Är så trött på missbrukare! Hur svårt är det att ta tag i sitt liv?

Det största problemet med att komma ur missbruk i Sverige är att när man har blivit nykter så är det liksom jaha vad händer nu. Och då är man i en väldigt tuff livssituation. Lägger man även till att man desutom oftast har rätt många psykiska problem, dels från missbruket i sig men också såna som man har sen långt innan man började missbruka. Som antagligen var orsaken att man började. Detta får man ingen vård för alls. Men det spelar egentligen ingen roll. Problemet är främst att om man inte är en normal och frisk individ i Sverige så får man det väldigt tufft. Sveriges sociala klimat är iskallt mot alla som av någon anledning inte passar in i "the swedish dream".

Som nykter missbrukare har man egentligen bara två val, leva kvar i den missbruksmiljön men vara nykter själv eller söka sig till kristina grupper. Alla andra dörrar är stängda. Att det första är en dum ide fattar alla och det andra alternativet passar verkligen inte alla.

Det här är något Sverige måste börja prata om och våga ta i. Att vårt sociala klimat är hemskt.