och min kompis som är immunolog säger att det är ett vettigt råd, att man kan få en immunreaktion och stöta bort fostren om man blir sjuk. Vad tänker ni om det?


    Hallå där! Tänker som Provence ang sjukdom, om det skulle vara SÅ lätt att få missfall, det skulle väl knappt födas några barn då tänker jag. Men d e klart, att undvika infektioner är väl alltid klokt och speciellt som gravid. Men personligen undviker jag nog bara de som har ngn svårare infektion (typ influensa).
  • Maran73
    Provence1 skrev 2017-09-21 20:33:40 följande:

    Maran o Kajsa kan ni skicka ett personligt meddl till mig? Jag kan inte skicka till er av ngn anledning...


    Har prövat skicka.
  • Maran73
    La Conejita skrev 2017-09-23 11:40:08 följande:

    Fast tydligen är det större risk för bortstötning om immunförsvaret triggas när man gjort äggdonation.


    Ja det har du rätt i förstås... Ev bör man väl vara mer försiktig vid ÄD under början av graviditeten när den är som skörast. Jaja, så olika precis som med allt annat, vad man känner är rätt och vad man väljer att ta till sig. Personligen tror jag mer på kroppens förmåga att skydda en graviditet, än att immunförsvaret mer än i undantagsfall är så pass urskiljningslöst. Men det är ju bara jag det! Självklart ska du hålla dig borta från förkylda om det känns säkrast. <3
  • Maran73
    GrodanS77 skrev 2017-09-24 12:27:16 följande:

    Hej! Jag smyger in här lite försiktigt. Plussade igår efter äd i Umeå. Inte officiell testdag förrän 3/10. Men tror, om jag räknat rätt att jag är i v4+3.

    Har varit gravid förut, 3 utomkveds och 2 ma så det är med skräckblandad glädje att få ett nytt plus. Först nojar man över att det inte ska ta sig och sen får man mer eller mindre panik när det gör det. För då kommer alla andra orosmoment. Sitter det på rätt ställe? Kommer det gå hela vägen? Mer känslan av vad kommer gå fel denna gång, än att ja nu är det vår tur, nu ska det gå bra.

    Sen alla symtom som kommer o går, minskar och ökar om vartannat som driver en till vansinne, för det går verkligen inte att inte analysera varenda liten känsla i kroppen.

    Jag har sett att några av er andra att verkar ha problem med svamp. Tror jag också är på väg att få det. Verkligen party hela tiden...

    Jaha, det här vart ju ett muntert inlägg

    Hoppas att det går bra för er andra och att ni har lärt er att hantera er oro!


    Grattis här med, och välkommen t tråden!

    Ha ha, ja det är så festligt så festligt SÅ! Men värt besvären förstås. Sen ang oron så skulle jag säga att man vänjer sig vid den, typ... Min oro kommer att gå över när bebis är ute (ta i trä) skulle jag tippa på.
  • Maran73
    GrodanS77 skrev 2017-09-24 17:32:37 följande:

    Så du tror att du kommer oroa dig mindre när bebis är född Skulle tippa på att det blir andra saker att oroa sig för då

    Tack för välkomnandet! Det är alltid skönt att få gnälla av sig lite. Och höra att man inte är ensam om att bli galen emellanåt!


    Nä d e klart, tänkte på oron att det är något fel, man har ju absolut NOLL kontroll med bebis i magen, sen kan man ju iaf SE om bebis är sjuk eller så.
  • Maran73
    KajsaK skrev 2017-09-25 10:37:06 följande:

    Hm... Känns som man måste fråga kliniken om detta...


    Rapportera gärna i så fall vad de sa!
Svar på tråden Vi som är gravida efter ÄD 2017