Inlägg från: Jenkan88 |Visa alla inlägg
  • Jenkan88

    Min bror är efterbliven..

    Jag är en tjej runt 18 år som har en lillebror på 6 år. Jag bor forfarande hemma så har därför en väldigt bra insyn på vad som pågår, enligt mig och folk jag pratat med så är detta väldigt fel. Men, tänkte höra vad ni tycker.

    Min bror är som sagt 6 år och går i 6 års på skolan. Och han kan inte prata ordentligt, ofta händer det att vuxna och barn i hans ålder inte förstår vad han säger. Hans mor (min pappas fru) är en riktig häxa, hon matar honom med kakor och godis när han är hungrig, ger honom coca cola till både frukost och sent på kvällarna. Han sover fortfarande hos föräldrarna i deras sovrum och han lägger sig efter kl 21 varje dag, på vardagar. Ibland ännu senare. Så sent som i söndags så gav hon honom Cola och chips kl 22. Hon läser inga sagor för honom på kvällarna, utan han sitter och spelar på sin iPad från kl 16 efter skolan till läggdags. För ca ett år sedan så fick han även en egen iPad, då var han 5 år. Han är så sjukt bortskämd och börjar skrika och gråta när hans vilja inte går igenom, då får han antingen en leksak eller annat som får honom att bli glad igen. Han äter inte middag med oss, utan han äter sig mätt på kakor innan maten istället, och detta händer ofta. Han plockar inte undan sin tallrik från matbordet när han ätit färdigt, utan springer därifrån efter några tuggor för att sätta sig och spela/kolla youtube på ipaden. Om han gjort något fel, tex spillt på golvet eller annat och jag som hans syster säger åt honom att städa upp efter sig, så lyssnar han inte, eller börjar käfta emot, och givetvis plockar han inte undan efter sig så hans mor kommer och gör det för att han "orkar inte" enligt honom. Sjukt irriterande när man tjafsat med honom i 5 minuter för att han ska lära sig att ta undan efter sig så kommer hans mor och gör det åt honom istället. Det är en principsak. Det ser ut som en krigszon hemma hos oss, för han plockar inte undan efter sig och inte hon heller. Han får allt han pekar på och får framförallt alltid sin vilja igenom. Han är så sjukt ouppfostrad och är lite efterbliven. När jag sett andra barn i hans ålder så kan dom så mycket mer, dom kan prata, räkna, lyssna. Men han kan ingenting. Jag älskar min bror men jag vet inte vad jag ska ta mig till. Hans mamma är ju så sjukt elak, jag ser detta som barnmisshandel nästan, hon slår honom givetvis inte men detta är så sjukt, hon förstör ju honom. Inga sagor, matar honom med bara socker, ger honom presenter när han är ledsen och varje gång dom handlar, låter honom göra som han vill. Han får göra vad han vill, han styr allt. Om han vill göra en grej då får han det, oavsett omständigheterna. Om han inte vill göra någonting, så som borsta tänderna, då behöver han inte. Han har precis börjat borsta tänderna, han har inte gjort det en enstaka gång på 5,5 år. Men nu gör han det när han känner för det. Han kan inte heller torka sig efter varit på toan. Utan hans mamma gör det fortfarande. Han blir behandlad som en bebis och prins hela tiden. Har säkert missat massor, men detta var det jag kom på i stunden.

    Nu till den stora frågan, är detta ett normalt beteende från hans mamma? Eller är det normalt att jag tycker så som jag tycker ang detta? Finns det något man kan göra åt saken? Kan inte anmäla detta till sos direkt..

  • Svar på tråden Min bror är efterbliven..
  • Jenkan88
    Marten skrev 2016-11-16 21:53:45 följande:

    Barnets mor verkar efterblivet.

    Du kan göra en anonym orosanmälan till soc. Du måste nog utforma den som att du är utomstående och oroar dig över barnets sena utveckling och ev övervikt.

    Är du så detaljerad med tider och vanor är det inte så svårt att gissa vem som anmält, finns ju bara din far och du.

    Troligen kommer någon på 6års att få skit för det. Föräldrar som skiter i sina barn brukar bli väldigt upprörda över att någon annan verkligen bryr sig, det tar hus i helvete.

    Eller så tar du strid för din lillebror, du är ju faktiskt vuxen. Konfrontera henne och säg vilka brister du ser och att du kommer att göra en anmälan om det inte blir förändringar.

    På vems sida står din far, kan du räkna med stöd från honom?


    Tror nog det är svårt att göra en anmälan, då kommer de veta direkt att det är jag som gjort anmälan. Det är ju bara jag som ser det som händer här hemma. Dock så är han inte överviktig konstigt nog hehe. Hoppas bara att lärarna på skolan snart inser att allt inte står rätt till så dom anmäler. Vill inte riskera att bli utslängd hemifrån därför vågar jag inte göra en anmälan i nuläget. Min far står på hennes sida, han ser ju allt som sker men säger ingenting. När jag var liten var han så annorlunda, det här hade aldrig hänt när jag var liten. Han var väldigt strikt när jag var liten. Men hon har "lurat" ner honom i skiten ang uppfostran mot sonen. Det är hennes enda barn, kanske därför han får leva som en pris. Tur att det inte blir några fler barn för henne i alla fall.
  • Jenkan88
    Hunddagiset skrev 2016-11-17 07:49:35 följande:

    Det låter som att din pappa är väldigt frånvarande och inaktiv. Kanske är det där det behövs en förändring? Kan du prata med din pappa om saken?


    Oavsett hur jag nu skriver detta så kommer det förmodligen låta fel. Men min pappa har 3 döttrar sedan tidigare men min mamma, jag och 2 systrar. Egentligen så var han ganska nöjd med oss som han redan hade sedan tidigare och skaffade min lillebror mesta dels för min styvmors skull. Eftersom hon inte har barn sedan tidigare. Så jag tror att de två kommit överens om att hon ska stå för barnuppfostran på honom. Han är inte speciellt delaktig eller bryr sig om jag ska vara ärlig.. För allt detta skulle min pappa aldrig göra/tillåta mig eller mina systrar göra när vi var små. Och det säger min mamma också.
  • Jenkan88
    Mrs Okänd skrev 2016-11-17 07:46:55 följande:

    Barnet verkar ju ändå ganska normalt för den åldern, enda felet är väl att mamman ger alla dessa onyttigheter, men han måste väl äta bra på skolan i alla fall. Typ hälften av alla amerikaner verkar ju äta ungefär så.


    Tycker du? Jag tycker han är allt annat än "normal". Är det normalt att ens bror inte kan prata ordentligt? Är sjukt otrevlig 99% av tiden? Skriker och svär utan att bli tillsagd av föräldrarna? Man kan inte ens säga ett enkelt hej till honom utan att han många gånger får ett raseri utbrott. Han skriker och gråter ständigt, kan till och med vara ifall hans spel på ipaden inte funkar. Hans mamma borde ju inte få ha skaffat barn. Tycker så synd om honom. Många jag känner tror han kommer bli mobbad som större, för han är som han är.. Inte ens hans egna "kompisar" förstår honom när han pratar, och där kan det uppstå konflikter. Hans kompisar hälsar inte ens på hemma hos oss längre eftersom han är sjukt dryg och skiter fullständigt i kompisarna för det är viktigare för honom att sitta och spela.
  • Jenkan88
    Maddi skrev 2016-11-17 07:37:51 följande:

    Du skriver bara om hans mamma, men var finns pappan? Han kan inte jobba dygnet runt, varför gör inte pappan något? Och vad har pappan för åsikter?

    Det är inte barnet som är efterblivet, vissa barn är senare med vissa saker utan att de är något konstigt, de är individuellt.


    Min pappa är inte speciellt delaktig i uppfostran kring honom, men det var han när jag var liten. Så känns inte som han bryr sig speciellt mycket, utan låter henne stå för uppfostran. Sedan de två blev tillsammans så har han förändrats något enormt, han har ingen egen åsikt/vilja längre utan allt kretsar kring hans fru, allt hon säger lyssnar han på. Dom har ju ingen uppfostran alls på honom, han gör precis som han vill.
  • Jenkan88
    Maddi skrev 2016-11-17 10:37:19 följande:

    Anmäl anonymt så din bror får de bättre. Om du skriver här så tycker du ju verkligen situationen är katastrof. Varken mamman eller pappan tar ett vuxenansvar. Kom även ihåg att din pappa är lika delaktig i detta som mamman eftersom han är passiv.


    Men det är ju bara jag och min syster som ser allt det här.. Så en anmälan skulle bara ställa till det för mig eftersom de skulle få reda på att det var jag som anmälde.. Vet inte om sos skulle göra något åt detta, för det är ju inte våld i hemmet. Och ingen utomstående ser det som händer här hemma. Förhoppningsvis ser lärarna på skolan att allt inte står rätt till och anmäler så slipper jag göra det.
  • Jenkan88
    Anonym (q) skrev 2016-11-17 10:14:02 följande:

    Då gör både din pappa och mamman fel. 

    Tycker du kan ringa soc och anonymt fråga dem om det behövs en anmälan eller inte. 

    Är du schysst pratar du med din pappa först, fråga hur han egentligen tänker, det är ju hans barn. Kommer du ingen vart där är det soc som gäller. Föräldrarna verkar behöva en sk föräldrakurs.


    Kommer inte kunna prata med min pappa om detta, försökt göra det men han verkar acceptera allt det här. Så det är ingen idé. Ja, men konstigt nog, som jag skrev tidigare, så skulle detta aldrig hänt när jag var liten. Skulle aldrig få äta så mycket godis som han äter, skulle alltid plocka undan efter mig, sitta kvar vid matbordet tills jag ätit färdigt mm. Men när det gäller min bror så är allt tvärtemot. Kommer ställa till det för mig själv om jag anmäler.
  • Jenkan88
    Anonym (Känner igen.) skrev 2016-11-17 11:35:59 följande:

    Om du inte vill anmäla till soc föreslår jag att du själv får göra livet bättre för lillebror.

    Läs för grabben.

    Prata och lyssna på honom. Om han har talfel finns hjälp att få i skolan, kanske tycker han det är onödigt att kunna prata ordentligt eftersom mamman inte bryr sig.

    Introducera bra spel till paddan, tex Mattemums, lära bokstäver.

    Ta med honom ut,( som vuxen väljer man sådana aktiviteter man själv tycker är ok, gillar att åka pulka och bada).

    Lämna lillebror i skolan och passa på att fråga lärare/ fritidsfröken hur det funkar i klassen.


    Han sitter bara och spelar krigsspel och kollar på youtube, han skulle aldrig tillåta mig att ens röra hans iPad. För sådant som du skriver skulle han bara tycka var tråkigt.. Tyvärr. Men både jag och min syster har försökt att uppfostra honom på vårat sätt. Att lära honom vad som är rätt och fel, ta undan efter sig själv med mera. Men man blir samtidigt trött och allt känns bara onödigt eftersom hans mamma ändå låter honom göra dumma saker som inte jag skulle tillåta, och då tänker jag bara att om hon tillåter honom att leva som någon prins då får det vara så, jag kan inte ändra på det, det är trots allt hon som är hans mamma och inte jag. Jag brukar baka med honom, vara ute och leka med honom (när han väl vill leka, händer inte ofta) och har alltid försökt mitt bästa för att försöka uppfostra honom, fast det är inte mitt ansvar. För hans mamma gör ingenting med honom, dom hittar aldrig på saker, hon är sjukt lat. Har egentligen gett upp eftersom man kan säga nej till honom, tex om han vill ha en glass men jag tycker klockan är för mycket (och hans mamma hör att jag säger nej) då går han ju givetvis och frågar sin mamma om en glass och för såklart ett ja. Hon säger ja till allt han frågar/ber om. Hon har som hans lilla spring flicka. Han kan inte göra någonting själv.
  • Jenkan88
    KlunsSmurfen skrev 2016-11-17 11:35:55 följande:

    Det är svårt för större syskon att få sitt bortskämda syskon att lyssna, du måste bli mer "kompis" och någon har ser upp till först.

    Brukar hans mamma tröstäta?

    Mycket tv och iPad eller leker han som andra barn?

    Blir han behandlad som bebis och prins eller är det mamma som inte orkar bry sej?

    Prata med pappa.

    Är det så att din bror inte mår bra av det så är det konstigt om din pappa struntar i det. "Vanliga vuxna" brukar säga till andra föräldrar om det drar iväg som du beskriver.

    Skriv ner med datum hur han blir behandlad på dagarna, kan vara bra att ha om du måste göra en orosanmälan.

    Det kan ställa till det för dej men hur blir det för honom i slutänden om inget händer?


    Tröstäta vet jag inte, hon äter sjukt mycket onyttigt hon med, det är väll mycket därför hon tillåter honom att göra det också. Han tittar på tv i stort sett hela sin vakna tid, när han inte går i skolan då. Både tv och ipad samtidigt. Han har en egen tv på sitt rum, men ändå sitter han och kollar på tvn i vardagsrummet hela tiden så jag får tjata mig till att se på ett program om jag skulle vilja det. Av vad jag sett och hört av andra så är han väldigt "crazy" när han leker, han svär mycket och kan vara elak och slåss. Som häromdagen så satt jag brevid honom i soffan, då sparkar han mig i sidan och säger "gå bort! jag vill inte att du sitter brevid mig", och då hade jag inte sagt ett knyst till honom. Jag tror att hon behandlar honom så som hon gör för att det är hennes enda barn, och för att hon är lat. Hon orkar inte stå ut med att han fäller en tår, därför får han alltid sin vilja igenom. Ibland orkar hon inte ens göra frukost åt honom, inte ens en liten macka får han när han säger att han är hungrig på morgonen. Då säger hon att han kan ta en glass eller en bulle istället. På morgonen!!! Nu när jag skriver det här så låter det så himla sjukt, som om det inte ens är sant, eller att det ens hänt. Men så sjuk är hon.
  • Jenkan88
    Physalis skrev 2016-11-17 14:11:22 följande:

    Jag tycker det låter som om din bror är en produkt av din pappas och hans mammas uppfostran eller brist på. Vilken unge som helst skulle bli konstig av det du beskriver.

    Försök komma på vilka andra skulle kunna tänkas reagera på hans beteende. En granne som störs av oljud eller ser glimtar, då kan du anmäla som en orolig granne t ex och berätta sådant en granne kan tänkas ha sett. Eller hans kompisars föräldrar eller någon i skolan. Sen utformar du din anmälan efter vad just denne person kan tänkas se och hoppas det räcker för att soc ska upptäcka resten.

    Kan du bo hos din mamma eller något så att du inte behöver riskera ditt boende för att rädda honom?


    Han leker inte med våra grannars barn, tror inte att deras föräldrar tillåter det längre, just för han är som han är. Han har ingen uppfostran och ärligt så skulle jag som förälder inte heller låta mitt barn leka med min bror. Min bror kan gå ditt och fråga om grannens barn vill leka men får ständigt ett nej, eller att han inte är hemma. Och då kommer han hem igen. Det är aldrig någon som kommer och knackar på här hos oss och frågar om han vill leka. Så min bror leker aldrig med någon på fritiden. Och hans mamma umgås inte med någon granne eller någon i överhuvdtaget.. Nej, kan inte flytta härifrån förtillfället. En vacker dag kommer jag förmodligen anmäla detta, om jag skulle våga, för jag tror inte det kommer bli någon förändring. Men känns inte som sos kommer ta detta seriöst..
Svar på tråden Min bror är efterbliven..