anina skrev 2016-10-26 10:01:32 följande:
Oh vad spännande. =)
Hoppas ni också får komma in snart Ammela och Bricken. =)
bricken skrev 2016-10-25 19:52:18 följande:Är inte så farligt rädd för smärta och äggplock, hormonerna är det värre med tycker jag. Vet ju inte hur det påverkar ett redan lite svajjigt mående efter nästan 1,5 års misslyckade försök. Plus att januari/februari inte brukar vara min bästa tid rent psykiskt med eller utan ivf... Å andra sidan kanske det är lika bra att passa på då, förhoppningsvis går det ju vägen och då är det ju värt allt hursomhelst.. Men allra mest rädd är jag ju för att det inte ska gå alls, att göra försök på försök utan resultat.. Ska verkligen försöka att inte ta ut den olyckan i förskott eller tänka så långt fram, utan ta en sak i taget, lättare sagt än gjort dock...
Jag börjar också bli rädd för att det inte ska fungera. Först när vi fick informationen att det skulle bli IVF så var jag väldigt positiv, tänkte att "yes vi får hjälp och nu blir det snart en bebis". På senare tid har jag börjat inse att det kanske inte funkar på första försöket, eller andra osv. Vi har båda hållt oss väldigt positiva, men igår fick jag mig en dipp.
Hoppas det är ok att jag skriver av mig lite, jag behöver få ur alla tankar som har party i mitt huvud. Igår tog jag första sprutan för nedregleringen. Jag har innan dess försökt få tag på min läkare för jag ville fråga att OM det mot all förmodan var så att jag fick en ägglossning (vilket jag har inte har haft innan) efter spolningen och blev gravid, vad som skulle hända med barnet då. Jag skulle börja ta sprutan dag 21, så det är ju för tidigt att testa. Jag tog ägglossningsprover runt dag 15 som var negativa. Men läkaren ringde aldrig upp mig, så igår på dag 22 tog jag den första sprutan. På kvällen tog jag ett ägglossningsprov (jag har haft ont i äggledaren/äggstocken sedan spolningen) som gav ett stark positivt resultat. Då fick jag lite panik. Tänk om detta är min första ägglossning och vår första chans att bli gravida och så har jag förstört det med sprutan. Eller tänk om jag är gravid eller blir det nu och det förstörs av sprutan. Samma resultat imorse.
Vet inte hur tillförlitliga testerna är, och tycker dag 22 är sent då jag brukar ha en 30-dagars cykel. Alldeles för mycket tankar. Och karlar svarar ju aldrig det man vill att de ska svara så gubben min säger bara ja och ska sen sova. Jag har också fått höra av en privatperson att jag borde kolla ifall jag har PCO, då jag vid spolningen hade 21 äggblåsor. Men läkaren sa att man har det bara om man har fler än 24 blåsor. Det kan ju också förklara varför jag inte har ägglossning och gått flera månader utan mens.
Sen på köpet så på eftermiddagen började jag hosta och få svårt att andas (jag har astma). Fick även en liten kramp i bröstet och såg vita prickar framför ögonen. Jag försökte komma på vad jag kunde vara allergisk mot hemma när gubben säger att det kanske är sprutan. Brukar inte kolla biverkningar men kollade upp dem då (eftersom astmaattacker inte ligger helt långt bort för mig) och såg att svår astmaattack var en sällsynt biverkning, plus blodproppar. Eftersom jag såg prickar trodde gubben att det kanske kunde tyda på en blodpropp, och det märker man inte när man sover sa han. Tack för den. Så det var svårt att somna igår. Fortfarande dålig i luftrören men mycket bättre nu. Tack för att jag fick skriva av mig och ber om ursäkt för så mycket text. =)
Det är klart man får skriva av sig, oftast mår man bättre när man har fått ur sig det som tynger en. Så här kommer mitt..
Vägen till ett barn ska verkligen inte vara lätt. Samtidigt som vi var och gick igenom hur hormonbehandlingen samt hur ägguttag ja hela ivf-behandlingen går till så skulle jag ta nya blodprov då mitt första sköldkörtelvärde var högt. Idag fick jag svar att det fortfarande är högt och ska börja äta Levaxin och fått en remiss för utredning.
Klart att detta är tufft för oss alla som går igenom och det känns alltid som att det är något, provtagningar, dåliga resultat, remisser och nya provtagningar. Hittills har jag ändå lyckats hålla modet uppe men det börjar dala.