• Dea85

    ivf 2017

    Hej!
    Jag väljer att haka på denna tråd, då vår utredning blev klar igår. Det enda som saknas är att läkaren inte riktigt kunde se säkert om/när jag haft ägglossning så vi tog nytt prov igår.
    Jag har en son på 6 år från ett tidigare förhållande. Han blev till första ägglossningen efter 10 år på p-piller. Idag har jag och sambon försökt i 13 månader, hans resultat var väl inte perfekt men ej heller dåligt. Statistiskt sa hon, kunde det bli jackpot på första försöket, eller inte bli nåt alls.. 5milj gubbar/ml var väl det som var perfekt om jag förstod det rätt, han låg mellan 1,2-1,5milj/ml. I alla fall så ger detta oss rätt till ivf via sjukhuset, men då måste jag gå ner 8kg för att hamna på ett BMI under 30 för att kunna få remiss. Efter sonens födelse så gick livet utför så all den vikt jag samlade på mig då sitter fortfarande kvar, blir fan inte klok på hur jag ska gå ner.. 8kg är inte så mycket men känns som 80 :/
    Hur länge har ni fått vänta från att remiss skickades till att saker börjar komma igång? Jag vet inte alls vad jag ska förvänta mig, hur lång tid saker tar eller vilka steg man måste gå igenom :/

  • Dea85
    honeybunch skrev 2017-03-22 18:45:11 följande:
    Hej! Jag förstår att 8 kilo kan kännas som mycket. Jag är ingen expert på viktminskning, men har läst att många sätter upp delmål. Ta ett halvt kilo i taget så det inte känns så övermäktigt?

    Vår remiss skickades i slutet på december och vi sätter igång i dag med långt protokoll, så ungefär 3 månader tog det för oss att komma igång. Ganska snabbt egentligen, men när man inte vet hur och när saker ska ske så känns väntan evighetslång, varje vecka tar ett år att ta sig igenom.

    Vår läkare berättade för oss att ett spermatest som inte är perfekt inte har någon betydelse för om IVF lyckas eller ej. Bara det finns spermier så har det samma chans att lyckas som någon som har perfekta spermier.
    Idag är jag lite mer optimistisk, jag tänker att om jag varje dag säger att "Idag börjar jag banta!" så går jag ju inte på en diet eller så haha. Har alltid haft ett värdelöst förhållande till mat, i yngre år vart det på andra hållet. Det är dessutom ett sådant litet gupp att komma förbi, det hade kunnat vara så mycket värre.

    3 månader är ju ingen tid alls egentligen, även om en vecka kan kännas som ett helt år. Spännande!
Svar på tråden ivf 2017