anina skrev 2016-11-18 09:52:24 följande:
Tyckte det var bra uttryckt. Måste kännas så hopplöst. Just nu är jag i fasen där IVF är en så bra möjlighet, men samtidigt börjar tankarna komma att det kanske inte funkar. Och vad gör man då? Försöker att inte tänka så långt fram, men det är svårt ibland.
Jag fick hem brev från Malmö häromdagen att det är ca 3 månaders väntetid. Så februari är vi inställda på. Hur var det, gick ni privat eller via landstinget? Kan de isf skicka er någon annanstans så ni slipper vänta så länge? Helt sjukt med så lång väntetid. 3 månader är väl överkomligt men inte 6-8.
Man känner sig så hopplös som sagt, kunde inte ha sagt det bättre själv! Jag tänker alltid för långt fram och tänker alltid det värsta. Vad gör vi liksom om provrörsbefruktning inte funkar? Ska vi leva med det faktum att vi kommer vara barnlösa om vi isåfall inte adopterar eller liknande?
Vi skulle ha gått till Octavia-kliniken i Stockholm först då jag fått tips av en annan tjej som fått hjälp där.
När jag kom dit fick jag vet att behandlaren gått i pension och tipsades om Sophiahemmet istället och det är dit vi går nu.
6-8 månader låter hemskt, visst, vilket som är underbart då man längtar efter ett barn men man vill ju gärna ha så kort väntetid som möjligt..