Varför fattar inte folk att det är dyrt att tjäna mycket?

Jag håller med om att det kan bli tokigt att jämföra bruttoinkomst. Visst är det så att skatterna gör att inkomstskillnaden inte blir fullt så stor som man kan tro.

Men vet du? Det tycker inte jag är fel. Jag tror faktiskt att om vi INTE hade den beskattningsmodell som vi nu har, så skulle lönerna för tjänstemän vara lägre. För det är inte rimligt att löneskillnaderna ska vara fullt så stora som 26.000 vs 60.000. En "tjänsteman" kan inte vara värd MER än dubbelt så mycket som en sjuksköterska som trots allt pluggat 3-5 år (beroende på inriktning). 

Jag tycker också att utbildning och ansvar ska löna sig. Definitvit. Men de yrkesgrupperna du skriver om HAR rätt långa utbildningar i bagaget, ofta lika långa som ingenjörer och civilekonomer. Gymnasielärare och läkare har studerat lika länge för grundläggande behörighet. Och då tycker jag inte att det är rimligt någonstans att lönesskillnaden ska vara 30.000+ i månaden.

Absolut bidrar de mer, men inte tillräckligt så att de lönar sig att lägga på extraskatt.

Den stora skatteinkomsten kommer från de som tjänar kring medel, eftersom det är den stora massan är.

Vilket trams och flum. Du verkar ha problem med knarket. Vad går du på heroin?

Bankägare t ex fick gigantiska lättnader från staten som bankväsendet inte betalt av överhuvudtaget. De spekulerande vidlyftigt och berikade sig när det gick åt fanders sprang mutades lite "tjänstemän" och vips så kom lättnaderna från skattebetalarnas pengar.

Tror du Sverige har många fabriker nuförtiden? Jaja.

Sedan sjuksköterska inte tar med sig jobb hem, nehej. Patienter som avlidit och anhöriga som stått och stortjutit. Ett sår som råkade spricka på en patient som sjuksköt. fick lappa ihop bäst den kunde, blodet forsade osv osv.

Tjänstemannen fick bläddra lite i papper. Fick avbryta sin sommarsemester för det var sååååå akut.

18k i månaden i skillnad. Jag tänkte att sjuksköterskan kunde ha de där 18.000 extra istället för tjänstemannen. Sjuksköt jobbade i alla fall kväll och natt (blev tvingad annars uppsagd).

Ja, de bidrar, men måste nog göra dig besviken, för där är det fortfarande den stora massan som är de som bidrar mest, inte individuellt, men volymmässigt.

Det är inte HM, Lindex och Dressman som har sina inkomster pga dig. Du handlar ju i den exklusiva butiken som endast ett fåtal handlar i och ja, de hade inte överlevt utan dig.

Jag har borgliga värderingar, så jag är så långt ifrån sosse som det bara gå.

Men du ska vara medveten om att de, idag, stora arbetsgivarna som IKEA, Ericsson, SKF etc har börjat i en liten källare och inte alls börjat med den farbriskägare (som många gånger är fonder och inte en familj).

Så jag skulle nog säga att utan den där mannen (eller kvinnan som det också finns) som satsat sin egen tid (inte så mycket pengar) så hade dessa fabriker inte funnits.

De enda som stämmer in på din bild är nog bankerna (eller finansiärerna snarare sagt, det är inte bankerna i dag som är de riktiga riskkapitalisterna)

Och nu lever vi år 2016 inte 1916, så idag (i Sverige i varje fall) så det ytterst sällan en fabriksägare (om det inte är ett mindre företag) utan det är fonder som är ägare.

Men det är sällan den lilla fabriksägaren, en lilla hotellägaren, den lilla restaurangägaren etc som är de som tjänar mest.

För skatt har de for farande 30 000kr mer än mig...Att klä sig representable är inte synonymt med svindyra kläder...

Vart har jag påstått att vi går under samma vilkor? Det är två olika yrken.

Ja, ibland kan jag välja att inte svara. Har jag däremot bakjour (händer några gånger per år) så är jag tvungen att svara men får då självklart jourtillägg.

Om du alltid var arbetstid utan att få betalt så har du förhandlat dårligt.

Med matlåda menar jag sjävklart man och inte "en snickers framför dator". Vilket fungerar inom de flesta yrken då de flesta arbetsgivarna tillhandahåller lunchrum.

Tolkar din avsaknad av svar som att du inte har tänkt igenom det du skriver ordentligt.

Och jag vet inte vad som får dig att tro det? Däremot blir jag så less på personer som slänger ur sig saker och får det att låta som självklara sanningar när så inte är fallet och när detta dessutom påverkar andra, oskyldiga, personer negativt. Sådant gör mig arg.

Att klä sig representabelt har inget med att man ska klä sig snäppet bättre än en kund/motpartner etc. Det är att kunna klä sig rätt i rätt sammanhang och att med sin klädsel inte få, om man är i en sådan situation, kund/motpartner etc, känna sig obekväm, inte heller ska ens kollegor känna sig obekväma.

Dvs det är totalt ointressant vilket märke eller från vilken affär man köpt kläderna. Det kan förvisso finnas sådana branscher, det tvivlar jag inte på.

Det är väl ändå ingen som påstod det. Ja, det går utmärkt i att ha en Dressmankostym och förhandla med någon som har en skräddarsydd kostym.

Som kvinna kan man absolut ha Gina Tricotkläder.

Jag har under flera år haft det väldigt tight med pengar och har ändå kunnat skickas ut och varit på uppdragsintervjuer när det rört sig om miljonkontrakt och kunnat haft en enkel klänning eller kjol från HM, Lindex etc. Det har alltid fungerat.

En av mina kollegor driver ett projekt som ligger på en budget kring en miljard, jag tror aldrig jag sett honom i kostym någon gång.

Det kan finnas detta tänk inom finansbranschen, det är en viss märkessnobberi där har jag förstått. Men där gäller det alla, oavsett inkomst. Så även tranee-anställda med lägsta inkomsten har samma krav på sig om hans/hennes chef.

Det jag har dock märkt, att när vi alla var nykläckta efter högskolan, så var vi alla mer "snobbigare" med kläder. Ju äldre vi blivit, ju mer trygga vi har blivit i vår yrkesroll, desto mer avslappnad har vi blivit.

Men fortfarande, rätt klädsel vid rätt tillfälle, vilket var rätt tufft när man på förmiddagen hade projektmöte med våra leverantörer från Tyskland för att på eftermiddagen vara på platsbesök, där pumps och kjol inte var lämplig klädsel, utan skyddsskor och oöm klädsel. Men det gick det också (och mina kläder var inte inköpta på någon exklusiv affär, troligen Lindex eller så).

Men var läser du in att jag förhandlar i en bikini. Du skriver märkeskläder, jag skriver att det inte är viktigt.

Men jag har snart 30 års erfarenhet från teknik/anläggningsbranschen, både som beställare och som konsult, både privat, statlig och kommunal tjänst och under dessa år så tror jag att jag aldrig träffat den typen av inställning som du har. Inte ens bland de höga cheferna.

Jag har en väninna som arbetar på Ericsson, och reser i princip över hela världen, hon köper 90% av sina kläder på vanliga affärer och det har fungerat under dessa 15 år jag känt henne.

Du bet tydligen i vad som menas med att man är klädd representabelt.

Själv är har alltid klädd representable i mitt jobb och jag har absolut inga dyra närkeskläder i jobbet. Får för övrigt inte arbetskläder av arbetsgivaren.

20 timmars övertid per månad är inte speciellt svårt att få som ssk. Dock tar jag personligen utnkycket av övertid i ledighet så min lön påverkas inte av min övertid. Värderar helt enkelt ledigt framför pengar.

Jour hade jag aldrig fått, klarat eller ens velat jobba en hel månad.

Du har ett jobb där det förväntas att du gör en del arbete hemma men du kompenseras också för detta genom högra grundlön.

Men att du nu är så korkad och tar ett jobb där övertiden är bortförhandlat (mot högre grundlön) soc sedan klagar på att du gör mycket "gratis" arbete får stå helt för dig. Jag hade aldrig gjort det. Klagar inge heller på den lilla mängd "gratis" arbete jag gör i mitt jobb, eftersom jag faktiskt själv väljer att göra det.

I mitt jobb förväntas jag inte göra något hemma och har heller inte högre grundlön. Däremot sitter jag ofta med studentbedömningar på helgen utan att få betalt eller ledig men det är för att jag inte hinner göra det i arbetstiden.

Då får du läsa om och läsa noggrannare så upptäcker du frågan i det inlägget.

Du måste få det tufft med folk som sprättar bort märkeslapparna. Hur ska du du placera dem i fack och ta reda på om de är duktiga på sitt jobb?

.

Med tanke på att lön, ob etc är usla inom vården så hade lönen förmodligen ändå varit dårlig...

Har man kostymer oavsett pm det är i jobbet eller inte så är kemtvätt självklart.

Det du däremot inte verkar vilja förstå är att man kan se representabel ut utan att köpa svindyra märkeskläder. En arbetsgivare kräver inte att arbetstagaren ska ha svindyra märkeskläder utan att man ska vara propert klädd och se representabel ut, det kan man få till utmärkt med "vanliga" klädesmärken. Att du sedan väljer att ha kostymer etc från dyra märkeskläder är ditt egna bal.

Nej. Jag löljar mig inte. 

På riktigt så ser inte jag skillnad på en blus från t.ex MQ´s egna märken och en från Tiger. Och då gillar jag ändå kläder och mode. Ser du verkligen skillnad? Kan du alltid avgöra om en kund/chef/kollega har en blus för 800 eller en blus för 1800 kr på sig? Det tror jag inte så många kan och ingår det inte i ens yrkesroll (typ sömmerska) så tror jag inte att många chefer förväntar sig att de anställda ska kunna "läsa" kundens exakta klädbudget och alltid lägga sig snäppet över. Förvänta sig att de anställda klär sig prydligt, affärsmässigt och andas lite "classy", visst, Men att kunna avgöra exakt märke och prisklass på ett par byxor? Man behöver ju inte dra det till extremerna och jämföra Ullareds realåda och Gucci, det finns ju mellanting.

Jag lägger fokus på min yrkesroll och mina arbetsuppgifter på jobbet, inte på att plugga designermärken. Min chef bedömer mig efter mina kvaliteter som pedagog, inte för mina klädmärkeskunskaper. Där är ju i så fall en skillnad mellan din och min bransch - vad vi lägger tiden på. Märkligt då att din "fina tjänstemannabransch" ska ha så mycket mer i lön om ni inte arbetar hela er arbetstid utan studerar kläder och deignermärken...

Sorry, men din maktteknik fungerar inte på mig. Jag vet att jag har rätt och du har fel och nu har du dessutom verkligen visat att du inte är förtjänt av min energi. Återkom när du är beredd att diskutera på riktigt och vågar stå för det du slänger ur dig.

Jag kan inte räkna ut det då jag inte har någon koll på vad jourersättningen ligger på.

Om arbetsgivaren kräver kostymer från dyra designmärken så får arbetsgivaren betala.

Folk inom vården jobbar sällan kontorstider då vården har öppet dygnet runt, alla dagar on året.

Jag kan inte räkna ut det då jag inte har någon koll på vad jourersättningen ligger på.

Om arbetsgivaren kräver kostymer från dyra designmärken så får arbetsgivaren betala.

Folk inom vården jobbar sällan kontorstider då vården har öppet dygnet runt, alla dagar on året.

Och då kan de välja vilka kläder de vill köpa samt välja att inte svara på ledig tid... Så vad är egentligen problemet?

Jag får också betala mina arbetskläder själv och jibbar inte kontorstider.

Nej. Jag får stå för mina arbetskläder själv och jobbar, dag, kväll, natt, vardag som helg.

Hur läser du egentligen.

TS, du skriver bla att du vill ha förståelse för att du har utgifter som tillkommer pga ditt jobb. Det jag själv i likhet med många andra yrkesgrupper har påpekat är att det har vi också, något du i många fall argumenterar emot. Om du söker förståelse måste du också börja med att ge i förståelse.