Inlägg från: KlunsSmurfen |Visa alla inlägg
  • KlunsSmurfen

    Är så trött på missbrukare! Hur svårt är det att ta tag i sitt liv?

    klyban skrev 2016-12-07 21:34:39 följande:

    Aldrig någonsin nått problem för mig, jag umgås bara med såna som har kontroll över sin konsumtion av alkohol eller droger.
    Där alkohol och droger är efterrätten i livet och inte huvudrätten.

    Sen är det är det inte alls ovanligt att ex missbrukare beter sig som du, där de framställer sig bättre än vad de är.
    Och gärna sparkar på den som ligger.
    Riktigt varför detta beteende ofta uppstår bland ex missbrukare vet jag inte.
    En är väl att trycka ner någon annan så ska de själva må bra.
    Men det är galet att man måste sparka på en som ligger, för att må bra själv.
    Personligen är jag ingen missbrukare av varken alkohol eller droger, men skulle aldrig någonsin få den idén att mobba någon för jag ska må bättre.
    Sen såklart så mår jag väldigt bra redan, så för mig är det beteendet inte ens nödvändigt.
    Dock ser och hör man detta för ofta, och alltid lika förundrade i hur de inbillar sig att de är bra människor.


    Det kan bero på att TS har rätt i mycket av det han skriver, alla har ingen "sjukdom", när man verkligen har försökt och misslyckats kan man prata om sjukdom.
    Många hamnar i missbruk för att de inbillar sej att de är bättre, kul med droger och alkohol, beroende? "det händer inte mej", går det ut över andra? det skiter jag i.
    När de känner sej misslyckade har de lätt att få narcissistiska drag, är lättare att nedvärdera andra och ha ursäkter för sina misslyckanden än att stå för dom, andra hamnar i missbruk för att de redan har den inställningen.
    klyban skrev 2016-12-07 21:42:57 följande:

    Det stora problemet är väl att väldigt stor procent av missbrukarna har psykiska problem i botten.
    Och löser man inte dessa, så är det extremt mycket svårare att klara sig ur ett missbruk.
    Men nu kommer väl någon svart och vit-kraxare och säger att det finns många som kommer ur ett missbruk utan att ha adresserat och löst psykisk ohälsa.
    Vilket givetvis sant, men det är ett extremt stort hinder för denna grupp att komma över.

    Sen vet jag inte hur drygt det är med missbrukare, brukar liksom inte umgås med missbrukare.
    Men visst de har en massa problem med sig själv och hur de agerar med omvärlden, och hur litet intresse de har för andra, är nått som ofta är rätt tydligt.
    Och som få människor accepterar som beteende.


    Men en missbrukare är ju sjuk, och ska ses som sjuk, och jag tycker normalt inte att sjuka människor(med diagnoser) ska se ned på.
    Dock är detta familjeliv, där sparkar man gärna på de som ligger, och berättar gärna att de är inte människor och inte ens ska få ta del av vård.
    Och vård får de tyvärr inte så ofta heller, då vi har en polis som är hindrande att söka adekvat vård i en lugn miljö.
    De är mer intresserade att straffa dig, men varför man använder poliser till ett hälsoproblem, är nått jag aldrig någonsin kommer förstå.
    Missbrukare är människor, det är nått man sällan kommer ihåg på familjeliv.


    Är väl lite både och, många låser sej till droger/alkohol som det enda alternativet, så läge de gör det blir det svårt att ta tag i problemen och hitta en ersättare för droger/alkohol.

    Kolla runt på FL, många rättfärdigar otrohet genom att plocka bort alla andra alternativ. kvinnor som blir misshandlade låser sig vid mannen, de är i en destruktiv relation för att de ofta är rädda för att ta första stegen. Andra sitter fast i förhållanden när de inte har några känslor kvar för att de är rädda för att vara själva.
    Mycket handlar om de som blir styrda av rädsla, trygghet, rättfärdigande, förnekande, självupptagenhet, egoism,berättigande, nonchalans, offerkofta, diverse försvars mekanismer,   istället för att ta tjuren vid hornen
    Det är också en orsak till att många hamnar i missbruk och fortsätter missbruka.

    Missbruk är definierat som en sjukdom, men jag tycker ändå att man ska skilja på de som verkligen fastnar i det och inte kan sluta och de som inte vill ha hjälp eller inte riktigt vill sluta.

    Att en missbrukare inte vill gå ner sej betyder inte att den inte vill missbruka, innan man kan dra in en alkoholist eller knarkare på tvångsvård har det gått långt, många vägrar hjälp, ursäkter, lögner och förnekelse de är mästare på att klara sej undan och manipulera omgivningen och de närmaste som blir medberoende.
    Det behövs en polis och de ska straffas, de ska hållas lika ansvariga för sina handlingar som alla andra, att låta dem komma undan är en björntjänst.
    Anonym (F.d. addict) skrev 2016-12-08 04:45:20 följande:

    Tycker inte man ska uttala sig om man inte själv har varit i missbruk och umgåtts i de kretsarna. Ni är fel personer att bedöma mitt inlägg, för ni har inte gått igenom samma saker. Dessutom läser ni inte min TS ordentligt så ni får helhetsbilden.

    Till dig som undrade vad jag eventuellt har för diagnos - fråga dem det som var orsak till att jag var tvungen att flytta och skaffa skyddad adress. Vad har man för diagnos om man vill slå ihjäl någon som bara vill dra sig ur en gemenskap? Hade du tillåtit det?


    Bara för att man inte varit missbrukare själv betyder inte att man vet vilka självuppdragna drägg missbrukare kan vara så min fråga är om du själv är rätt person att döma och varför du inte kom till insikt tidigare, det var ju bara att sluta.
    självrannsakan
    Anonym (F.d. addict) skrev 2016-12-08 07:46:00 följande:
    Äntligen någon som förstår :) Om man dricker trots att man har barn så älskar man flaskan mer än barnen. När jag själv var i missbruket ansåg jag ,liksom så många andra, att det var en sjukdom, men nu när jag varit nykter i några år och kan se klart förstår jag att jag och andra som missbrukar/missbrukat använde det mest som en ursäkt för att få fortsätta dricka. Det är inte alls svårt att sluta om man verkligen vill. Men så länge inte viljan finns så går det inte, eftersom man då inte är motiverad. Jag har också förstått att missbrukare för det mesta är bekväma och lata människor som inte vill ta tag i sina liv. Livet är en fest för dem, de vill ha roligt jämt och fattar inte att vuxenlivet innebär mycket ansvar och ganska lite nöjen. Klart att vanligt folk blir förbannade. Det förstod jag inte då men desto bättre nu. De går till jobbet varje dag och kämpar och abetar för att försörja sina familjer och drar sitt strå till stacken. Så när de ser stökiga A-lagare/missbrukare på parkbänken så är det klart att de undrar vad de egentligen betalar skatt till.

    Självklart finns det folk med diverse psykiska diagnoser som kanske verkligen inte kan sluta på egen hand, pga bristande självkänsla och självkännedom m.m. Men jag är övertygad om att åtminstone 70% av alla missbrukare mycket väl skulle kunna ta tag i sina liv om de hade något konkret att kämpa för och om de blev utsatta för lite tvång.
    Var det inte svårt att sluta var du en av dom sämre.
    Äckligt less på missbrukare? KARMA!!!!

    Queennr1 skrev 2016-12-08 08:21:21 följande:
    Fast vad vet du om andras erfarenheter? Varför inbillar du dig att du sitter på den enda sanningen?

    Min erfarenhet är att fd. Missbrukare och framförallt anhöriga har en tendens att inte alls se klart på situationen utan mer styrs av känslor än fakta och objektivitet.
    Stämmer kanske för anhöriga som är medberoende.
    Queennr1 skrev 2016-12-08 09:34:00 följande:
    Om du beskriver missbrukarlivet som "fest och roligt" så har du uppenbart ingen aning om vad du talar om och har antagligen aldrig varit i närheten av ett typiskt missbrukarliv.
    Alla missbrukare/alkoholister  lever inte ett typiskt missbrukarliv, det kan vara din arbetskompis du haft i flera år.
    För en del så är det så. Känns livet jobbigt? sup och knarka lite.
    Anonym (Nej) skrev 2016-12-08 09:46:13 följande:
    Min bror är missbrukare. Han har inte roligt och hans liv är inte nån jävla fest direkt. Det är misär.
    Hur var det före misären?
    Anonym (offer) skrev 2016-12-08 09:49:11 följande:

    Hej!

    Ts, vad bra att du tagit tag i ditt liv. Jag kan inte uttala mig om missbruk vad gäller allt och alla, MEN jag tror att detta offerbeteende du nämner är en viktig faktor i många fall. Det är nog något som inte belyses nog mycket då många kan rida lite på att det är en sjukdom och ha en mental inställning att de är offer..tror att man i många fall har något att vinna på att ändra bilden hur man ser på sig själv. ....för detta offerbeteende finner man ju på alla möjliga håll i samhället, inte bara bland missbruk. SÅKLART PRATAR JAG INTE OM ALLA. Men jag tycker ändå ts tar upp en viktig punkt.


    För många börjar missbruket med offerbeteende.
  • KlunsSmurfen
    Anonym (F.d. addict) skrev 2016-12-10 18:05:32 följande:
    Ja, jag står för det. Men jag var inte sämre än att jag lärde mig av mina misstag och valde att ta mig ur det destruktiva livet. Ni tycker att jag är elak och att jag tror mig vara förmer. Själv tycker jag att jag faktiskt har rätt att vara lite "kaxig" som var så stark som tog mig ur det, utan hjälp av andra, ja förutom den killen jag bodde tillfälligt hos för att skydda mig innan jag flyttade för gott. Det är lätt att döma när man inte gått igenom samma saker själv, men jag tycker att jag har visat sann styrka och vilja. Tyvärr ger många av de jag umgicks med upp för lätt och försöker inte ens kravla sig över kanten. Jag tror att människan många gånger är mycket starkare än hon tror. Jag har också sett exempel på att de jag umgåtts med ibland har visat mer styrka och vilja än vad man skulle kunnat tro om dem, men då i andra sammanhang än tillnyktring, det ser jag som bevis.

    Jaha så du umgås alltså med mer "högstående" missbrukare. Är det så smart att överhuvudtaget umgås med människor som missbrukar? Av risk för att trilla dit själv menar jag.
    Rätt att vara kaxig? Nej.  Är du så stark kanske du borde ha vett att vara lite ödmjuk mot dem som inte är. De som aldrig kommer att kunna sluta med droger hur mycket de än försöker, de som haft jävligt taskiga förutsättningar från födseln.
    Vissa människor är starkare, andra bryts ner väldigt snabbt.
    Bara för att styrka finns betyder inte det att den finns i alla situationer.

    Har inte läst hela tråden än.
    Du kanske ska använda dina kunskaper till att jobba med missbrukare istället för att nedvärdera.
    Anonym (F.d. addict) skrev 2016-12-11 10:49:01 följande:
    Vad menar du med att jag var en av de sämre? Jag kom ju som sagt till insikt och det har jag endast fått beröm och eloge för, utom här på FL där alla ska vara så jävla motvalls hela tiden, bara för att. Ibland undrar jag vad det är för sorts människor som skriver här. Ni å eran sida är ofta t.o.m. sämre än missbrukarna jag umgicks med. Speciellt du (jag har sett dig i andra trådar där du ofta har en hård attityd mot allt och alla) verkar vara en av FL:s mer förhärdade typer.

    När jag ser många svar här så börjar jag fundera på om jag trots allt inte skulle ha stannat kvar i det där livet. Det som får mig att inte göra det är allt stöd jag har från människor på min nuvarande arbetsplats och i min nya omgivning. Men man får kanske ta hänsyn till att många som hänger på det här forumet egentligen är olyckliga människor, och är man själv olycklig och känner sig misslyckad, vill man inte se andra som har lyckats. Du är säkert en av dem.
    Alla ansvarar för sina handlingar, var det så lätt att sluta har du bara skitit i att ta ansvar, en av de sämre.
    Varför har du då varit varit missbrukare, en sån som du beskriver?
    Sen skriver du på FL som att du skulle vara så mycket bättre, ser ner på de som är den du var till nyligen. Påstår att alla har ett val.

    Tycker du synd om dej själv för andras åsikter om dina åsikter kan du behålla dem för dej själv. Stannat kvar i det livet? Självgodheten och offermentaliteten verkar vara kvar. Är därför andra reagerar, utan det hade du antagligen fått beröm istället. Du verkar ha en del kvar.

    Speciellt jag? kolla igen så märker du i vilka situationer det kommer hård attityd.
    Vill gärna se dej bevisa det påståendet att det är mot allt och alla.
    klyban skrev 2016-12-11 11:44:16 följande:

    Bara för personen ventilerar en mer nyanserad bild, så ska personen vara misslyckad och olycklig.
    Hur kommer man frma till nått sånt tokigt, och hur tycker du vrida på verkligheten till nått helt annat funkar för dig?


     


    Ta ansvar för du beblandade dig med bottenskrapet i samhället.
    Vi andra väljer att inte göra detta, varken med alkohol/droger eller utan.
    Ditt val av missbrukarkompisar säger väl allt om dig, och inget om andra missbrukare.
    Och där är pudelns kärna, du tror du är ett perfekt exempel på hur en missbrukare är.
    Spark i röven är allt som krävs, men tar 17år att sparken att nå fram?


    +1
  • KlunsSmurfen
    Anonym (Undrar) skrev 2016-12-11 20:53:27 följande:
    Det här inlägget visar bara att du är svag. Bara för att vi inte tycker det är okey, att visa sådant förakt för andra missbrukare som du gör, så gör du åter igen ett misstag och tar på dig offerkoftan.

    Du tycker alla är dåliga förutom du själv och det bara för att vi inte berömmer dig.

    Varför skulle vi berömma dig, du som bara slutade med ditt missbruk eftet 17 år, eftersom det bara var att sluta, hur lätt som helst enligt dig.

    Man berömmer folk som kämpar, man beundrar de som lyckats med något svårt, inte sådant som är hur lätt som helst.
    Anonym (F.d. addict) skrev 2016-12-07 19:22:18 följande:

    [...]Jag tror därför inte längre ett skit på att alkoholism eller drogberoende skulle vara en "sjukdom". Dessa människor vet mycket väl att de har ett val, men de väljer flaskan eller drogerna, antagligen för att de tycker det är "häftigt" att leva det där livet. [...]


    Ja, hade det inte varit för liknande kommentarer där TS drar alla över en kam och hur lätt det var hade antagligen de flesta inläggen handlat om berömma det som är bra, att det är starkt gjort och att alla förtjänar en andra chans, när någon gjort sej förtjänt av den ska man inte kasta sten på den som försöker. Men den som försöker ska inte visa det genom att kasta sten på andra.

    Verkar finnas en del kvar med personligheten att bearbeta, bättre att hålla ribban högt och glädjas över framstegen än att se ner på andra för att känna sej bättre.

    Tror att TS glömt de 17 år det tog att komma till insikt, och det krävdes något för att kunna ta ansvar för att verkligen sluta. Det låter inte lätt.

    Att bli tvungen att kämpa för att slippa sina gamla missbrukar kompisar är en erfarenhet som TS delar med så många andra och en bidragande orsak till att så många får återfall.
    Anonym (F.d. addict) skrev 2016-12-08 17:51:46 följande:
    Jag antar att du själv aldrig försökt hjälpa människor som inte vill bli hjälpta, så att du kan uttala dig om det, menar jag.
    När det spårar ut för anhöriga eller vänner vänder man dem inte ryggen så fort det börjar bli jobbigt, det märks när de inte vill bli hjälpta och de har väldigt lätt för att vänta ryggen till själva när man sätter gränser och vägrar acceptera dåligt beteende, de projicerar och det blir omedelbar offermentalitet. De inser inte hur mycket de avslöjar om sej själva när de slänger skit på andra.
    Klarar de att hålla upp så länge de inte behöver fly från verkligheten och vägrar ta tag i det där emellan är jag tveksam till att de har en sjukdom.
    Är tur man vägrar bli medberoende, en del av att ta ansvar för sitt eget liv.
    www.evah.org/html/projisering.htm
    Anonym (F.d. addict) skrev 2016-12-09 10:51:45 följande:
    Inte svårt. Bara att dra in ersättningen från soc tills klienten bestämt sig för att bli nykter. Idag är ju ett villkor för att få socpengar någon form av motprestation och att man är inskriven på AF och aktivt söker arbete. Ändå finns det många missbrukare som kringgår det där och ändå får försörjningsstöd. Det är fel att det fungerar på det viset.
    En del kanske blir mer motiverade att ta tag i sina liv men hur blir det med övriga?

    Anonym (F.d. addict) skrev 2016-12-09 11:00:26 följande:
    Har du själv umgåtts i sådana kretsar? Vad vet du om mitt liv och mina erfarenheter? Hur kan du uttala dig när du inte känner mig eller dem som jag har umgåtts med? Nej, gruppdynamiken är inte alltid helt uppenbar när man först lär känna en grupp människor. Man märker det mer och mer efterhand

    Citerar:

    "Sen behöver inte jag vara bland destruktiva människor för att förstå att man ska undvika dessa". Som sagt, du har inga egna erfarenheter, du vet inte ett dugg vad du snackar om.

    Ska du som saknar erfarenheter av det livet komma och lära mig hur det fungerar eller inte fungerar, som inte har varit där själv? Hur ung är du?
    Man behöver inte vara missbrukare för att förstå hur de fungerar.

    Anonym (F.d. addict) skrev 2016-12-07 20:05:26 följande:
    Jag finner det konstigt. Jag har erfarenheten av att FL:are överlag föraktar missbrukare. Har sett några trådar där flera medlemmar menar att missbrukare är parasiter, men nu när jag, som varit där, gör avbön så är det andra tongångar. Vet dem som har fått hur mycket stöd och hjälp som helst, men som ändå inte velat ta sig ur skiten. Vad hände med det gängse FL-mantrat: "Man har alltid ansvar för sitt eget liv". Gäller det bara vissa men inte andra? Det är ingen som tvingar en alkoholist att dricka, och ingen som tvingar knarkaren att ta droger. När jag bestämde mig för att sluta så gjorde jag bara det, och det är jag tacksam för, då jag mår 100 ggr bättre idag.
    Alla ska ta ansvar för sina handlingar, finns inga undantag.
    Att ta ansvar för sitt eget liv är för många lättare sagt än gjort, men det är ett mål för din egen skull för ingen annan kommer att ta ansvar åt dej. Även om du hade fått hjälp att sluta så var det ingen som slutade åt dej. Krassa verkligheten, ingen verkade ha tagit ansvar för att du inte skulle hamna i missbruk, även om du varit 13 så var det ingen annan som lyckades ta ansvaret. Det hängde på dej och det sket sej för att du inte lyckades ta ansvaret själv.
    ined skrev 2016-12-08 05:40:16 följande:

    Jag håller med dig totalt. Varit utsatt för missbrukare (förälder) och det är så jävla sant att det inte är en sjukdom. Det är ett val. Spelar ingen roll vad som ligger bakom (diagnoser, psykisk sjukdom, kriser) du väljer för att du Vill. Inte måste, utan vill. Spriten/drogen/whatever är viktigare än ditt barn, familj, vänner, jobb, liv.

    Sedan finns det givetvis de som behöver stöd att komma ur ett missbruk. Självklart. Men det är rätt att finns en vilja så går det. Tyvärr når inte många dit.


    Och så finns det de som blir helt förstörd psykiskt och behöver konstant övervakning för att inte trilla dit igen.
    Anonym (F.d. addict) skrev 2016-12-08 07:46:00 följande:
    Äntligen någon som förstår :) Om man dricker trots att man har barn så älskar man flaskan mer än barnen. När jag själv var i missbruket ansåg jag ,liksom så många andra, att det var en sjukdom, men nu när jag varit nykter i några år och kan se klart förstår jag att jag och andra som missbrukar/missbrukat använde det mest som en ursäkt för att få fortsätta dricka. Det är inte alls svårt att sluta om man verkligen vill. Men så länge inte viljan finns så går det inte, eftersom man då inte är motiverad. Jag har också förstått att missbrukare för det mesta är bekväma och lata människor som inte vill ta tag i sina liv. Livet är en fest för dem, de vill ha roligt jämt och fattar inte att vuxenlivet innebär mycket ansvar och ganska lite nöjen. Klart att vanligt folk blir förbannade. Det förstod jag inte då men desto bättre nu. De går till jobbet varje dag och kämpar och abetar för att försörja sina familjer och drar sitt strå till stacken. Så när de ser stökiga A-lagare/missbrukare på parkbänken så är det klart att de undrar vad de egentligen betalar skatt till.

    Självklart finns det folk med diverse psykiska diagnoser som kanske verkligen inte kan sluta på egen hand, pga bristande självkänsla och självkännedom m.m. Men jag är övertygad om att åtminstone 70% av alla missbrukare mycket väl skulle kunna ta tag i sina liv om de hade något konkret att kämpa för och om de blev utsatta för lite tvång.
    Jag blir förbannad på de som har en lång väg kvar till parkbänken, de som egentligen har stora förutsättningar att sluta jämfört med så många andra som lyckades, men vill inte.
    Anonym (missbruk?) skrev 2016-12-09 08:43:41 följande:
    Men lösningar till att göra rätt för sig finns det gott om. Men det finns allt för många som gör fel för sig på samma gång p.g.a. att pengar inte motsvarar en adekvat konvertering av energi, vilket arbete är: "en omfördelning av energi". Pengar ger bara användarna ett falskt intryck av balans sett till skenbar omfördelning i utfört arbete mellan en säljare och en kund som styrs av dynamiska istället för statiska system. För att det ska vara balans skulle i så fall alla arbeten ha samma lön och allt skulle kosta lika mycket. Men då skulle t.ex. en snickare alltid göra rätt för sig energimässigt medans en börsmäklare skulle göra mindre rätt för sig än en arbetslös som går till fots ett par km varje dag för att stämpla. Dessutom skulle det bli mer survival of the fittest och mindre social välfärd för de som är utsatta, t.ex. missbrukare, småbarnsföräldrar, pensionärer, feta, sjuka, handikappade.

    Är det otydligt någonstans är det för att jag missbrukar, för i skrivande stund är det helt logiskt.

    Lyckas jag bli rik på billiga YouTube klipp utan ansträngning eller parfym som luktar kodynga har konsumenterna bevisat att jag förtjänat varenda öre
    Tjänar jag pengar på andras bekostnad är det tveksamt om jag är värd några pengar öht.

    Anonym (F.d. addict) skrev 2016-12-09 12:23:08 följande:
    Äntligen ett vettig människa som förstår! Det är skillnad mellan oss som behövt ha med dessa människor att göra och dem som inte behövt det. Hädanefter får de plocka upp sina egna spillror. Jag vet att de flesta av dem kan om de vill. Speciellt med tanke på att det enda många av dem lider av under de få dagar då de är nyktra är att allt känns så "tråkigt". Herregud, det har aldrig varit meningen att vuxenlivet ska vara roligt och festligt jämt. Har man tråkigt kan man väl istället se till att sysselsätta sig med något kreativt. Varför ska flaskan och drogerna vara lösningen på allt i det här själlösa konsumtionssamhället? Vanliga svenssons ser fram emot helgen då de kan supa sig fulla och ser detta som det högsta i livet, det roligaste man kan ha. Är det då underligt att en del människor hamnar i missbruk? Det uppmuntras ju till att supa och knarka överallt, inte minst på TV. Det är ett sjukt samhälle vi lever i där giftiga kemikalier är lösningen på alla problem och allt dåligtmående.
    "Det är skillnad mellan oss..."??? glöm inte att du själv varit en av dem, du får lära dej att skilja på vi som i "alltid har tagit avstånd men fått lida av konsekvenserna av andras missbruk" och "vi som får lida av konsekvenserna av vårat missbruk"
    Det är skillnad på de som alltid tagit verkligheten som den är och de som försöker fly. Det är missbrukare som ser giftiga kemikalier som lösningen, inte de andra, skuldbelägg inte dem för dina egna misslyckanden.
    Alexander Bergbacka skrev 2016-12-09 21:10:58 följande:

    Det kan ju vara en ide att påpeka att det inte är missbruk som gör folk till idioter eller våldsamma, utan vad det handlar om är idioter och våldsamma som utöver detta, av olika anledningar, också är missbrukare.


    Missbruk *är* en psykisk sjukdom, och någonting som vem som helst kan drabbas av, både den snällaste och generösaste människan i världen och den sjukaste j*vla psykopaten du kan tänka dig.


    Stämmer på många, de har lätt att hamna i missbruk för att de skiter i konsekvenserna men alla som trillar dit var inte idioter från början.
    Anonym (vuxet barn) skrev 2016-12-09 23:19:14 följande:

    Ts har helt rätt. Ibland tänker jag att missbrukare är personlighetsstörda och att det borde vara deras främsta "sjukdom".


    Förutom fysiskt beroende riskerar man att hamna där eller riskerar att hamna i missbruk p.g.a. det.
    fornminne skrev 2016-12-10 19:08:16 följande:

    Jag tycker synd om missbrukare så länge de bara förstör för sig själva. Men tyvärr förstör de ju ofta för andra också.

    En av mina bästa kompisar har växt upp med en alkoholiserad far. Han kom och gick, samt utnyttjade både mamman och senare min kompis ekonomiskt och på andra sätt. I 30-årsåldern bröt hon all kontakt med honom.

    Jag kan förstå att han har en sjukdom. Men jag har svårt att tycka synd om honom pga att han har gjort sin dotter så illa. Jag har även svårt att sympatisera med hennes mamma, som var medberoende / en möjliggörare. Ingen av dem tog egentligen sitt föräldraansvar. 

    Som vuxen kan man ju alltid välja att inte ha kontakt med missbrukare, inte umgås med dem. Men barn har inget val, särskilt inte när missbrukaren finns i den egna familjekretsen.


    Det slår slit i huvudet på en del men man ger inte folk ursäkter och tycker synd om de som normaliserar sitt eget beteende, de sköter det så bra själva.
    Anonym (Nej) skrev 2016-12-11 11:00:30 följande:

    KlunsSmurfen:

    Han har alltid knarkat för att slippa känna. "Fly" verkligheten som för honom varit jobbig. Jag tror aldrig det varit särskilt kul och fest med drogerna, han har nog känt sig rätt misslyckad nästan hela livet av olika anledningar. Ledsamt och tragiskt.


    OK

    Anonym (missbruk?) skrev 2016-12-08 14:26:11 följande:
    Ap ap. Föreskrifterna säger att man är missbrukare om man nyttjar illegal narkotika. Då måste man vara det för det är precis så som folk resonerar kring andra ämnen och frågor på det här forat. Man kan inte vara inkonsekvent! Det är typiskt för sådana som saknar insikt t.ex. missbrukare. :D
    Drogmissbruk ? Wikipedia:
    Drogmissbruk är en form av substansmissbruk, när en drog används på ett sätt som anses skadligt för användaren (fysiologiskt, fysiskt eller psykiskt).
    sv.wikipedia.org/wiki/Drogmissbruk
    Anonym (missbruk?) skrev 2016-12-08 14:26:11 följande:
    Ap ap. Föreskrifterna säger att man är missbrukare om man nyttjar illegal narkotika. Då måste man vara det för det är precis så som folk resonerar kring andra ämnen och frågor på det här forat. Man kan inte vara inkonsekvent! Det är typiskt för sådana som saknar insikt t.ex. missbrukare. :D
    Alkoholism ? Wikipedia:
    Alkoholism är en term med flera och ibland motsatta definitioner. I allmän och historisk användning refererar alkoholism till ett tillstånd av fortsatt konsumtion av alkoholdrycker trots de hälsoproblem och negativa sociala konsekvenser det orsakar. Inom hälso- och sjukvården är alkoholism inte ett vedertaget begrepp eller diagnos, man särskiljer substansrelaterade tillstånd genom definierat missbruk (för fysiologin, fysiken eller psyket skadligt bruk av alkohol) alternativt beroende.

    Även termen riskbruk används inom sjukvården för att definiera ett riskabelt bruk av alkohol, där personen inte uppfyller kriterier för vare sig missbruk eller beroende. Bruk av alkohol betraktas inom sjukvården som en livsstilsfaktor i likhet med kost, motion och tobaksanvändning.

    Begreppet alkoholism kan i vissa sammanhang referera till en dragning åt konsumtion av alkohol och/eller en förhindrad förmåga att känna igen de negativa effekterna av överdriven alkoholkonsumtion. Även om inte alla dessa definitioner specificerar pågående och fortgående alkoholbruk så gör vissa det, och kan också ta upp konsekvenser av långvarigt alkoholmissbruk såsom fysiskt beroende och abstinens.

    sv.wikipedia.org/wiki/Alkoholmissbruk


    Kemiskt beroende ? Wikipedia:
    Kemiskt beroende eller fysiskt beroende innebär att vissa personer efter regelbundet intag av vissa droger, till exempel alkohol, nikotin, opiater eller bensodiazepiner, vänjer sig vid drogen genom toleransutveckling och samtidigt skapar ett behov av ytterligare intag. Då kroppens tolerans mot droger ökar i takt med användandet, kan det i värsta fall resultera i fysiska eller psykiska problem, eller också överdos när det handlar om grövre droger.

    Beroendet har flera orsaker. En är att vissa droger påverkar hjärnans belöningssystem, som är en viktig del i vår förmåga till inlärning och till att uppleva lyckokänsla, eufori. En annan del i beroendeutvecklingen är att många människor har genetiska förutsättningar som skapar en sårbarhet för att utveckla ett kemiskt beroende. Denna sårbarhet kan inte ensam orsaka beroende. Det krävs också ett beroendeframkallande medel för att starta denna process. En tredje faktor som spelar roll är exponeringen för drogen: hur den sker (droger med mycket snabb effekt, till exempel kokain, är mer beroendeframkallande än de med långsamt insättande effekt), under hur lång tid som man utsätter sig för drogen (ju längre tid man använder droger desto större risk för beroende) och drogens koncentration (man blir snabbare beroende av alkohol om den är i form av sprit än i form av öl).

    Det är relativt lätt att hamna i ett kemiskt beroende, men ytterst svårt att gå ur, delvis p.g.a. att denna typ av beroende också medför ett psykiskt beroende. Ofta blir "lösningen" att personen går från ett beroende till ett annat, till exempel att alkoholism övergår i läkemedelsberoende etc.

    Kemiskt beroende, som nikotinism, alkoholism, läkemedelsberoende och olika former av narkomani, kategoriseras som sjukdomar, vilka alla är kroniska. En viktig del i detta kroniska förlopp är att hjärnans olika system (bl.a. belöningssystemet) förblir mer känsliga för beroendeframkallande substanser. Det är därför lugnande medel, till exempel Valium eller Sobril, kan starta ett återfall i alkoholmissbruk: alkohol och bensodiazepiner (såsom Valium och Sobril) påverkar hjärnan på ett liknande sätt.

    Typiskt för kombinationen kemiskt beroende och psykiskt beroende är bl.a. att personen inte själv uppfattar sig vara sjuk och följaktligen inte söker vård förrän medicinska komplikationer eller andra invalidiserande följder tillstöter, till exempel lungemfysem, leverförfettning, skrumplever, bukspottkörtelinflammation, utslagning ur familjeliv, arbetsliv etc., om ens då.

    sv.wikipedia.org/wiki/Kemiskt_beroende



    Psykiskt beroende ? Wikipedia:
    Psykiskt beroende föreligger när behovet av "mentala kryckor" för banala aktiviteter är ett faktum. "Mentala kryckor" kan vara nappar, nallar, mobiltelefoner, cigaretter, alkohol eller ataraktika etc.

    Exempel på psykiskt beroende är när någon alltid tänder en cigarett i samband med ett telefonsamtal, utan att något direkt "sug" efter nikotin föreligger, eller att knappa på mobilen i tid och otid. Ett annat vanligt exempel är behovet att ta en drink innan någon bjuder upp en annan till dans.

    Det psykiska beroendet kan för personer som är disponerade att bli kemiskt beroende leda till nikotinism, alkoholism och/eller narkomani. För en psykiskt beroende person består tryggheten i det bestående, även om detta är negativt för individen.

    Andra typer av psykiskt beroende som i hög grad liknar kemiskt beroende är köpberoende och spelberoende.

    sv.wikipedia.org/wiki/Drogmissbruk








  • KlunsSmurfen
    enoasisolen skrev 2017-03-12 13:33:41 följande:

    Bara för att det är "klassat" som sjukdom, så behöver det inte vara det. Forskarna är verkligen inte överens här.
    [...]


    Är det missbruket eller beroendet som är klassat som sjukdom?
    Gjlmvf skrev 2017-03-24 14:15:04 följande:

    Jag är oxo jävligt trött på missbrukare. Levde med en i 7 år och aldrig mer! Han försökte bli frisk men han valde hellre sina jävla droger o alkohol än att ta tag i sitt patetiska liv och det var mkt tyck synd om mig, hot om självmord, våld etc jag trodde allt skulle bli bättre när han blev pappa på nytt men nej !! Jag stack och bodde på kvinnohem med sonen för jag ville inte att min son ska leva med en sån värdelös pappa figur och ta efter honom. Min kompis har sett honom i stan och han ser ut som sju svåra år hemlös och allt. Han fick mig att må så jävla dåligt att jag har fortfarande men för livet och vill aldrig inleda ett nytt förhållande igen.


    Är du seriös?
Svar på tråden Är så trött på missbrukare! Hur svårt är det att ta tag i sitt liv?